Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Personal i operationssal.

Nio svenska kvinnor utan livmoder transplanterades under vintern 2013. Foto: Johan Wingborg

NYHET

Mamma tack vare ny livmoder

En svensk kvinna blev tidigare i höst först i världen att föda ett barn efter en livmodertransplantation.

– Vi har vetenskapliga bevis för att det är en fungerande behandling, säger professor Mats Brännström vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Mats Brännström, som också är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, förlöste den 35-åriga kvinnan med kejsarsnitt i början av september i år. Både mor och barn mår bra.

Mats Brännström, som leder forskningsprojektet med livmodertransplantationer, rapporterade om den unika födseln i en artikel i tidskriften The Lancet i början av oktober.

– Vi hade förberett oss minutiöst. Den lyckade förlossningen är inte en engångsföreteelse, säger han.

Började arbetet 1999

Forskarna började sitt arbete redan 1999 med djurförsök. Ett par år senare kom genombrottet, när levande ungar föddes från en transplanterad livmoder.

Tio år senare var forskarna redo att påbörja en behandlingsstudie. Nio svenska kvinnor utan livmoder genomgick transplantationer under vintern 2013. Alla var i 30-årsåldern, fullt friska och väl motiverade. De flesta fick livmodern från sin mamma, syster eller annan nära släkting.

En immundämpande behandling sattes in efter transplantationen för att hindra kroppen från att stöta bort det främmande organet. Behandlingen trappades ned efter ett halvår, och ett år efter ingreppet påbörjades försök med provrörsbefruktning.

Den transplanterade livmodern togs bort på två av kvinnorna i studien. I det ena fallet efter en svår infektion, i det andra till följd av blodproppar i de transplanterade blodkärlen.

Födde fullt frisk pojke

Den 35-åriga kvinnan fick livmodern av en 61-årig vän till familjen. Donatorn hade inte haft mens på sju år, men det var inte något hinder för graviditeten. Mottagaren blev med barn redan efter första försöket.

Kvinnan drabbades efter transplantationen av tre milda avstötningsreaktioner, den sista under graviditeten. Hon behandlades framgångsrikt med kortison.

För övrigt fortskred graviditeten utan komplikationer. Fostrets tillväxt var normal och blodförsörjningen fungerade utan problem.

– Vi kunde bara se en viss påverkan på njurfunktionen, vilket kan ha berott på den immundämpande behandlingen, berättar Mats Brännström.

Kvinnan utvecklade havandeskapsförgiftning efter 31 graviditetsveckor och förlöstes två veckor tidigare än planerat. Den nyfödde pojken var normalstor och fullt frisk.

– Han skrek direkt efter födseln och behövde inte någon annan vård än normal klinisk observation på neonatologiavdelningen, säger Mats Brännström.

Ytterligare ett par kvinnor som genomgått samma behandling är gravida och beräknas föda inom en snar framtid. Mats Brännström har goda förhoppningar om att också de fyra övriga kvinnorna i projektet ska bli gravida.

Efterföljare i andra länder

Flera forskarlag runt om i världen har inväntat de svenska resultaten för att kunna ta vid med egna försök. Forskare i både England och Japan har fått tillgång till de svenska ansökningarna om etiskt tillstånd och håller som bäst på att översätta dem.

De engelska forskarna planerar att börja med fem patienter som ska få organ från avlidna donatorer.

– Vi har valt att använda organ från levande donator. Kvalitén på levande organ är oftast bättre, men det förutsätter att vi kan hitta en anhörig eller nära vän. Det finns en hypotetisk risk med ingreppet, jämförbar med risken vid en njurtransplantation, säger Mats Brännström.

En transplantation är idag den enda lösningen för kvinnor som vill bli gravida trots att de saknar livmoder sedan födseln eller har genomgått en hysterektomi, då hela livmodern tas bort. För att komma i fråga för en transplantation bör kvinnorna vara fullt friska, normalviktiga och rökfria. Lämplig ålder är 30 till 35 år, när äggstockarna fortfarande fungerar bra.

Provrörsbefruktning och kejsarsnitt är förutsättningar för att en kvinna med transplanterad livmoder ska bli gravid och föda barn. Efter förlossningen måste livmodern tas bort.

Projektet är alltså både komplext och resurskrävande. Mottagaren genomgår flera ingrepp och långvarig läkemedelsbehandling.

Väcker etiska frågor

Transplantationerna är också ifrågasatta av etiska skäl. Kritikerna anser att adoption eller surrogatmödraskap är bättre alternativ – och inte lika kostnadskrävande.

Forskarna var medvetna om att livmodertransplantationer skulle väcka nya etiska frågor och har redan från början arbetat med en vetenskapligt grundad introduktion och utvärdering enligt Ideal guidelines för nya kirurgiska metoder. Hela personalen – från undersköterskor till kirurger – deltar i återkommande etiska diskussioner. En första analys publicerades i tidskriften Fertility and Sterility i juli i år.

– Vi har tänkt mycket på förhållandet mellan risk och nytta och har ju trott att nyttan skulle överväga, att riskerna inte är så stora. Men det är först när man har gjort en studie som man kan visa det, kommenterar Mats Brännström.

Efterlyser fortsatt forskning

Sedan nyheten om den lyckade förlossningen kablades ut över världen har Mats Brännström fått många förfrågningar från kvinnor som hoppas på en livmodertransplantation för egen del. Han tror dock att det krävs ytterligare fem eller tio år av forskning innan det kan bli en etablerad metod.

Även om rutinerna finjusteras är det troligt att prislappen för en behandling kommer att ligga över en halv miljon kronor. Ändå vill inte Mats Brännström beskriva det som lyxsjukvård.

– Utslaget på en livslängd om 80 år eller mer blir det inte så mycket pengar, jämfört med vissa cancerpreparat som kanske bara förlänger livet med ett par månader, resonerar han.

Forskarnas egna rapport om den första födseln efter transplanterad livmoder i tidskriften The Lancet: Livebirth after uterus transplantation (engelska) Länk till annan webbplats.

Forskarnas artikel om de etiska diskussionerna kring livmodertransplantationer med levande donator i tidskriften Fertility och Sterility: Etichs of uterus transplantation with live donors (engelska) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Unik transplantation utmanar sjukvården (Curie)

9 kvinnor utan livmoder fick transplantation

Forskarna började sitt arbete redan 1999 med djurförsök. Tio år senare var de redo att påbörja en behandlingsstudie.

Nio svenska kvinnor utan livmoder genomgick transplantationer under vintern 2013. Den 35-åriga kvinnan som nu blivit mamma fick livmodern av en 61-årig vän till familjen.

Mottagaren blev med barn redan efter första försöket. Kvinnan förlöstes två veckor tidigare än planerat till följd av havandeskapsförgiftning. Den nyfödde pojken var normalstor och fullt frisk.

Forskningsprojektet är helt och hållet privatfinansierat, bland annat med en donation från Jane och Dan Olssons fond för vetenskapliga ändamål.

Relaterat innehåll

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd ...

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Ett hundratal anmälningar om oredlighet har utretts de fyra senaste åren. Vad blir konsekvenserna av en fällning? Och vilket ansvar har en medförfattare för innehållet i en vetensk...

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...