Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fabian Taube i skepparuniform

Fabian Taube arbetar inom försvarsmakten och kombinerar gärna undervisning och forskning. Foto: Anders Jonsson

NYHET

Kulturchock när Fabian Taube gick från akademin till Försvarsmakten

Morfar väckte hans intresse för miljöproblem. Viljan att förstå mekanismerna bakom ledde in på kemi och till akademin. Idag arbetar Fabian Taube som medicinsk forskningsrådgivare inom Försvarsmakten.

Sveriges totalförsvar ska rustas upp. Det har regeringen beslutat.

Försvarsmedicincentrum i Göteborg spelar en nyckelroll i det här arbetet. Vid centret arbetar 200 personer med att se till att alla inom försvaret ska ha förutsättningar att hålla sig friska och snabbt få hjälp om de blir skadade eller sjuka. Oavsett om de är utomlands eller i Sverige. Hit rekryterades Fabian Taube för elva år sedan.

– Inom försvarsmakten utsätts många för allt från värme, kyla och elektromagnetisk strålning till kemiska och biologiska ämnen. Det är en riktig cocktail, berättar Fabian Taube.

I jobbet som medicinsk forskningsrådgivare samarbetar han därför bland annat med civila forskargrupper på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Karolinska institutet, KTH och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Intresset för miljöfrågor tog över

Att ägna sig åt preventiv medicin var inget som Fabian Taube tänkte sig som ung. Än mindre att bli forskare. Under uppväxten i Jönköping ville han bli musiker. Eller möjligtvis bordtennisproffs.

– Livet bestod mest av musik och träning. Jag spelade trummor, bas, gitarr och piano. Och så tävlade jag lite i bordtennis.

Under gymnasiet tog studierna och intresset för miljöfrågor över. Det senare kom troligen från morfar.

– Min morfar var konstnär och excentrisk, men han var också väldigt tydlig med att han tyckte att människan påverkade miljön negativt. Jag tog nog intryck av det.

Även miljöorganisationen Det naturlig steget, och den broschyr med hållbarhetsmål som de i början av 1990-talet skickade ut till alla hushåll i Sverige, gjorde avtryck.

Sökte sig till Umeå

Miljöintresset fick honom att söka sig till Umeå. Vid universitetet fanns Sveriges enda kandidatprogram i miljö- och hälsoskydd. På det följde en master i kemi med inriktning akvatisk miljökemi – jämviktskemi i vattenlösningar.

Därefter en doktorandtjänst i oorganisk kemi: var det möjligt att minska mängden blekmedel i massaindustrin genom att använda katalysatorer? Många, långa och komplicerade simuleringar gav ett nedslående resultat – de praktiska problemen blev för stora. Men en doktorstitel blev det år 2003.

Under uppväxten i Jönköping ville han bli musiker. Eller möjligtvis bordtennisproffs.

Erbjudande om en postdoktortjänst i jämviktskemi kom direkt från Kalifornien. Hans institution hade sedan länge ett samarbete med Davis University of California. Men han tackade nej av familjeskäl. Frun Magdalena hade disputerat samma höst, hemma fanns en treåring och nummer två var på väg.

Istället blev det en postdoktjänst vid universitetet. Ett start-up bolag behövde hjälp med att undersöka om det går att återvinna kvicksilver i förorenad jord på ett billigt sätt genom att hetta upp jorden. Även denna gång blev svaret nej – det blev för dyrt.

Lärarpraktik i gymnasieskolor

Vid den tidpunkten var det svårt att få jobb. Lösningen blev en påbyggnadsutbildning för att bli lärare, en lösning som många disputerade valde i början av 2000-talet.

– Praktiken i gymnasieskolor visade mig glädjen i att hjälpa andra att förstå och lösa problem, konstaterar Fabian Taube.

Men istället för läraranställning blev det postdoktortjänst nummer två. Den här gången handlade det om att jämföra hur studenter inom oorganisk kemi löste problem om de satt tillsammans i en grupp eller samarbetade via mejl. Allt för att förbättra dåtidens digitala undervisning.

Kombinerade klinik och forskning

I juni 2006 bar det av till Göteborg och en tjänst vid Arbets- och miljömedicin vid universitetet. Kombinationen av en klinisk tjänst och en forskningsdel, där han förväntades söka pengar till forskning, lockade. Här handlade det om kemiska frågeställningar.

Han hjälpte människor att reda ut om, och i så fall varför, de hade skadats av sin arbetsmiljö. Upptäckten att sprayning med avfettningsmedel för bilar under fel arbetsförhållanden kan ge brännskador i ansiktet och förstöra tänderna väckte stor uppmärksamhet.

– Vi hittade en mekanism för hur tandskador kan uppstå av alkaliska ämnen; medlet löste upp det organiska bindemedel som håller ihop kristallerna i en tand. Den mekanismen skiljer sig från de skador man kan få av att till exempel dricka coca-cola.

Samtalet som ledde ut ur akademin

Våren 2011 kom så samtalet som skulle leda ut ur akademin: kunde han tänka sig att söka en tjänst som experthandläggare inom preventivmedicin på Försvarsmedicincentrum i Göteborg?

– Tjänsten var ganska löst formulerad, medan min dåvarande tjänst var väldigt tydlig. Det gjorde mig lite fundersam, minns han.

På plussidan fanns en betydligt högre lön, sju veckors semester och möjlighet att träna tre timmar i veckan på arbetstid.

– Så jag fattade beslutet att lämna en arbetsplats där jag egentligen trivdes

Den nya tjänsten blev lite av en kulturchock. Som handläggare inom preventiv medicin ställdes han inför många frågor som låg utanför hans dåvarande kompetens. Här handlade det även om mekanisk påfrestning, elektromagnetisk strålning, biologiska exponeringar samt värme och kyla.

Viktigt att fatta snabba beslut

En av uppgifterna idag handlar om vilken typ av medicinsk forskning som behövs för att lösa och förebygga hälsoproblem. Dit hör till exempel den dödliga sjukdomen ALS.

Militärer tillhör en grupp som drabbas oftare än andra. Det gäller i Sverige såväl som internationellt. Orsakssambanden är svaga, i de fall det inte handlar om en genetisk disposition.

– Då är den stora frågan: Vad är orsaken? Är det för att militärer liknar hårt tränande individer som får många slag och stötar? Det verkar vara en riskfaktor.

Jag har fått försöka lära mig att sätta ribban på en lagom nivå och acceptera att man ibland måste fatta snabba beslut, baserat på ofullständiga underlag och otydliga uppdrag.

Utöver rent medicinska frågeställningar tillkommer utmaningar med det militära ledarskapets syn på försvarsmedicinska frågor.

– Försvarsmakten är en helt annan miljö, den är väldigt operativ. Det är viktig att fatta snabba beslut och visa handlingskraft. Jag har fått försöka lära mig att sätta ribban på en lagom nivå och acceptera att man ibland måste fatta snabba beslut, baserat på ofullständiga underlag och otydliga uppdrag.

Stressen det kan skapa hanterar han med musik, träning, mindfulness och umgänge med familjen.

Glädje av sin forskarbakgrund

Fabian Taube tvekar inte om vilken glädje han haft av sin forskarbakgrund.

– Att jag har fått med mig ett kritiskt och analytiskt tänkande som går att använda inom alla områden. Det är den stora styrkan med att vara forskarutbildad.

Har du ångrat att du lämnade akademien?

– Både ja och nej. Jag drivs av nyfikenhet. Möjligheten att driva forskningsfrågor baserat på din egen nyfikenhet är förstås större inom akademin.

Samtidigt har han lärt sig mycket, menar han.

– Att se saker med ett utanförperspektiv har till exempel gjort att jag har lärt mig nya sätt att lösa vetenskapliga problem. Dessutom har jag utvecklats på ett socialt plan.

Dröm kan snart bli verklighet

Fabian Taube är också pedagog och skulle gärna vilja kombinera undervisning och forskning.

– Det kan vara inom Försvarsmakten eller på ett akademiskt lärosäte.

Kanske kan den drömmen snart bli verklighet. Försvarsmakten har givit honom grönt ljus att söka adjungering som lektor vid universitetet i Göteborg, där han redan är oavlönad docent i experimentell arbets- och miljömedicin.

– Just nu skriver jag en forskningsplan för adjungeringen, som i så fall innebär att jag kan få arbeta 20 procent med akademiska frågor som intresserar såväl universitetet som försvarsmakten.

Fabian Taubes tips

Att tänka på om du funderar på en karriär utanför akademien:

  • Fundera igenom för- och nackdelar innan du tackar ja.
  • Kom ihåg att din förmåga att analysera och kritiskt granska information är en styrka utanför akademin - även utanför ditt eget kunskapsområde.
  • Var beredd på att jobba utanför din professionella komfortzon och att inte kunna nå 100-procentig perfektion.
  • Acceptera att sätta ribban på en lägre nivå än vad du kanske är van vid från akademien. Ibland måste man släppa saker.
  • Som doktorand jobbar du oftast i en grupp med människor som har liknande kompetenser. Utanför akademien samverkar man ofta med flera discipliner.
  • Att ha jobbat tvärvetenskapligt är en styrka.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...