Motståndet mot maffian mer synligt

År 2004 bildades organisationen Addiopizzo i Palermo, som mobiliserar affärsinnehavare att vägra betala skyddspengar. Initiativet kom från en grupp unga studenter som fått nog av maffians utpressarsystem. Rörelsens namn betyder ”farväl pizzo”, den avgift som affärsidkare tvingas betala till maffian för att få bedriva sin verksamhet.

Den regionala tidningen har publicerat listor över anslutna affärsinnehavare som offentligt vägrar betala pizzo. Addiopizzo har också tryckt upp en karta där deras butiker finns utmärkta.

– Genom Addiopizzo har motståndet mot maffian förändrats. Rörelsen agerar genom affärsidkarna, men uppmuntrar också stadens medborgare till medveten konsumtion som politiskt redskap. Folk uppmanas att använda sin ”shopping bag power” för att bekämpa maffians territoriella kontroll.

Olika skäl att gå med i rörelsen

Även om Addiopizzo är ett mycket begränsat initiativ som ännu är i sin linda, är det intressant att ta reda på vad som motiverade företagarna att våga gå med, säger Carina Gunnarson. De enkätsvar som hon fått från 250 anslutna affärsidkare visar på olika skäl.

Affärsmännen ansåg det viktigt att en organisation stod bakom initiativet och att de alla blev personligt kontaktade. Många såg de unga representanterna från Addiopizzo som trovärdiga eftersom de inte är involverade i politiska partier. Men framförallt vågade de gå med för att initiativet inte offentliggjordes förrän ett hundratal affärsidkare var mobiliserade.

Antalet är vår styrka, svarade många som forskarna träffade. Maffian kan inte mörda hundra affärsmän, då skulle den få hela civilbefolkningen emot sig.

Ett stort antal gick med av starka ideologiska skäl. Andra för att de blivit hotade och ville hitta en utväg för att få hjälp.

– Även om antalet anslutna affärsidkare fortfarande är relativt litet – 700 affärer innebär i praktiken 300 affärsidkare av totalt 10 000 i Palermo – så har ändå många gått med. Det är en prestation och inger hopp, menar Carina Gunnarson.

Problem på vägen

Många problem har dock uppstått på vägen. Att Addiopizzo på senare tid börjat locka med marknadsföringshjälp för att få nya företagare att ansluta sig skapar spänningar i rörelsen.

En annan komplikation, som ofta ger anledning till misstro, är att det är svårt att veta säkert vilka som har slutat att betala till maffian. Att förändra medborgarnas konsumtionsvanor har inte heller visat sig så enkelt.

– Rörelsen har begränsad effekt på konsumtionsvanorna. Däremot innebär Addiopizzo mycket för den politiska debatten. Samhällets medvetenhet om skyddspengarna diskuterades aldrig tidigare. Nu finns frågan på dagordningen.

Finns det miljöer i Sverige där man skulle kunna tillämpa erfarenheterna från Addiopizzo?

– Absolut. I vissa områden här hemma där affärsidkare och restaurangägare krävs på skyddspengar av kriminella gäng, borde organisationer av det här slaget uppmuntras innan det är för sent. Vi kan lära av Palermo.