Lagarna har inte hängt med

För drygt tio år sedan publicerades den första kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Nu finns det som kallas för 1000 dollar-genomet, alltså sekvensering av en individs arvsmassa på bara några timmar för en kostnad av 1000 dollar eller mindre, inom räckhåll.

Troligen kommer genetiska analyser att integreras alltmer i morgondagens sjukvård. Men medan tekniken har tagit stora kliv framåt har lagarna och reglerna som biobanksforskningen omfattas av (se faktaruta) stått stilla.

– Det behövs en revision, just nu kan likartade projekt behandlas på olika sätt i olika nämnder, säger Mats Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet.

Förutom en anpassning av dagens lagar och regler till verkligheten efterlyser han mer konkreta råd om etiska frågor till forskare samt mer utbildning av ledamöterna i etiknämnden. Han nämner England, som nyligen öppnade sina biobanker och register för forskning, som ett gott exempel för allmän utbildning och träning.

Stora intressen står på spel

Mats Hansson, som är verksam inom BBBMRI.se inom det sjunde arbetspaketet för etik och juridik, betonar också att det behövs en diskussion om de etiska problem som finns i samband med biobanksforskning. Nyttan av biobankerna behöver också vägas mot den personliga integriteten.

– Det kan vara en svår balansgång. Med hjälp av information från biobankerna kan forskarna åstadkomma stora framgångar för folkhälsan, samtidigt måste människors integritet skyddas.

Etik handlar inte bara om att tycka, utan om att leverera beprövade argument, framhåller han.

– Det är stora intressen som står på spel och därför är det viktigt att vi ägnar tid och tanke åt dessa frågor.

Brett samtycke behövs för folkhälsan

För att stora befolkningsbaserade studier ska kunna lyckas och i längden åstadkomma en förbättring av folkhälsan behövs ett brett samtycke, anser Mats Hansson. Förutsättningen är att allt material kodas och förvaras säkert samt att etiknämnden godkänner de enskilda forskningsprojekten.

Dessutom ska det vara möjligt att dra tillbaka både prover och information om en individ inte längre vill vara med. Om alla dessa villkor är uppfyllda skulle det inte heller vara nödvändigt att inhämta ett nytt samtycke vid en ny studie.

– Det kostar mycket att be om ett nytt samtycke. Om man har tur svarar 70 procent, för det mesta är det färre. Studien går miste om potentiellt värdefulla prov och tappar i värde. Det blir en etisk kostnad att fråga igen och det är egentligen djupt oetiskt, säger Mats Hansson.

Samtycke till generella ändamål

Projektet LifeGene, som samlar in information och biologiska prover för att kartlägga hur gener, miljö och livsstil påverkar hälsan, stoppades i december 2011 eftersom Datainspektionen ansåg att det inte är möjligt att samtycka till ett generellt ändamål som framtida forskning.

– Då är det viktigt att skilja mellan ett vagt och ett generellt ändamål. Enligt min åsikt är det generella ändamålet att med hjälp av framtida forskning kartlägga sjukdomar som vi eventuellt inte ens känner till ändå ett särskilt ändamål.

– Individen bestämmer själv och samtycker, det blir väldigt konstigt när en myndighet omyndigförklarar vuxna människor på detta sätt, säger Mats Hansson.

Just nu pågår arbetet med en lagändring som ska tillåta LifeGene och liknande initiativ att fortsätta med sitt arbete.

Ett slags kontrakt

Joanna Stjernschantz Forsberg är doktorand hos Mats Hansson och har i sin avhandling (som hon försvarar den 6 oktober) undersökt vikten av de individuella rättigheterna gentemot nyttan av biobankerna.

– Tyvärr är det svårt att kombinera rätten att bestämma med att ha den bästa möjliga sjukvården, säger hon.

En förbättring vore att göra som i Danmark, att alla prover som samlas in genom sjukvården får användas om inte patienterna aktivt säger nej.

– Alla borde bidra till biobanksforskningen. Jag ser det som ett socialt kontrakt, ungefär som att betala skatt, som alla i samhället kan ha nytta av, inte minst man själv. En förutsättning är såklart att allting som rör biobanksforskning är välreglerat.

Joanna Stjernschantz Forsberg tycker också att just den genetiska forskningen behöver avdramatiseras.

– Ofta handlar det ju helt enkelt om statistisk bearbetning av genetisk information. Den enskildes information betyder inte så mycket för forskningen medan en kritisk massa av många individers information kan innebära en förändring.

Läs mer:

Etikbloggen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Att skapa ordning i kaoser (Curie)

En guldgruva för forskning (Curie)