Karin Tegmark Wisell: Mina val har styrts av lust

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell är läkare men har också en forskarutbildning i mikrobiologi. Avhandlingen handlade om de gener som styr en bakteries – närmare bestämt Stafylococcus aureus – förmåga att orsaka sjukdom.

Hon läste både läkar- och forskarutbildningen på Karolinska institutet.

– Jag började redan tidigt under läkarutbildningen att intressera mig för mikrobiologi, berättar hon.

Bakom finns en nyfikenhet och en vilja att på djupet förstå olika outforskade frågeställningar.

– Mina väg- och karriärval har genomgående styrts av lusten och det som har varit intressant för stunden.

Orientering och studier

Karin Tegmark Wisell växte upp i Falun och gick naturvetenskaplig linje på ett riksidrottsgymnasium för orientering. Intresset för sporten har funnits sedan hon var liten.

På orienteringsgymnasiet kunde hon kombinera hård träning med fokus på studier. Målet var att satsa på idrotten. Hon blev också svensk mästare i stafett – budkavle på orienteringsspråk – i klassen D17-20. Men sedan tog nyfikenheten på andra länder över.

– Direkt efter gymnasiet åkte jag till USA för att läsa ett år på college. I och med det valde jag bort en fortsatt satsning på orientering.

Att det sedan ändå blev läkar- och forskarutbildning var kanske ingen överraskning. Såväl hennes föräldrar som morföräldrar var läkare. En bror är det också, medan en annan forskar vid högskolan i Dalarna. Fysikprofessorn Max Tegmark är hennes kusin.

– I familjen har det alltid funnits ett starkt intresse för vetenskap och för att fördjupa sig. Jag själv hade först tänkt fördjupa mig i gynekologiska infektionssjukdomar, eftersom jag hade kontakt med den specialiteten under min uppväxt. Både mamma och mormor var gynekologer och jag har alltid varit intresserad av hur människokroppen fungerar.

Forskningsfrågor i vardagen

Fördjupningen blev i stället i mikrobiologi. Karin Tegmark Wisell började forskarutbildningen direkt efter läkarutbildningen. När den var klar gick hon tillbaka till läkarstudierna, gjorde allmäntjänstgöring för att få läkarlegitimation, och specialiserade sig sedan i klinisk bakteriologi.

Därmed avstod hon den akademiska banan..

– Som forskarutbildad har jag parallellt med läkaryrket kunnat adressera de forskningsfrågor som blivit aktuella i min vardag. Jag har inte aktivt tagit ett beslut att avstå den akademiska banan på heltid men med tiden insett att jag trivs väldigt bra med kombinationen, säger hon.

Smittskydd

År 2007 började hon som specialist på Smittskyddsinstitutet, efter ett par år som klinisk bakteriolog på Karolinska sjukhuset i Huddinge.

– Jag såg det som en fin möjlighet att kombinera mina erfarenheter och kompetenser inom antibiotikaresistens ur ett smittskyddsperspektiv. Min avhandling fokuserade på genetik i en bakterie som kan bli resistent, min specialistexamen var i klinisk bakteriologi och under specialistläkarutbildningen blev jag allt mer intresserad av antibiotikaresistensfrågor.

Under det första året arbetade hon parallellt som specialist på Karolinska Huddinge.

– Efter ett år insåg jag att jag behövde välja för att kunna fokusera mer och valde då att helt ägna mig åt myndighetsarbetet. Smittskyddsinstitutet hade då ett bredare forskningsuppdrag än vad Folkhälsomyndigheten har i dag.

Pandemin

Sedan har karriären gått spikrakt. Hon har sen 2009 haft olika chefsposter inom myndigheten – som 2014 slogs ihop med Statens folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen och blev Folkhälsomyndigheten. I slutet av 2021 blev hon generaldirektör med uppdraget att leda och styra myndigheten.

– Arbetet handlar genomgående mycket om att ta fram kunskapsunderlag för olika aktörer i samhället som arbetar med folkhälsofrågor. Ibland genererar vi själva ny kunskap genom forskning inom smittskyddsområdet, ibland behöver vi beställa forskningen från universitet och högskolor.

Kritiska frågor

De senaste två åren har fokus varit på coronapandemin. Nu är merparten av restriktionerna borta. I mars upphörde de myndighetsgemensamma pressträffarna med uppdateringar om pandemiläget.

Totalt har det blivit 198 pressträffar. Karin Tegmark Wisell har varit med på runt en fjärdedel. Tonläget har stundtals varit hårt och panelen har fått svara på många kritiska frågor.

– En hel del av frågorna vi har fått är relaterade till ny kunskap och ny forskning och jag har haft nytta av min forskarutbildning, av att själv kritiskt kunna granska publikationer och dessutom vara väl förankrad i frågeställningar som är aktuella.

Pandemiåren har påverkat hennes syn på forskning.

– Min ödmjukhet inför enskilda forskningsrapporter och förståelsen för att det krävs en samlad syntes av olika studier för att förstå helheten har ökat. Det är en vetskap som jag alltid har haft men som blivit än mer uppenbar och tydlig.

Långa dagar

De senaste åren har Karin Tegmark Wisell jobbat elva, tolv timmar per dag. Hon har dock varit noga med att alltid vara lite ledig på helgerna. Då är hon gärna i skogen – ibland med orienteringskartan i handen.

På nattduksbordet ligger Det gröna helvetet av missionären och läkaren Ingegerd Roth, som ingående beskriver olika infektionssjukdomar som författaren mött som missionär i Kongo. Karin Tegmark Wisell var själv fram till dess hon blev generaldirektör chef för Folkhälsomyndighetens säkerhetslabb – det enda i norra Europas med den högsta skyddsnivån. Där forskar man bland annat på det virus som kan orsaka Krim-Kongo hemmorragisk feber.

– Det jag läser behöver inte vara relaterat till jobbet, men den boken råkar vara det, säger hon.

Har du då någon gång ångrat ditt karriärval?

– Nej, aldrig ångrat. Jag har hela tiden trivts med de uppdrag jag haft och jag har också haft möjligheten att utvecklas och ställa mig inför nya utmaningar.