Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Avbildningar av hjärnan i olika färger.

Ett projekt lett från Linköping får stöd från Vinnova för att ta fram en strategisk innovationsagenda för bildbaserad medicinsk diagnostik. Foto: Marcel Warntjes

NYHET

Miljardsatsning på kommersiell forskning

I skuggan av forsknings- och innovationspropositionen har regeringen presenterat sin innovationsstrategi. Ett syfte är att fler forskningsresultat ska omsättas till produkter och tjänster.

Den nationella innovationsstrategin omfattar alla branscher och sektorer. Såväl inom näringsliv som inom offentlig sektor ska det skapas fler innovationer och nya produkter. Forskningen har en nyckelroll.

– Vi vill se mer kommersialisering av forskningsresultat. Innovationsstrategin är ett inriktningsdokument för hur vi ska arbeta. Åtgärder beslutas i olika processer, till exempel i forskningsproppen, sa Annie Lööf när hon presenterade strategin 11 oktober.

Ökat fokus på innovationer i forskningen

Strategin innehåller inga förslag om nya pengar. De kommer i stället i exempelvis forsknings- och innovationspropositionen. Där föreslås att två extra miljarder kronor ska satsas på innovationer mellan 2013 och 2016.

– Både innovationsstrategin och forsknings- och innovationspropositionen har ökat fokus på innovationsfrågor i den akademiska världen. Det finns en rad förslag som är intressanta för forskare, säger Åsa Minoz, departementssekreterare vid näringsdepartementet och vice projektledare för innovationsstrategin.

Det handlar bland annat om stöd till strategiska innovationsområden. Regeringen ger i uppdrag till Vinnova att fördela stöd till projekt som drivs i samverkan mellan exempelvis forskare och företag, inom alla ämnesområden och branscher. Kraven är bland annat att projekten ska utgå från samhällsutmaningar, hålla hög vetenskaplig kvalitet och att användarna av resultaten ska involveras tidigt, redan i problemformuleringen.

Strategiska innovationsområden

Vinnova har redan påbörjat arbetet med ett liknande strategiskt innovationsprogram.

– Vi har gett stöd till projekt som utgår från samhällsutmaningar, har hög vetenskaplig kvalitet, relevans för näringslivet, inslag av medfinansiering och som kan påvisa ny samverkan, säger Maria Dahl Torgerson, som är kommunikationsdirektör vid Vinnova.

Den första utlysningen gjordes tidigare i år. Företag, offentlig sektor och forskare inom akademin kunde gemensamt söka pengar för att ta fram en projektplan, en ”strategisk forsknings- och innovationsagenda”. Omkring 70 projekt beviljades stöd i detta första steg. Detaljerna i hur kommande stöd ska fördelas är inte klara.

– Vi är glada för utfallet i regeringens innovationssatsningar. De har visat att innovationsfrågorna är viktiga. Nu pågår arbetet för fullt med att initiera aktiva insatser inom området, säger Maria Dahl Torgerson.

Innovationsupphandling på gång

En stor del av riktlinjerna i strategin återfinns som konkreta förslag i forsknings- och innovationspropositionen. Det gäller till exempel nya innovationskontor, rekrytering av internationella toppforskare samt ökad tillgång till infrastruktur som test- och demonstrationsmiljöer.

– Strategin kan genomföras på många olika sätt, till exempel genom att ge myndigheter uppdrag. Mycket pågår redan, inom till exempel innovationsupphandling, säger Åsa Minoz.

Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova fick tidigare i år fick uppdrag att arbeta med innovationsupphandling. Det betyder att den offentliga sektorn använder upphandling på ett sätt som löser problem genom att skapa nya produkter och tjänster.

Det är stora summor pengar som skulle kunna gynna innovationer på detta sätt. Den offentliga sektorn i Sverige upphandlar varor och tjänster för 480–580 miljoner kronor varje år.

Saknar satsningar på inkubatorer

Efter förslag i den förra forsknings- och innovationspropositionen 2008 bildades innovationskontor vid åtta universitet. De ska stödja och uppmuntra forskare att kommersialisera forskningsresultat och komma in i processen tidigare än till exempel de inkubatorer och holdingbolag som också finns vid många lärosäten.

I den nuvarande propositionen föreslår regeringen att det bildas ytterligare fyra innovationskontor, i Stockholm, Göteborg, Luleå och vid SLU i Uppsala.

– Förslaget är bra för idéer från universiteten. Men de utgör bara runt 30 procent av idéerna som kommer in till Ideon. Resten kommer från företag, studenter, med mera, säger Hans Möller som är vd för Ideon Science Park i Lund.

Han saknar satsningar på inkubatorer och Science Parks i innovationsstrategin.

– De är en viktig del i innovationssystemet. Jag saknar också skrivningar om så kallad ”open innovation” som kan hjälpa etablerade företag att få upp sin innovationstakt. Men det är bra att innovationsupphandling nämns. Det vore mycket bra för små företag i Ideon och liknande miljöer, säger han.

Läs mer:

Forsknings- och innovationspropositionen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ideon Science Park Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Innovationssatsningar i forskningspropositionen

Strategiska innovationsområden: 225 miljoner kronor

Särskilda forskningsmiljöer med temat samverkan inom tre områden (Gruv- mineral och stålforskning, Skogsråvaror och biomassa samt hållbart samhällsbyggande): 300 miljoner kronor

Nya innovationskontor vid universiteten i Stockholm, Göteborg, Luleå och vid SLU i Uppsala: 20 miljoner

Industriforskningsinstituten RISE Research Institutes of Sweden Holding AB: 125 miljoner

Test- och demonstrationsanläggningar inom RISE: 50 miljoner.

Siffrorna anger nivåökningen 2016 jämfört med idag, efter en stegvis höjning.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 29 januari 2025

Redaktionen

Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...

Krönika 29 januari 2025

Det är svårt att sticka ut om det finns en massa krav i utlysningstexten. Istället borde vi göra det enklare − både att söka och granska, skriver Karl Wennberg.

Nyhet 28 januari 2025

Charlie Olofsson

Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...