Kurs för bättre handledning

Tomas Grysell och Peter Reinholdsson håller i kurser som de själva utvecklat för forskarhandledare på avdelningen för pedagogisk utveckling vid Uppsala universitet.

– Det viktigaste är att vi skapar ett forum för handledarna och att kurserna stimulerar till diskussion och reflektion, säger Tomas Grysell som är fil.dr. i pedagogik och även verksam vid Göteborgs universitet.

Från huvudfoting till hel människa

Förutom att informera om regelverket kring forskarutbildningen går kurserna ut på att arbeta med egna erfarenheter och så kallade case där både doktorand- och handledarperspektivet tas upp. Tomas Grysell jobbar också en del med gestaltning och provokation.

– Jag brukar säga att en akademiker är som en huvudfoting. Ett stort huvud men ingen kropp. Det gäller att hitta tillbaka till kroppen och själen för att återigen bli den man är, för att bli hel, säger han.

Många kursdeltagare känner igen sig i den liknelsen. Igenkänningsfaktorn är också hög när handledarna pratar om sina egna erfarenheter som inte alltid är positiva.

– Genom diskussion och reflektion får man svar på sina frågor. Det gäller att handledarna organiserar sig i ett nätverk där de kan stödja varandra, påpekar Tomas Grysell.

Kursdeltagarna kommer ifrån olika institutioner och fakulteter vilket kan vara en fördel.

– Det kan vara enklare att ventilera ett problem med någon som inte finns vid den egna institutionen. Det blir mer prestigelöst.

Reflektera över rollen

I kurserna får deltagarna praktiska tips om handledningen från studieplan till disputation (för exempel se faktaruta). Minst lika viktigt är det att reflektera över handledarrollen, menar Peter Reinholdsson.

–Handledaren ska värdera det doktoranden gör och inte hur han eller hon är som person – koncentrera sig på sak snarare än på person, påpekar Peter Reinholdsson.

Som fil.dr. i musikvetenskap har han tidigare handlett doktorander i detta ämne. Enligt honom ska handledaren alltid sträva efter en professionell roll, att ge god handledning till alla doktorander och vara beredd att hantera utmaningar.

Den akademiska världen är en internationell miljö och därför ges även kurser i forskarhandledning på engelska. Förutom information om regler och lagar finns ett starkt behov av att socialiseras in i det svenska forskarsamhället.

– De internationella forskarna är intresserade av vilka resonemang som förs kring en forskarutbildning. Excellens brukar vara ett diskussionsämne – får doktoranden sticka ut eller ska man bli en i mängden? Hur ska avhandlingen vara, ska det vara ett spetsdokument eller ett slags körkort för att få forska vidare? De olika studiekulturerna brukar ge upphov till spännande diskussionsämnen, berättar Peter Reinholdsson.

Ökade krav på resultat

Samtidigt som doktoranderna ska utbildas till forskare ska de aktivt bidra till forskning. Faktum är att en stor del av all forskning, inte minst inom de experimentella ämnena, utförs av doktorander.

– Många handledare tycker att det går för långsamt i början. Det tar tid för doktoranden att sätta sig in i problemet och metoderna, konsekvensen blir att hela projektet tappar fart, säger Peter Reinholdsson.

Samtidigt innebär det ökade kravet på produktivitet mindre utrymme för doktoranden att utvecklas och växa.

– Resultaten blir viktigare än processen och det är ett dilemma, menar Peter Reinholdsson.

Även inom humaniora och samhällsvetenskap har genomströmningen och kraven på produktivitet ökat. Doktorandkulturen går ut på att leverera och handledningskulturen blir därefter, menar Peter Reinholdsson.

Hänsyn och kommunikation

Den påtagliga bristen på tid är ett problem, både för doktoranden och handledaren. Hur mycket tid för handledning som ingår i handledarens tjänst varierar, det kan vara allt ifrån 20 procent till ingen tid alls.

– Om det inte finns tid för handledning speglas det tyvärr oftast i doktorandens utveckling och arbete, menar Tomas Grysell.

Han påpekar vikten av att kommunicera hur den egna situationen ser ut. Förutom alla åtaganden som handledaren har i sitt yrkesliv – forska, skriva artiklar och ansökningar, undervisa och handleda – gäller det också att få ihop det med privatlivet.

– Det kan vara en bra idé att prata om sådana enkla saker som om det är ok att ringa på helgerna.

Genom kommunikation blir det enklare att ta hänsyn till varandra och att anpassa handledningen.

– Man ska inte glömma att en forskarutbildning är en resa även för handledaren. Därför är det så viktigt att ge utrymme för diskussion och reflektion, avslutar Peter Reinholdsson.

Läs också i Curie:
Så handleder de sina doktorander (Curie)
Stort åtagande att vara handledare (Curie)