Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Gevär med kikarsikte pekar mot ett öppet fält.

Den kommersiella säkerhetsindustrin växer. Joakim Berndtsson, forskare vid Göteborgs universitet, finner debatten kring detta förvånansvärt lam. Foto: Veiko Veski

NYHET

Krig som handelsvara

Många säkerhetsföretag begränsar sig inte längre till personskydd och övervakning, utan erbjuder även väpnade tjänster i konfliktområden. I oroshärdar världen över köper såväl statliga som ickestatliga aktörer tjänster från privata företag. För den som vill forska om denna hemlighetsfulla bransch kan det vara knepigt att få fram uppgifter.

– Jag blev förvånad och provocerad, säger Joakim Berndtsson, forskare och lärare vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

Reaktionen kom när han under en grundkurs i internationella relationer i slutet av 1990-talet fick ögonen på en artikel om sydafrikanska Executive Outcomes. Företaget var en av de första kommersiella aktörerna som specialiserade sig på militära operationer, eller privat krigföring, och anlitades av regeringarna i Angola och Sierra Leone för väpnad bekämpning av gerillagrupper.

– Allt jag trodde jag visste om stater och militära organisationer ställdes på ända, fortsätter Joakim Berndtsson.

Nu arbetar han med att öka kunskapen om de privata säkerhetsföretagens roll i internationella operationer och konflikter.

En bransch under tillväxt

Den kommersiella säkerhetsindustrin växer. Såväl statliga som ickestatliga aktörer köper tjänster från privata företag i konflikhärdar som Irak och Afghanistan. Företagen, som tidigare bistått med personskydd, väktartjänster och övervakning, erbjuder numera även aktivt bistånd i väpnad strid.

– Trenden är att även traditionella säkerhetsföretag utökar sina tjänster. Ett exempel är G4S som köpt upp det brittiska företaget ArmorGroup, som bland annat sysslar med väpnat skydd och riskanalyser i högrisk- och konfliktområden.

– Något som är slående är entreprenörskapet. Företagen har en enorm vilja att söka affärsmöjligheter på alla platser, uppfinningsrikedomen är imponerande.

Låg transperens och svåröverskådligt

Joakim Berndtsson pekar på flera problem med de privata säkerhetsföretagens inblandning i väpnade konflikter: låg transparens i verksamheten, avsaknad av internationell reglering och bristfällig bakgrundskontroll av beväpnad personal är några.

– Ibland har det visat sig att kontrakterande stater inte har full koll på vem de anlitat, eller under vilka befogenheter de arbetar. Allt detta ökar komplexiteten i konflikten och gör den svåröverskådlig. Men det är klart att potentiella fördelar finnssäger han och fortsätter:

– Utan hjälp av de kommersiella säkerhetsföretagen skulle många internationella operationer vara omöjliga, som till exempel återuppbyggnadsprojekt och diplomatisk närvaro i osäkra regioner.

Brist på data

Generellt präglas branschen av en hemlighetsfull image, och för den som forskar om de privata säkerhetsföretagen är det ofta svårt att få fram data. För att råda bot på informationsbristen intervjuar Joakim Berndtsson och hans kollegor bland annat företrädare för den privata säkerhetsbranschen. De tar även del av offentliga dokument, som kontrakt och upphandlingar, i den mån sådana finns tillgängliga.

– Genom ett samarbetsprojekt med försvarsmakten fick vi möjlighet att skicka ut enkäter till officerare och andra anställda inom försvaret. Det gav oss värdefull inblick i en statlig operatörs syn på de privata säkerhetsföretagen.

Forskning om de privata säkerhetsföretagen bedrivs på universitet, försvarshögskolor, och myndigheter i flera länder, men även hos icke-statliga organisationer och tankesmedjor som RAND Corporation. Behovet av ökad kunskap är stort.

– Det slår mig nästan dagligen hur lite både myndigheter och vi forskare vet om hur de här företagen arbetar, och hur involverade de är i internationella konflikter. Debatten kring den privata säkerhetsbranschen är förvånansvärt lam, avslutar Joakim Berndtsson.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 februari 2025

Natalie von der Lehr

Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...

Nyhet 28 januari 2025

Charlie Olofsson

Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.