KI satsar på forskning i Kina

I Hongkong Science Park står byggkranarna tätt, det är ständigt nya forskningsinstitut och företag som ska flytta hit. Sedan februari 2017 har Karolinska institutet (KI) en filial här, Ming Wai Lau Center for Reparative Medicine. Cirka 40 anställda arbetar med att utveckla nya sätt att hjälpa kroppen att reparera sig själv.

De har bland annat skapat mini-hjärtan och mini-hjärnor som ska användas för att utveckla läkemedel och kanske, i framtiden, för transplantationer. Ronald Li visar runt i centret, han leder arbetet i Hongkong och har varit med från starten i utvecklingen av centret.

Rätt förutsättningar i Hongkong

Centret är ovanligt eftersom det är en del av Karolinska institutet, snarare än ett lokalt samarbete. Alla som arbetar här är anställda av KI. Det finns också en avdelning i Stockholm med ett tjugotal anställda.

– Det är ett center, men det finns på två platser. Det är i princip alltid någon från Sverige här, och vi uppmanar våra forskare att resa mellan städerna, säger Ronald Li.

Den ekonomiska basen för centret är en stor donation på 400 miljoner kronor från den kinesiske affärsmannen Ming Wai Lau till Karolinska institutet år 2015.

– KI undersökte tidigt möjligheterna att etablera sig bland annat i Shanghai och Beijing. Men det tog inte lång tid för mina svenska kolleger att komma fram till att Hongkong var det bästa stället.

Hongkong var ett enkelt val, fortsätter han, eftersom det finns stabila ekonomiska och rättsliga system här som på grund av det brittiska styret liknar de europeiska. Samtidigt får forskarna tillgång till Kina.

– Det finns ingen anledning för Karolinska institutet att starta ett center tusentals mil bort bara för att göra det man redan är bra på i Sverige. Vetenskapligt så kommer vi att ha fokus på sjukdomar i asiatiska befolkningsgrupper. Och så vill vi utveckla kopplingar till industrin, och i längden se våra forskare starta egna företag.

Etiskt konservativa

Han lyfter fram att Sverige, precis som många andra länder just nu, är intresserad av den snabba utvecklingen i Kina och de möjligheter som skapas här.

– Vi fokuserar på tillämpning, och vi uppmanar våra forskare – både i Hongkong och Sverige – att försöka kommersialisera sina upptäckter.

Forskningen inom bioteknik i Kina har de senaste åren fått mycket kritik för att gå för snabbt och inte ta tillräckligt stora etiska hänsyn. Till exempel var kinesiska forskare de första att 2015 genetiskt modifiera mänskliga embryon och i november 2018 chockade en kinesisk forskare en hel värld med att hävda att han skapat två genetiskt förändrade flickor, som ska ha fötts under året.

Ronald Li är noga med att påpeka att centret inte ägnar sig åt kontroversiell forskning.

– Man kan uttrycka det som att vi är etiskt konservativa. Vi vill inte göra något som är tillåtet i Hongkong men förbjudet i Sverige, vare sig legalt eller etiskt. Vi vill inte att någon i Sverige ska tro att vi startade i Hongkong för att göra sådant som är omstritt i Sverige.

Stort intresse för samarbeten

Flera svenska lärosäten inleder olika typer av samarbeten med Kina. Ett exempel är Uppsala universitet som sedan 2015 har ett utbyte med Southeast University i Nanjing.

– Det kom till delvis genom en slump. De kontaktade oss och ville ha stöd till ett planerat sjukhusbygge och där har vi relevant forskning, berättar Stellan Sandler som är vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci.

Sjukhusbygget har ännu inte kommit igång, men de två universiteten har utbyten av studenter och har just organiserat ett gemensamt symposium i Nanjing. Planen är att ha ett motsvarande symposium i Sverige nästa år.

– Det har framförts tankar på en gemensam doktorandutbildning, men det ligger i framtiden. Det är ganska krångligt med regelverken.

Ett mål med samarbetet är att svenska forskare ska få tillgång till nya patientgrupper och att locka duktiga studenter och forskare till Uppsala. Stellan Sandler berättar att det även finns ett stort intresse från Kina att etablera samarbeten just nu, och att flera andra kinesiska universitet också har hört av sig.

– Det är en väldigt expansion, de satsar hårt och erbjuder mycket. De vill gärna att våra forskare ska komma dit och starta företag, men där är vi ganska försiktiga.

Politisk styrning och inflytande

En av utmaningarna har varit att navigera i det politiska systemet i Kina, och att förhålla sig till att landet inte är demokratiskt, berättar Stellan Sandler.

– Naturligtvis så diskuterar vi det. Vi har förstått att det finns ambitioner från högsta ledningen att styra även universiteten och informationsinsamlingen. Det är något som vi måste fundera på, vi vill inte ge oss in på tveksamma områden.

Ett exempel på ett projekt som skulle kunna vara problematiskt är, enligt Stellan Sandler, planerna på att bygga upp en gemensam biobank. Därför har Uppsala universitetet bestämt sig för att gå långsamt fram, tills man hittat en form som man är nöjd med.

Banden blir allt tätare mellan Kina och lärosäten i både Europa och USA. Men det är inte friktionsfritt. I höstas valde Cornell University att avbryta samarbetet med ett kinesiskt universitet, efter att deras studenter blivit hotade när de uttryckt politiska åsikter.

Det är troligt att den typen av konflikter blir vanligare i takt med att den kinesiska regeringen nu, enligt många bedömare, stärker det politiska inflytandet över universitetsvärlden – även i det mer självständiga Hongkong.

Ming Wei Lau Centre for Regenerative Medicine (English) Länk till annan webbplats.

Sveriges Radio: Efter hot: Universitetet bryter med Kina Länk till annan webbplats.