Karriären formas redan som doktorand

Fler kvinnor än män läser idag på universiteten i Sverige. Fortfarande är dock männen fler inom forskningen, särskilt på högre positioner. Inom den starkt kvinnodominerade utbildningsvetenskapen är dock andelen kvinnor och män ganska lika på lektorsnivå. Men på professorsnivå är männen fler.

Nu visar en studie från Göteborgs universitet att den framgångsrika karriären formas tidigt. De som redan då de söker forskarutbildningen eller tidigt under doktorandtiden lyckats skapa kontakt med en stark forskningsmiljö, får den bästa starten på karriären. De driver projekt med god extern finansiering, bjuds in till nätverk och – de är oftast män.

– Vi trodde att det skulle vara lättare för den som kommer utifrån och har egna forskningsidéer att positionera sig. Men den fria, ensamma forskaren är inget starkt ideal i studien. De som har sökt forskarutbildning på eget initiativ och utan tidigare tillhörighet inom universitetet blir marginaliserade, lyckas inte etablera sig. Och de är företrädesvis kvinnor, säger Elisabet Öhrn som är professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Kön och karriär i akademin

Hon har själv forskat i pedagogik sedan disputationen 1991 och då ofta studerat könsmönster i olika grupper.

– Om man vistas i akademin är det en ständigt närvarande fråga, säger Elisabet Öhrn.

Nu har hon lett ett projekt där forskare intervjuat drygt hundra doktorander och nydisputerade forskare – 76 kvinnor och 26 män – på utbildningsvetenskapliga institutioner vid sex lärosäten. De finns vid såväl gamla som nya lärosäten, i olika delar av landet och på institutioner med varierande profil. Vissa institutioner har tyngdpunkt på forskning, andra på undervisning.

Resultaten som har publicerats i boken ”Kön och karriär i akademin”, visar att det finns stora skillnader mellan institutioner som domineras av undervisning och de som domineras av forskning.

Männen närmare forskningen

Andelen kvinnor är större på de undervisningsdominerade institutionerna, men oavsett institutionens profil arbetar kvinnorna i högre utsträckning än män med undervisning.

– Det ger sämre tillgång till starka forskningsmiljöer och nätverk som kan främja forskningsdeltagande. På institutionerna finns ofta starka horisontella nätverk som öppnar för engagemang i undervisning och administration, men mindre av de kontakter som behövs för en forskningskarriär.

Skillnaderna märks också i synen på forskningsideal. Hos institutioner med mer undervisning finns till exempel en tveksamhet mot satsningar på excellens.

– Där har den ideala forskaren gedigen lärarerfarenhet och finns nära undervisningen så att forskningen kommer till nytta såväl inom universitetets undervisning som utanför. Det finns en skepsis mot forskning som man uppfattar handlar om att positionera sig.

Tudelning som ökar

På de forskningsdominerade institutionerna ligger betoningen i stället mycket mer på att publicera, på excellent forskning och på att få nationellt och internationellt erkännande.

– De drar åt olika håll. Det är en tudelning som ökar. Samtidigt finns en politisk ambition att knyta forskning och undervisning till varandra.

Elisabet Öhrn menar att intervjuerna visar att de nydisputerade vill ägna sig åt forskning, men att betoningen på externa forskningsmedel, internationell publicering och den ständiga positionering de ser, gör många tveksamma till en forskningskarriär.

– Det gäller i synnerhet kvinnor.

Läs mer:

Kön och karriär i akademin – en studie inom det utvetenskapliga fältet. (2013) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Elisabets Öhrns webbsida på Göteborgs universitet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

KTH synar sin jämställdhet (Curie)

Vart tar kvinnorna vägen? (Curie)

Kvinnorna omedvetna om diskrimineringen (Curie)

Varannan ny professor ska vara kvinna (Curie)