”Kriser gör forskarnas roll tydligare”

Just nu är det svårt att se att det kan komma något produktivt ur ett krig som har skördat tiotusentals människoliv. Det framhåller Martin Kragh, biträdande chef på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

− I augusti 2020 gjorde jag och en kollega en studie i Mariupol, en stad som nu är fullständigt utplånad. Människorna som vi jobbade med då är på flykt nu eller har i värsta fall råkat riktigt illa ut.

”Ryssland står och väger”

Martin Kragh medverkar den 1 juni på Forskningspolitiska dagen, som arrangeras av Vetenskapsrådet, vid ett samtal med rubriken Krisen som produktivt tillstånd – vilka lärdomar bär vi med oss?

Att prata om att det kan komma något positivt ur ett krig känns magstarkt, tycker han. Samtidigt tror Martin Kragh att invasionen av Ukraina inneburit en vändpunkt som kommer att påverka omvärldens syn på Ryssland. Han menar att det kommer finnas ett före och ett efter 24 februari 2022.

− Det är för tidigt att säga vad effekterna av kriget blir för vi vet inte hur det slutar. Ryssland står och väger nu och det kan tippa åt vilket håll som helst, när som helst.

− Jag tror att kriget kommer att påverka vår syn på Rysslands politiska system och militära förmåga. Invasionen är en extrem händelse som kastar nytt ljus på vissa forskningsämnen och väcker nya frågor.

Han tror till exempel att det kommer att forskas mycket om de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

− Så omfattande sanktioner har aldrig tidigare genomförts mot ett land. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv är det angeläget att förstå hur sanktionerna har fungerat: Vilka effekter fick det på politiken? Det tror jag att man kommer att vilja ha svar på, inte minst med tanke på att vi ser en utveckling med växande konflikter mellan olika regioner i världen.

Uppsving för utvärderingsforskningen

Under konferensen deltar även Olof Åslund, gästprofessor vid nationalekonomiska institutionen och vetenskaplig ledare vid Uppsala Immigration Lab. Liksom Martin Kragh betonar han att kriser påverkar forskarvärlden och hela samhället negativt. Samtidigt finns mycket att lära sig i en kris.

− Kriser synliggör vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Olof Åslund upplever att utvärderingsforskningen varit väldigt efterfrågad under coronapandemin. Beslutsfattarna har vänt sig till forskare för att få veta hur väl olika system och insatser fungerar. Det har till exempel gjorts studier av pricksäkerheten i stödpaketet till företagare.

Han tror att utvärderingsforskningen kommer att värdesättas mer i spåren av pandemin. Och i och med det även registerforskningen eftersom utvärderingsforskningen ofta utgår från register.

− Många forskare upplever att det är svårt och tidskrävande att få tillgång till registren, men under pandemin har vi sett att systemet faktiskt kan leverera data snabbt och effektivt när det behövs. Jag tror att det finns möjligheter att ta stora kliv framåt, och göra registren mer tillgängliga.

Kriser tydliggör forskarrollen

Olof Åslund ser att efterfrågan på kunskap ökar vid en kris, och att många vänder sig till forskare för lösningar.

− Jag tror att kriser gör forskarnas roll och uppgift tydligare för hela samhället.

Han nämner som exempel hur forskare inom naturvetenskapen under pandemin mobiliserade för att snabbt kunna ta fram ett vaccin. Samtidigt kartlade forskare inom samhällsvetenskapen hur pandemin slog mot olika geografiska områden. När det gäller kriget i Ukraina är svenska forskare bland annat engagerade i att dokumentera kriget och eventuella krigsbrott.

Men det är inte bara ny kunskap som efterfrågas under en kris. Både beslutsfattare och journalister vänder sig också till forskare för att få hjälp att förstå vad det egentligen är som händer.

Olof Åslund har märkt ett tydligt ökat medieintresse, inte minst när det gäller hans migrationsforskning.

Martin Kragh berättar att han aldrig tidigare under sin forskarbana blivit intervjuad så mycket som under de senaste tre månaderna.

− Det har funnits ett stort intresse från allmänheten och som forskare tycker jag att vi har ett ansvar att förklara med den kunskap vi har i ryggen.

Nya arbetsmetoder efter pandemin

Kriser kan alltså väcka nya forskningsfrågor och ge samhället nya insikter om forskningens betydelse, men kriser påverkar också forskares arbetsvillkor och metoder. Både pandemin och kriget i Ukraina har på olika sätt försvårat det praktiska arbetet för många forskare, konstaterar Olof Åslund och Martin Kragh.

Kriget och sanktionerna mot Ryssland har gjort att samarbeten med ryska forskare har fått avbrytas. Restriktionerna under pandemin har gjort det svårt att möta informanter.

Samtidigt syns, åtminstone när det gäller pandemin, också nya arbetssätt som kan föra något positivt med sig. Övergången till att hålla allt fler möten och konferenser digitalt kommer med både fördelar och nackdelar, tror Olof Åslund.

− Vi är nog alla överens om att presentationerna blir sämre över zoom. Å andra sidan är effektivitetsvinsten stor när man inte behöver resa för att kunna delta.

Han ser att möjligheten att delta digitalt vid möten och konferenser faktiskt skulle kunna bidra till jämställdheten inom akademin.

− Man vet att det kan vara svårt att kombinera forskarkarriären med att ha familj, och att det framför allt drabbar kvinnor. Jag tror det blir lättare att få ihop det om man inte måste åka kors och tvärs hela tiden.

Bättre forskningsvillkor i krisens spår?

Olof Åslund tror att både pandemin och kriget i Ukraina leder till mer öronmärkta medel för forskning inom områden som har aktualiseras av kriserna, men också att kriserna skulle kunna leda till bättre villkor för forskningen mer generellt.

− Vi ser nu tydligt att det i en kris förväntas att det ska finnas kunskap. Det borde leda till en ökad vilja att se till att det finns goda förutsättningar för att forska.

− Vi vet inte vilken kunskap som behövs i framtiden och forskning tar tid, så det är redan nu dags att börja bygga upp kunskapsbasen inför nästa oförutsägbara kris, säger Olof Åslund.