Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vita bokstavsbrickor flyger i luften mot en svart bakgrund.

Språket är en barriär när utländska forskare ska göra karriär i Sverige, menar Lucija Batinovic. Foto: Piotr Laskawski/Unsplash

NYHET

Många hinder för utländska forskare som vill jobba i Sverige

Deras kompetens behövs på den svenska arbetsmarknaden − internationella doktorander och postdoktorer som forskar i Sverige. Forskarna vill stanna och är öppna för jobben inom industrin, men de möter hinder efter hinder, visar en ny rapport.

Att öka forskares rörlighet på arbetsmarknaden kan vara ett sätt att lösa kompetensbristen inom bland annat industrin. Internationella forskare är en viktig resurs, enligt en ny rapport från det europeiska nätverket Euraxess, med finansiering från Vinnova. Men rapporten visar också att det finns många hinder längs vägen för utländska forskare som vill göra karriär i Sverige.

− De rör sig på en global arbetsmarknad och har stora möjligheter. Alla vi aktörer som berörs, från arbetsgivare till myndigheter, behöver arbeta mer tillsammans så att Sverige fortfarande är konkurrenskraftigt, säger Anna-Carin Ramsten som leder arbetet inom kompetensförsörjning på Vinnova.

Hon hoppas att rapporten ska fungera som utgångspunkt för politiker, företag, lärosäten, myndigheter och andra aktörer som på olika sätt har möjlighet att underlätta för internationella forskare som vill stanna i Sverige.

I rapporten framgår det bland annat att språket är en barriär. Många forskare upplever också att det är svårt att förstå hur den svenska arbetsmarknaden egentligen fungerar och de saknar karriärstöd från sina lärosäten.

”Vi är inte så smala som många tror”

Porträttbild av Lucija Batinovic.

Lucija Batinovic. Foto: Privat

Lucija Batinovic, doktorand vid Linköpings universitet, kom till Sverige från Kroatien redan för sin masterutbildning och stannade kvar när det dök upp en intressant doktorandtjänst i Linköping. Där forskar hon nu vid institutionen för beteendevetenskap och lärande. I sin avhandling gör hon en systematisk översikt av skolinterventioner för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Hon är också involverad i Linköping Science Park, som är en plattform för samarbete och utbyte mellan akademin och näringslivet. Hon kan absolut tänka sig en karriär inom industrin i Sverige, kanske inom dataanalys, men hon känner igen utmaningarna som framkommer i rapporten från Euraxess.

− Språket är definitivt en barriär, kanske särskilt för oss samhällsvetare. Det är nog lättare att klara sig med engelska om man vill jobba med till exempel teknikutveckling.

Språket är definitivt en barriär, kanske särskilt för oss samhällsvetare.

Hon tror att många arbetsgivare inom industrin inte riktigt vet vilka kompetenser forskare, och kanske i synnerhet samhällsforskare, har. Generellt upplever hon att det kan vara svårt att matcha sitt cv med det som efterfrågas inom industrin.

− Vi vet inte vad de söker, och de vet inte vad vi kan, sammanfattar hon.

I mötet med företagen genom Linköping Science Park ser hon att många arbetsuppgifter inom industrin matchar väl de kompetenser hon har som forskare.

− Vi är inte så smala som många tror. Vi kan forska, ta fram forskningsbaserade underlag och analysera data, men också projektleda och utbilda.

Forskarkompetens tappas bort

Att forskares kompetens behövs inom olika delar av arbetsmarknaden har uppmärksammats från flera håll. Regeringen har till exempel föreslagit att det ska bli lättare för forskare att förena jobb inom akademin med uppdrag i andra sektorer.

När promemorian var ute på remiss tidigare i vår påpekade flera remissinstanser att i synnerhet utländska forskares kompetens tappas bort. Detta lyftes bland annat i remissvaren från Sveriges unga akademi och Svenskt Näringsliv.

Porträttbild av Ulrika Wallén.

Ulrika Wallén. Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Svenskt Näringsliv pekade i sitt remissvar särskilt på att utländska forskares mobilitet riskerar att begränsas av det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. I november år 2023 höjdes det till 80 procent av medianlönen, och ytterligare en höjning har föreslagits, till 100 procent.

− För unga forskare från tredje land som söker jobb inom industrin kan det ibland vara svårt att nå de här nivåerna, inte minst om man går mellan olika anställningar och kanske inte kommer upp i heltid, säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Hon ser att unga forskare som är på väg att lämna akademin för industrin riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd medan de söker industrijobb.

Uppfattas inte som så välkomnande

Att migrationslagen sätter upp hinder för utländska forskare som vill jobba utanför akademin framgår även i rapporten från Euraxess. Enligt rapporten är det till exempel svårt att ändra ett akademiskt uppehållstillstånd till ett arbetstillstånd. Rapporten visar också att migrationslagen inte bara sätter upp faktiska hinder som i vissa fall tvingar forskare att lämna landet.

− Reglerna bidrar också mer allmänt till att Sverige inte uppfattas som så välkomnande, säger Therese Lindkvist, en av rapportförfattarna och projektledare för Euraxess Sverige som är en del av EU-kommissíonens initiativ för att främja forskarmobilitet.

Reglerna bidrar också mer allmänt till att Sverige inte uppfattas som så välkomnande.

Hon konstaterar att Sverige, jämfört med andra länder, har en hög andel internationella forskare som väljer att lämna landet efter disputationen.

− För att ändra på det skulle man kunna titta på till exempel Finland och Danmark, som jämfört med Sverige erbjuder andra typer av stöd och generösare migrationsregler för doktorander som vill stanna och söka jobb.

”Arbetsgivarna behöver tänka till”

Rapporten från Euraxess bygger på två enkätundersökningar, en med unga internationella forskare och en med universitetsanställda. Dessutom har sammanlagt 40 personer ur de båda grupperna intervjuats.

Vissa av utmaningarna som lyfts fram i rapporten ligger på politikernas bord, men även lärosätena och arbetsgivare utanför akademin pekas ut som viktiga aktörer.

− Företagen måste tänka till lite kring hur de kan välkomna internationella forskare, säger Therese Lindkvist.

Ulrika Wallén, på Svenskt Näringsliv, håller delvis med:

− Många arbetsgivare vet att forskare är en grupp med intressant kompetens men det finns också arbetsgivare som behöver förstå bättre vad det innebär att vara forskarutbildad, och se vilka fördelar som kommer av att rekrytera någon som är disputerad.

Lärosäten kan jobba mer med karriärstöd

När det gäller lärosätenas roll konstaterar Therese Lindkvist att de kan göra mycket för att underlätta för internationella forskare att få jobb efter utbildningen. De kan till exempel erbjuda språkundervisning och karriärstöd med fokus på olika branscher.

− Lärosätena skulle kunna jobba mer strukturerat med karriärstöd, till exempel genom obligatoriska kurser.

I rapporten framhålls att doktorandhandledarna kan ha en viktig roll i karriärstödet, men också att det kanske inte riktigt är deras roll att vägleda till jobb utanför akademin. Handledarna, som ju själva jobbar inom akademin, kanske inte heller har kompetensen som krävs för att kunna göra det.

Rapporten visar vidare att det ur ett lärosätesperspektiv inte är självklart att det är universitetens och högskolornas uppgift att hjälpa doktorander och postdoktorer att få jobb i andra sektorer. Av rapporten framgår att alla lärosäten inte ser det som en del av sitt uppdrag.

− Vissa lärosäten tycker att det ingår i deras roll att vara med och försöka överbrygga kompetensgapet i sitt lokalsamhälle. Karriärstödet ses också som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare, men alla lärosäten är inte lika engagerade, säger Therese Lindkvist.

Svårt att hinna med kurserna i svenska

Lucija Batinovic berättar att hon har tillgång till både karriärsstöd och undervisning i svenska, men det är svårt att få tiden att räcka.

− Eventuellt skulle lärosätena kunna se över hur kurserna i svenska ges. Om det vore lite mer flexibelt skulle det kanske vara lättare att få in det i schemat, men jag tycker också att man har ett eget ansvar att hitta tiden för det.

Varför skulle man ta hit oss och investera i att utbilda oss om man sedan inte vill ha oss kvar?

Efter att ha tagit del av rapporten från Euraxess är hon glatt överraskad över hur stort intresset faktiskt verkar vara för att underlätta för internationella forskare att kunna fortsätta jobba i Sverige.

− Fast egentligen vore det ju konstigt om det inte var så. Varför skulle man ta hit oss och investera i att utbilda oss om man sedan inte vill ha oss kvar?

En sak finns det som gör henne − uppvuxen vid Medelhavet − lite tveksam till ett liv i Sverige, och det är en barriär som blir svår att riva:

− Utbildningsmöjligheterna är jättebra här i Sverige, men vädret? Vintern är faktiskt bedrövlig.

Läs mer:

Report: Can Sweden afford to lose them? Supporting international junior researchers´ career opportunities outside university (Euraxess, Vinnova) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Euraxess Sweden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Så ska fler forskare kunna förena jobb i akademi och andra sektorer (Curie)

Fler forskare behövs utanför akademin (Curie)

Bygg broar mellan lärosäten och världen utanför (Curie)

Du kanske också vill läsa

Nyhet 11 juni 2024

Johan Frisk

Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det s...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 4 juni 2024

Naturvetarna, Junior Faculty på KI och Future Faculty på SLU

Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. O...