Lotta Edholm: ”Vi kommer behöva avsätta mer medel för forskning”

När hon blev skolminister år 2022 hade hon mycket erfarenhet i ryggen efter nästan tio år som skolborgarråd i Stockholm. Forsknings- och högskolepolitiken är ett annat landskap.

– Som skolminister visste jag att jag kunde frågorna. Nu är det mycket som är nytt, vilket är utmanande – men det är också väldigt roligt att sättas in i ett nytt område, säger hon.

Curie träffar henne på utbildningsdepartementet, i centrala Stockholm. Schemat är späckat och ett tag såg det ut som att intervjun skulle få flyttas till telefon – men till slut gick det att få till ett möte.

Hon har haft sin nya roll i drygt ett halvår, och konstaterar att de forskningspolitiska frågorna har ett tydligt framtidsfokus.

– Det gör att man kan tänka lite visionärt. Samtidigt är det utmanande att fatta beslut som kanske har effekt först om tio år.

Excellens ska vägleda satsningarna

När den senaste forskningspropositionen lades fram utannonserades flera stora excellenssatsningar, bland annat på excellenscenter inom olika forskningsområden och på excellenskluster för banbrytande teknik. Varje excellenskluster ska innehålla även samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Lotta Edholm betonar att excellens finns inom alla discipliner och områden.

– Många förknippar begreppet med teknik och läkemedel, men excellens finns självklart även inom samhällsvetenskap och humaniora.

Det gör att man kan tänka lite visionärt. Samtidigt är det utmanande att fatta beslut som kanske har effekt först om tio år.

Hon beskriver forskning och högre utbildning som ett prioriterat område för regeringen, och öppnar för nya satsningar framöver.

– Jag tror att vi kommer behöva avsätta mer statliga medel för svensk forskning, säger hon, och nämner försvarsforskningen som ett särskilt viktigt område.

– Anledningen till att vi behöver satsa på försvaret är så klart ledsam, men försvarsforskningens samhällsnytta blir extremt tydlig nu.

Många förknippar begreppet med teknik och läkemedel, men excellens finns självklart även inom samhällsvetenskap och humaniora.

Ersattes som skolminister

När Lotta Edholm i somras lämnade rollen som skolminister beskrevs det i vissa medier som att hon blev petad för att Liberalernas nytillträdda partiledare Simona Mohamsson skulle ha rollen.

Själv beskriver hon rockaden som odramatisk.

– Skolfrågorna är de absolut viktigaste frågorna för Liberalerna just nu, och då är det rimligt att det är vår partiledare som har dem. Det är inte svårare än så.

Är skolfrågorna viktigare än forskning och högre utbildning?

– Områdena hänger naturligtvis ihop. Både för Liberalerna och för mig som liberal är utbildning och forskning kärnan i vår politik. Utbildning gör människor till fria individer som kan fatta beslut över sina egna liv, och forskning gör att vi kan fortsätta vara en välståndsnation.

Tidigare låg forskningspolitiken på utbildningsministerns bord, alltså hos departementets chef. Nu ansvarar departementschefen i stället för skolfrågorna. Det kan tolkas som en nedprioritering av forskning och högre utbildning till förmån för skolfrågorna. Är det så?

– Absolut inte. Så skulle jag absolut inte tolka det. Det där med titlarna spelar inte så stor roll utan alla områden är viktiga, och det är inte första gången som utbildningsministern har ansvar för skolfrågorna. Så var det ju till exempel när Gustav Fridolin var utbildningsminister.

Behöll gymnasiefrågorna

I skiftet mellan ministerrollerna har Lotta Edholm tagit med sig ansvaret för gymnasiefrågorna. Det tror hon kan ge en bättre övergång i utbildningssystemet, mellan gymnasiet och universitetet.

– När jag pratar med högskolelärare får jag bilden att många studenter inte är tillräckligt förberedda när de börjar på universitetet. Det menar jag beror på att vi har en gymnasieskola, och även en grundskola, som inte alltid förbereder eleverna tillräckligt bra för fortsatta studier.

Hon tror att regeringens beslut att tillsätta en gymnasieutredning kommer leda till att studenter börjar högskolan med bättre förutsättningar.

Vi har en väldigt hög andel utländska forskare, och det är bra på vissa sätt, men jag undrar samtidigt varför inte fler svenskar vill forska.

På sikt hoppas hon också att fler studenter ska vilja stanna och bygga en karriär inom akademin. De senaste tio åren har antalet doktorander vid svenska lärosäten minskat med cirka 9 procent. Samtidigt utgör utländska doktorander en stor andel av alla forskarstuderande (37 procent år 2023).

Läs också i Curie: Varför blir doktoranderna färre?

– Vi har en väldigt hög andel utländska forskare, och det är bra på vissa sätt, men jag undrar samtidigt varför inte fler svenskar vill forska. Är det att man inte tycker att det är attraktivt att jobba inom akademin, eller är det att man inte kan konkurrera? Båda delarna är problematiska.

Roligt att träffa rektorer och forskare

Även om hon tidigare har jobbat med skolpolitik är högskolesektorn inte en helt ny värld. År 2019-2022 var hon vice ordförande för Stockholms akademiska forum, som är en samarbetsorganisation för lärosätena i Stockholmsregionen och Stockholms stad.

– Jag besökte ofta lärosätena, och det får jag göra nu också. Det är väldigt roligt att träffa rektorer och forskare. Jag får lära mig så oerhört mycket. När jag var vid Lunds universitet fick jag till exempel höra om helt fantastisk forskning som räddar liv vid den ukrainska fronten.

Ett annat lärosäte som gjort avtryck är Luleå tekniska universitet. Där fick hon skaka hand med en robot.

– Det var nästan lite otäckt. Det finns bilder på det, och jag ser ganska skeptisk ut, men den här tekniken är så klart väldigt spännande.

Utreder lärosätenas organisationsform

En fråga som har stor betydelse inom akademin är regeringens beslut att tillsätta en utredning av lärosätenas organisationsform. Uppdraget är delat i två delar: utredaren ska ta fram alternativ till dagens modell, där lärosätena är myndigheter, men även föreslå hur självständigheten skulle kunna stärkas inom den nuvarande organisationsformen.

– Det är en bred utredning, och det har varit viktigt. Vi vill ge lärosätena möjlighet att fundera igenom olika alternativ, och säga hur man skulle vilja ha det, säger Lotta Edholm.