Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild av Maria Tenje med grönska i bakgrunden.

Maria Tenje, ledamot i Sveriges unga akademi, efterlyser fler kvinnliga forskare som den yngre generationen kan identifiera sig med och ha som förebilder. Foto: Markus Marcetic

NYHET

Kvinnor lockar kvinnor att forska

Höga krav inom forskningen och på hemmaplan är verkligheten för många kvinnliga forskare. Fler förebilder, en större medvetenhet och riktade insatser för att åstadkomma en förändring kan vara en del av lösningen, enligt Maria Tenje, Sveriges unga akademi.

Maria Tenje är forskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala och ledamot i Sveriges unga akademi. Hon har själv två barn och är osäker på om en tidigare och tidsmässigt utökad barnomsorg, som Lynn Kamerlin förespråkar i en annan Curie-artikel, skulle höja andelen kvinnliga forskare.

– Jag skulle tycka att det är bättre att universiteten erbjuder hjälp att hålla verksamheten rullande under föräldraledigheten. Det skulle till exempel kunna vara en biträdande handledare som tar hand om doktoranderna eller en labbassistent som kan hjälpa till med experiment, säger hon.

Maria Tenje forskade i Danmark när hon fick sina barn och hade själv dessa förutsättningar eftersom hon hade hamnat på en bra institution. Hon menar att det nog är därför som hon inte har upplevt det som en nackdel att vara föräldraledig två gånger i upp till tio månader.

Fler förebilder behövs

Både samhället i stort och forskarsamhället ställer höga krav på kvinnorna. Maria Tenje refererar till studien Länk till annan webbplats. om omedvetna fördomar och menar att kvinnorna måste vara mycket skickligare än sina manliga kolleger för att få vara med i toppen. De flesta kvinnliga forskare som avancerar i det akademiska systemet utvecklas till superkvinnor, det i sin tur kan föra med sig ett visst mått av ouppnåelighet.

– Det behövs fler medelmåttor bland kvinnorna, kvinnliga forskare som är ”normala” och som den yngre generationen kan identifiera sig med och ha som inspirerande förebilder, påpekar Maria Tenje.

Hon själv har haft turen att träffa inspirerande kvinnor tidigt i deras karriärer, innan de blev vad hon kallar för ouppnåeligt framgångsrika. Det har visat henne att även ”normala” människor kan gå hela vägen. Redan under doktorandtiden fick hon många råd som hon har haft nytta av efter disputationen. Nu försöker hon vara samma goda förebild själv.

– Jag ser till att jag syns på institutionen, till exempel inom undervisningen och vid handledning av examensarbeten. Det kan vara anledningen till att jag har många kvinnliga doktorander. Det är också viktigt att diskutera kring lunchbordet, till exempel om vilka val man har gjort. Det har hjälpt mig i min egen karriär i alla fall, berättar hon.

Inom ramen för Sveriges unga akademi besöker hon dessutom gymnasieskolor och deltar i det populärvetenskapliga evenemanget ”Forskarfredag” för allmänheten.

Ökad medvetenhet, mindre fördomar

Jämställdhet är en fråga som Sveriges unga akademi jobbar intensivt med. Förra året arrangerades en välbesökt temadag vid Chalmers i Göteborg och just nu förbereder akademin ett inspel inför den kommande forskningspropositionen.

– Ganska ofta när jämställdhet diskuteras blir det olika arbetsgrupper och analyser men inte så mycket action.

Akademin har ännu inte beslutat om vilka insatser den kommer att föreslå, men Maria Tenje tycker personligen att det vore bra att införa en obligatorisk utbildning i genusfrågor när forskare erhåller högre tjänster vid lärosäten.

– På så sätt skulle man öka medvetenheten om våra egna omedvetna fördomar och kunna handskas med det på ett bättre sätt, menar Maria Tenje.

Priser som uppmärksammar

Kvotering är en het potatis som akademin än så länge inte har tagit ställning till. Däremot är Sveriges unga akademi med och lanserar ”L’Oreal-UNESCO For Women in Science”-priset i Sverige. Priset ska uppmärksamma och belöna framstående unga kvinnliga forskare som kan bli förebilder för den yngre generationen och främja andelen kvinnor inom forskningen.

Maria Tenje har själv fått L’Oreal-Unesco-priset efter disputationen i Danmark. Prispengarna använde hon till att resa till konferenser för att få inspiration och etablera internationella samarbeten som hon har nytta av än idag.

– Priset har en stor betydelse. Inom Sveriges unga akademi letar vi efter kvinnor som kan visa upp vetenskaplig excellens, mobilitet och självständighet. Priset ska vara ett bidrag till att kunna starta någonting eget, oberoende av en senior professor. Dessutom är det naturligtvis en stor ära och någonting som syns på cv:n, förklarar Maria Tenje.

Excellens, duktighet och tur

Begreppet ”excellent forskare” är ett tveeggat svärd, menar Maria Tenje, som upplever att kvinnor och män förhåller sig väldigt olika till att bli benämnda ”excellenta”. Hos kvinnorna kan utmärkelsen utlösa en viss prestationsångest medan männen är mer bekväma med det.

– De kanske tycker ”yes, vad skönt, jag klarade det” medan kvinnorna hamnar i prestationsfällan.

Maria Tenje uppfattar forskningen inom de tekniska områdena som lite lugnare än till exempel livsvetenskaperna. Eftersom hon utvecklar sensorer som ska kunna känna av biologiskt material har hon nära samarbeten med bland annat forskare på Biomedicinsk centrum (BMC) i Uppsala och där upplever hon en helt annan stämning som präglas av mycket mer konkurrens.

– Jag själv brukar säga att jag har haft tur, det har rullat på och gått bra. Men ibland inser jag också att det nog inte bara varit tur, utan att jag helt enkelt är väldigt bra på det jag gör och att jag har hittat någonting som jag verkligen brinner för. Precis som kvinnorna på symposiet, det är väldigt kul att se att forskning kan vara en livslång passion.

Sveriges unga akademi Länk till annan webbplats.
PNAS: Science faculty’s subtle gender biases favor male students (2012) Länk till annan webbplats.
L’Oreal-Unesco For Women in Science-priset Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Så kan akademin bli mer jämställd

Maria Tenje

Docent i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet och Lunds universitet

Forskning: Utveckling av diagnostikmetoder för att kunna spåra ämnen i olika biologiska vätskor. Analysmetoderna är baserade på mekaniska och elektrokemiska biosensorer.

Hon utvecklar även nya mikrobaserade system för att kunna analysera stora mängder av celler, en i taget, för att på det sättet få viktig information om hur olika celler inom samma population skiljer sig åt.

Har fått L’Oréal-UNESCOs utmärkelse For Women in Science i Danmark

Ledamot i Sveriges unga akademi 2014 – 2019 med målet att kraftfullt verka för en jämställd akademi i Sverige

Relaterat innehåll

Krönika 6 mars 2024

Det är hög tid att fler lärosäten lever som de lär och lyfter dem som bryter gamla beteenden och mönster. Att stå upp för jämlikhet och mångfald är också ett sätt att inte bara loc...

Krönika 16 oktober 2023

AI kan vara ett hinder i jämställdhetsarbetet. Men AI-lösningar kan också bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet i vårt samhälle, skriver Annie Lindmark.

Krönika 4 oktober 2023

Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande oc...