Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Kvinnor undervisar, män forskar

En rapport från Vetenskapsrådet om karriärvägar visar på en strukturell skillnad mellan könen: Kvinnor undervisar i större utsträckning medan männen forskar i högre grad. Och kvinnor har fortfarande en långsammare karriärutveckling än män.

Rapporten Karriärstruktur och karriärvägar i högskolan har följt tre kullar av doktorsexaminerade (1995-96, 2002-03 och 2008-09) fram till 2012.

Doktorsexamineringen ökade med över 70 procent mellan den första och den sista studerade kullen, en ökning som till största delen skett bland kvinnor. Av dem som tog doktorsexamen 2008-09 var 49 procent kvinnor, jämfört med 32 procent i kullen 1995-96.

Totalt sett fortsätter något fler kvinnor än män inom akademin, framförallt bland disputerade i samhällsvetenskap, humaniora och medicin med biomedicinsk grundexamen. Av den tredjedel som stannar kvar inom akademin, följer män och kvinnor följer i ungefär samma utsträckning en traditionell karriärväg via lektor till professor.

Män blev professor snabbare

Bland dem som examinerades 1995-96 gick det dock betydligt snabbare för män än för kvinnor att bli professor. År 2012, närmare 20 år efter doktorsexamen, hade ungefär hälften av dem som var kvar i akademin nått en professur, men männen fick sin anställning i snitt tre år tidigare än kvinnorna.

Denna skillnad i karriärutveckling mellan könen har minskat i gruppen 2002-03 eftersom även männens karriärutveckling går långsammare. Kvinnornas karriärutveckling är i princip oförändrad. Samma trend syns i den senaste gruppen, 2008-09, men det tar fortfarande längre tid för kvinnorna att erhålla en anställning som professor, mellan ett till två år längre.

– Det är bra att glappet mellan män och kvinnor minskat, men inte att det minskat för att det blivit sämre för män – det har jag svårt att glädjas åt. En långsammare karriär innebär längre tid i osäkra anställningar, vilket är dåligt för kvaliteten, säger Karin Åmossa, chefsutredare på SULF.

Lektor vanligaste tjänsten

Idag är lektor den vanligaste tjänsten inom högskolan bland både män och kvinnor – drygt 9 000 personer är anställda som lektorer. Den näst vanligaste anställningskategorin för män är professor medan den näst vanligaste för kvinnor är adjunkt och ”övrig forskande personal utan doktorsexamen”.

– Det kan tolkas som att kvinnor i större utsträckning undervisar medan männen i större utsträckning forskar. Dels beror det på skillnader mellan forskningsområden – andelen kvinnor är större i forskningsområden med en hög andel lektorer, som samhällsvetenskap och humaniora. Dels beror det på skillnader inom forskningsområden. Inom medicin är det vanligare att kvinnor med biomedicinsk grundutbildning är anställda som lektor medan männen har anställning som forskare, säger Stina Gerdes Barriere, analytiker på Vetenskapsrådet, som gjort rapporten.

Samma mönster, att kvinnor tenderar att undervisa mer och män att forskar mer, syns även i kullen som tog doktorsexamen 2008-09.

Enligt forskningsminister Helene Hellmark Knutsson vill regeringen prioritera unga forskare, och också öka jämställdheten.

– Jag tror att det hänger ihop. I dag har vi en oförutsebar karriärväg inom akademin, vilket gör att fler kvinnor än män väljer bort forskningen. Men vi behöver både män och kvinnor så vi måste skapa rätt förutsättningar. Det behövs mer långsiktighet i forskningen för att både kvinnor och män ska våga satsa på mer riskfyllda projekt. Men det är tufft och kräver mod.

Läs också i Curie:

Det är trängsel i karriärsystemet (Curie)

Fler disputerade

Antalet personer som tar doktorsexamen har ökat stort under senare år. Ökningen har främst skett bland kvinnor, vilket medfört att könsfördelningen blivit allt jämnare.

Doktorsexamen 1995-96, 3 000 personer: 32 procent kvinnor Doktorsexamen 2002-03, 5 100 personer: 44 procent kvinnor Doktorsexamen 2008-09, 5 500 personer: 49 procent kvinnor

Den kraftiga ökningen av disputerade, speglas också i antalet lektorer och professorer vid lärosätena. År 2012 fanns cirka 60 procent fler lektorer och professorer än 2001.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 juni 2024

Eva Annell

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har alltid varit intresserad av kultur och strävar efter att studenterna ska utvecklas som människor. Han värnar om akademisk frihet och v...

Nyhet 11 juni 2024

Johan Frisk

Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det s...

Debatt 4 juni 2024

Naturvetarna, Junior Faculty på KI och Future Faculty på SLU

Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. O...