Långsiktig satsning i pandemins spår

Forskare som arbetar hemifrån eller tillfälligt bytt inriktning på sin forskning för att möta samhällets akuta behov. Digitala disputationer, nätbaserad undervisning och beredningsmöten på distans. Coronapandemin har präglat forskarvärlden på många olika sätt under det gångna året.

Den har också satt sina spår i årets forsknings- och innovationsproposition Forskning, frihet, framtiden – kunskap och innovation för Sverige som innebär en mångmiljardsatsning för att stärka forskningen. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, förklarar Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning och forskning.

– Vi har en bra utgångspunkt för detta genom offentliga och privata satsningar på forskning och utveckling som motsvarar 3,4 procent av BNP. Men om vi vill fortsätta vara en ledande forskningsnation och innovationsledare inom EU så får vi inte se det här som en självklarhet. Av det skälet tillför vi redan nästa år 3,4 miljarder kronor och totalt 13,6 miljarder under perioden 2021-2024.

Satsning på samhällsutmaningar

Forskningspolitiken präglas både av den nuvarande pandemin och av ett fortsatt fokus på olika samhällsutmaningar.

– Vi befinner oss mitt i en pandemi och det får konsekvenser för forskningsfinansieringen. Det finns en oro att finansieringen från privata forskningsfinansiärer och näringslivet kommer att minska under den närmaste tiden. Därför svarar vi med en höjning av basanslagen med 500 miljoner kronor redan 2021, säger Matilda Ernkrans.

Den totala höjningen av basanslagen uppgår till 900 miljoner per år från 2024.

Forskningspropositionen har ett tydligt fokus på pandemier och hälsa, men innehåller också andra riktade satsningar. Matilda Ernkrans sammanfattar de fem övergripande samhällsutmaningarna som forskningspropositionen fokuserar på (se även faktaruta).

– Tydligast är klimatfrågan. Sedan tidigare finns också forskning för en bättre hälsa och välfärd, där behövs en forskningspolitik som bidrar till att minska hälsoklyftorna för att vi ska få en mer jämlik hälsa. Digitaliseringen hamnade i fokus under pandemin, men den var aktuell redan innan och kommer att vara det i framtiden också. Vi behöver också ett demokratiskt och starkt samhälle, samt en bra kompetensförsörjning.

– Det vi forskar om idag ska vara till nytta i framtiden. Pandemin har visat på vikten av forskning och att vi behöver mer kunskap, både för att identifiera och lösa framtida utmaningar.

Framgångsrik forskning kräver bra forskningsinfrastruktur. Som Curie berättat om tidigare så höjs anslaget för forskningsinfrastrukturer till Vetenskapsrådet med 400 miljoner redan från 2021, och med totalt 1,3 miljarder under de tre kommande åren. Dessutom görs en tillfällig satsning på den internationella forskningsanläggningen ESS på 340 miljoner kronor.

Akademisk frihet med ansvar

Forskningspropositionen ska också värna om och stärka den fria och forskarinitierade forskningen. I länder som Polen, Ungern och Turkiet är denna frihet hotad, men även i Sverige behöver den skyddas, betonar Matilda Ernkrans.

– En förstärkning av den akademiska friheten och självbestämmandet är viktigt för det långsiktiga perspektivet. Det fria kunskapssökandet och spridandet är en förutsättning för ett demokratiskt och starkt samhälle. Lärosäten ska ha en hög grad av självbestämmande, som vi värnar om.

Regeringen föreslår ändringar i högskolelagen för att främja och värna akademisk frihet i högskolans verksamhet. Den fria forskningen stärks också genom ökade forskningsresurser till universitet och högskolor i hela landet samt en förstärkning av medlen till Vetenskapsrådet.

Ändringarna i högskolelagen ska också förstärka och tydliggöra lärosätenas ansvar för samverkan, internationalisering och ett livslångt lärande.

– Forskning är ett viktigt samhällsuppdrag och eftersom det handlar om stora resurser ska medborgarna också kunna förvänta sig att medlen som delas ut till forskning används väl.

Höjda basanslag för långsiktighet

Regeringen föreslår även åtgärder för bättre och tryggare villkor inom akademin och öppen vetenskap. I propositionen framhålls att lärosätena behöver arbeta strategiskt med karriärvägar och meriteringssystem. De höjda basanslagen ska ge lärosäten möjlighet att planera långsiktigt och att anställa forskare med rätt kompetens.

– En av samhällsutmaningarna handlar om kompetensförsörjning och arbetsliv, och det inkluderar även hur man kan erbjuda unga forskare bättre karriärvägar. Vi tänker ge UKÄ i uppdrag att följa upp detta.

Regeringen vill också se över förekomsten av tidsbegränsade anställningar som staplas på varandra.

– Visstidsanställningar behöver minska till förmån för tryggare anställningar. Där arbetar vi med mål och uppföljningar för att uppnå en större transparens och för att kunna ta tillvara på all den kompetens som finns inom forskarvärlden.

För en mer jämställd akademi

När Curie intervjuade Matilda Ernkrans för drygt ett år sedan uttryckte hon en förhoppning om fler kvinnor bland årets Nobelpristagare. I år har hennes förhoppningar infriats, bland 2020 års pristagare finns fyra kvinnor, varav tre inom de vetenskapliga disciplinerna.

Fortfarande återstår dock en lång väg att gå innan forskarvärlden är helt jämställd. Av de svenska lärosätenas rektorer är idag endast 29 procent kvinnor.

Matilda Ernkrans betonar vikten av en jämställd rekrytering till akademin och behovet av lärosätesspecifika rekryteringsmål för såväl professorer och lektorer.

Men vid många lärosäten har ju andelen nyrekryterade kvinnliga professorer inte ökat de senaste åren (2017-2019), trots rekryteringsmål? Vilken betydelse har de här målen egentligen?

– Vi får signalen att rekryteringsmålen är ett viktigt verktyg, men att man behöver lite mer tid på sig att använda det. Genom att styra upp arbetet med jämställdhet, karriärvägar och meriteringssystem hoppas vi att det kommer att gynna både akademin och de enskilda forskarna.

Behov av vetenskaplig rådgivning

Inför den nya forskningspropositionen har det kommit många inspel från såväl forskarsamhället som från andra aktörer. Matilda Ernkrans har också tagit del av kunskapen inom forskningsberedningen som består av ledamöter från olika delar av forskarvärlden och som har en rådgivande funktion.

Det gångna året har pandemin väckt en debatt om behovet av vetenskaplig rådgivning till politiker och beslutsfattare vid kriser av olika slag. Kungl. Vetenskapsakademin är en av flera institutioner i Sverige som bildat egna expertgrupper och Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström efterlyste nyligen i ett debattinlägg en permanent nationell struktur för vetenskaplig rådgivning.

– Pandemin har visat på betydelsen av att sprida forskning på ett brett sätt. Det är viktigt att berörda myndigheter aktivt samlar in forskningsresultat och bedömer forskningsläget inom sina ansvarsområden. Myndigheterna tar då ofta hjälp av vetenskapliga råd som de inrättar.

– Vi tror mer på en sådan decentraliserad modell än att man skulle inrätta en central rådgivningsfunktion som skulle täcka alla forskningsområden. Vetenskapsrådet och andra myndigheter spelar redan idag en viktig roll i att ge underlag och råd till regeringen.

Flera uppfyllda önskningar

Matilda Ernkrans hoppas att den nya forskningspropositionen ska tillgodose många av de önskemål som framförts inför proppen.

– Vi har fyllt på med en del av det man har önskat, inte minst med satsningar inom forskningsinfrastruktur och satsningar på en höjning av bas- och forskningsanslagen som fördelas ut över universitet och högskolor i hela landet.

Hon är spänd på hur propositionen kommer att tas emot.

– Förhoppningsvis ser man vilket gediget arbete det är. Vi försöker fånga upp det som är viktigt i vår tid, men har ett starkt fokus på att forskningspolitiken är långsiktig och att forskarna kan känna en långsiktighet i det de gör.

Proposition: Forskning, frihet, framtiden – kunskap och innovation för Sverige Länk till annan webbplats.