Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Ministern hyllar akademisk frihet

Hon utlovar fortsatt satsning på forskning i nästa forskningsproposition, men med en tydligare koppling till högre utbildning. Vägen till excellens går genom akademisk frihet och långsiktighet – och rekrytering av unga forskartalanger, menar forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

– Propositionen kommer att ha fokus på forskning, högre utbildning och innovation. Det är viktigt att de tre delarna hänger ihop och det är ett starkt önskemål från lärosätena att det ena inte motarbetar det andra utan att det finns ett helhetstänk.

Arbetet med den kommande forskningspropositionen har just börjat och alla drar i Helene Hellmark Knutsson. Under Almedalsveckan i slutet av juni är hon inbokad på en lång rad programpunkter. Det har varit mycket att sätta sig in i sedan hon blev forskningsminister i oktober 2014.

– Mitt arbetssätt är att ta mig tid att läsa in mig och lyssna på dem som är experter. Jag har gjort en ganska omfattande lärosätesturné, men också träffat både våra myndigheter, forskningsfinansiärer och andra organisationer med intresse för forskningsfrågor.

Det märks att forskningsministern tagit intryck. Akademisk frihet, excellens, karriärvägar och långsiktighet är ord som återkommer gång på gång under intervjun i arbetsrummet på utbildningsdepartementet, prytt med inlånade tavlor från Moderna museet.

Helt departement med sakkunniga

Helene Hellmark Knutsson har en ganska avslappnad inställning inför kritiken att hon själv saknar högskoleexamen.

– Jag ska framför allt företräda allmänhetens och väljarnas intressen i de här frågorna. Under mina 13 år som heltidspolitiker, bland annat landstingspolitiker, har jag satt mig in i ganska många olika områden. Vi har ett helt departement av sakkunniga tjänstemän så jag känner mig väldigt trygg med att expertisen finns här. Mitt uppdrag är att göra den politiska avvägningen och bedömningen.

I hennes portfölj ingår universitets- och högskoleenheten och forskningspolitiska enheten, med ett 20-tal anställda på varje. Kanske omkring hälften är disputerade, uppskattar hon.

Det kommer att vara ett omfattande arbete med ”proppen”, som ska ha ett tioårigt perspektiv men vara mer detaljerat för de första fyra åren. Till sin hjälp med de forskningspolitiska prioriteringarna har Helene Hellmark Knutsson även en nyinrättad forskningsberedning, ett slags vetenskapligt råd med bred representation från forskarvärlden.

Under hösten ska forskningsfinansiärerna, lärosäten, fackföreningar och andra organisationer komma med inspel till utbildningsdepartementet inför propositionen.

– Utgångspunkten är att ge akademin så stor frihet som möjligt för att få fram den bästa forskningen. Och att skapa långsiktighet. För de nya stora genombrotten är detta nyckeln! Det är det som leder till excellens i slutändan.

En upptäckt kan ge tio nya lösningar

När Curie träffar Helene Hellmark Knutsson har hela staben just varit på studiebesök på Rockefeller university i New York.

– Något vi lärde oss där är att det är den akademiska friheten som gjort USA till en av de främsta forskningsnationerna i världen. En upptäckt i grundforskningen kan leda till tio nya lösningar i den tillämpade forskningen, och bidra till att stärka näringslivet eller lösa våra stora samhällsutmaningar.

Hon tycker att det är viktigt med samsyn i riksdagen kring forskning. Den nya regeringen står bakom den förra regeringens satsningar på höjda forskningsanslag och investering i tung infrastruktur, till exempel SciLife Lab, MAX IV och ESS, som kräver långsiktighet.

– Det viktiga för oss är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation och få ut mer av den forskning vi har. Utmaningen är hur vi ska få fram de nya forskartalangerna. Idag kan du nästan gå genom en hel grundutbildning utan att få kontakt med forskningen vid ditt eget universitet.

Helene Hellmark Knutsson betonar vikten av en tydlig koppling mellan högre utbildning och forskning.

– Det behövs både för att stärka kvaliteten i utbildningen för att få studenterna intresserade av en fortsatt forskarkarriär inom sitt ämne.

Idag disputerar ungefär var hundrade högskolestudent, cirka 3 500 per år. Närmare 600 av dem blir professor. En enkel uträkning visar alltså att det blir en professor av 600 studenter.

– Dimensioneringen på forskarutbildningen behöver vi prata om, och vilka karriärvägar du har efter det. Men en karriärväg ska självklart vara att bli forskare! Och då ska vi lyckas locka de allra, allra bästa till forskarkarriären.

Framtida karriärsystem

Här kommer samtalet in på det framtida karriärsystemet, som diskuterats mycket på sistone.

– Jag tycker att det är viktigt att du väljs ut i hård konkurrens. Men sen ska du ges möjlighet att själv utvecklas som forskare och att utveckla din forskningsidé utan att vara så beroende av kortsiktiga bidrag eller av din närmaste professor för finansieringen. Det måste finnas ordentliga basanslag så att universitet och högskolor kan göra egna strategiska val av forskningsmiljöer och skapa långsiktighet.

Hon hoppas att det nya kvalitetsutvärderingssystem, som Vetenskapsrådet tagit fram och som ska ut på remiss, blir ett verktyg som hjälper lärosätena att själva prioritera. Frågan är var de höjda basanslagen ska tas ifrån.

– Det är en av de stora frågorna som vi kommer att diskutera i forskningsberedningen och med lärosäte och finansiärer. Hur mycket ska vi garantera på lärosätesnivå, och ska en del av basfinansieringen vara konkurrensutsatt?

Det märks att den forskningsfråga Helene Hellmark Knutsson själv brinner lite extra för är just karriärvägarna för unga forskare. Hon pratar om ett slags tenure track-system för att ge tid och ro att åstadkomma bra forskning och öka mobiliteten.

– Då behöver vi ha ett system som man förstår och känner trygghet i. Sen ska tjänsterna självklart konkurrensutsättas. Vi är ett litet land har inte råd att tappa några av våra topptalanger på grund av strukturer som gör det svårt för unga forskare att ta sig fram.

Satsningar kan motverka jämställdhet

Hon understryker också jämställdhetsfrågornas betydelse inom forskningen.

– Kvinnor och män måste ges lika möjligheter att visa att de är potentiella toppforskare. I början av forskarkarriären bildar många familj, men jag tänker mig att man styrs av lite andra värderingar idag, att även män vill vara hemma mer med sina barn. Men det är svårt för en ung forskare att konkurrera med seniora forskare som haft andra möjligheter.

Här passar hon på att ge en liten känga till den förra regeringen.

– Man kan motverka jämställdhet genom vissa satsningar. Förra regeringens satsning på internationella toppforskare har ju inte gynnat jämställdheten direkt. Ju mer vi gynnar dem som redan är på topp, desto mer gynnar vi män. Så är det.

Forskningsministern är själv försiktig att uttala sig när det gäller strategiska satsningar och är mån om att hävda den fria forskningens existens.

– För de medel som går via forskningsråden kommer det säkert att bli några utpekade områden – det finns ett enormt politiskt tryck på detta. Vi ska identifiera svenska styrkeområden men ändå hålla det så fritt som möjligt så att vi är säkra på att det är den bästa forskningen som får stöd!

Följer fortsatta debatten

Exakt vilka riktade satsningar det blir återstår alltså att se hösten 2016 när nästa forskningsproposition ska presenteras för riksdagen.

– Jag ser fram emot att ta del av den fortsatta debatten om hur man förbättrar villkoren för unga forskare. Jag försöker ta del av allt som sägs och skrivs, inte minst i Curie

Som ny forskningsminister har hon blivit glatt överraskad av det engagemang forskningsfrågorna väcker. Hon konstaterar också att det finns ett stort stöd hos allmänheten när det gäller att investera i både forskning och högre utbildning, ett stöd som är intakt även i tider av kris och ekonomisk nedgång.

– Att utveckla ny kunskap betyder så mycket för vårt samhälle, både för den allmänna kunskapsnivån och för tillväxten. Det finns en förväntan på att ny kunskap ska lösa väldigt mycket av vår tids utmaningar, allt från klimathot till hälsofrågor.

Utredare ser över etikprövning

För att behålla förtroendet är det dock viktigt att granska misstänkt forskningsfusk. 2013 lämnade Vetenskapsrådet och SUHF in ett gemensamt förslag till regeringen om en fristående instans för misstänkt oredlighet, och nu har utbildningsdepartementet tillsatt en utredare för att se över etikprövningen. Utredningen ska vara klar i december.

– Målet är att skapa något slags nationell samordning för att ge en effektivare hantering. Det är väldigt viktigt att vi har ett system med hög trovärdighet.

Helene Hellmark Knutsson

Utbildning: Enstaka kurser i historia, nationalekonomi och statistik vid Stockholms universitet.

Karriär: Kommunalråd (nio år) och landstingsråd i Stockholms läns landsting (fyra år). Forskningsminister sedan 3 oktober 2014.

Drömforskningsresultat: Att hitta vad som krävs för att motverka alzheimers sjukdom.

Du kanske också vill läsa

Debatt 21 augusti 2024

Magnus Frodigh, Ericsson Research

Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...

Debatt 3 april 2024

Lovisa Brännstedt, Linus Salö, Humtank

Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humani...

Debatt 19 mars 2024

Frida Lundmark, Lif

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...