Molekylteater gör unga nyfikna på kemi

Om teater får unga elever att bli nyfikna på kemi – så kan det på sikt få fler att studera ämnet på universitetsnivå. Det tror Ulf Jäglid, universitetslektor och programansvarig vid Kemi- och bioteknik på Chalmers tekniska högskola som initierat projektet Kulturlabbet.

– Jag ville nå ut med kemiämnet, molekyler och atomer, på ett nytt sätt. Komma ifrån den traditionella undervisningen som i värsta fall består av en tråkig föreläsning och i bästa fall av egna experiment.

Det hela startade när man på hans institution började fundera på aktiviteter inför det internationella kemiåret 2011. Ulf Jäglid hade en vision om att arbeta interaktivt och kulturpedagogiskt med barn i mellanstadiet.

– Vi brukar vända oss till gymnasiet när vi har rekrytering, men då når vi bara dem som går på naturprogrammet och redan är intresserade. Vi ville vara ute tidigt. Årskurs fyra och fem är klockrent, då är eleverna öppna.

Fick kontakt med teater

Han fick kontakt med Allikateatern som inriktat sig på pjäser med naturvetenskaplig inriktning i Commedia dell`arte-traditionen. Ett samarbete inleddes som landade i projektet Kulturlabbet där kemi möter scenkonst. Institutionens roll har varit att säkerställa den vetenskapliga nivån.

Pjäsen Molekylteater – en atoms bekännelser har nu spelats vid ett hundratal föreställningar för mellanstadiebarn främst i Västra Götaland. Teatergruppen har tillsammans med forskare och kemistudenter också lett workshops med elever i årskurs fyra och fem på Sandklevsskolan i Göteborg, en timme i veckan under höstterminen.

Eleverna får, både i pjäsen och under workshops, delta i spelet genom att själva agera kemikaliska processer. Det kan till exempel handla om att illustrera hur is smälter genom att barnen låtsas vara vattenmolekyler och rör sig allt häftigare. Eller att spela olika grundämnen med olika egenskaper.

Uppskattade bland elever

Lotta Björk som är rektor för årskurserna f-6 på Sandklevsskolan berättar att Kulturlabbets workshops har varit mycket uppskattade bland eleverna.

– De är jättepositiva och tycker att de har lärt sig mycket – samtidigt som de haft roligt. De berättar om allt ifrån kemiska formler till hur man gör glass. Så projektet har verkligen lyckats förmedla kunskap, säger hon.

Projektet, som har stötts av bland andra Chalmers tekniska högskola och statliga kulturfinansiären Kulturbryggan, är nu inne på sista varvet och ska utvärderas. Ulf Jäglids vision är att Kulturlabbet ska vara början på ett nytt arbetssätt med kemi i skolan.

– Så här kan man jobba, det har vi visat i projektet. Nu vill vi gå vidare. På samma sätt som mellanstadiet har tema Rymden skulle de kunna ha tema Molekyler. Min vision är att om tre år finns den här arbetsmodellen i hela landet – men det krävs långsiktig finansiering.

Bara en handfull kemilärare

Chalmers har visserligen fullt på sina kemiprogram men generellt över landet går det lite trögt att rekrytera studenter till kemiämnet och det utbildas bara en handfull kemilärare varje år. Det finns inte heller fullvärdiga kemilabb på alla skolor – vilket bland annat beror på att utrustningen är dyr och komplicerad.

Ulf Jäglid nämner Storbritannien som ett gott exempel där staten sedan snart tio år tillbaka satsat miljarder på att stimulera intresset för naturvetenskap hos unga. Han hoppas på en liknande storsatsning i Sverige.

– Det här är inget som vi på Chalmers ensamma kan ändra, det måste upp på en högre politisk nivå. Men man kan ändå göra något litet och när intresset vänder så finns arbetsmodellen klar.

Läs också i Curie:

Vetenskap för alla (Curie)

Björk förenar musik och vetenskap (Curie)

Elever fyller databas med höstfärger (Curie)

Forskning är motorn i pjäsen (Curie)