Kan forskare komma företag för nära?

Både den nuvarande och den förra regeringen har betonat vikten av samverkan mellan akademi och näringsliv för att skapa tillväxt och hantera samhällsutmaningar. Samspelet kan se ut på många olika sätt, från kunskapsutbyte mellan lärosäte och företag till samverkansforskning med krav på medfinansiering av extern part, samt ren uppdragsforskning.

Exemplen är många, framför allt inom teknik- och läkemedelsbranschen, men även företag som Ikea, H&M, SkiStar och L’Oréal finansierar forskning på olika sätt.

– För många företag finns det en outnyttjad potential i akademin. Akademin ligger ofta långt före näringslivet på utveckling, säger Fredrik Törn, doktor i företagsekonomi som tidigare forskat om marknadsföring och varumärkeskommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm och nu är chef för Kundinsikt på Coop – ett företag som bland annat sponsrar forskning om hållbar kommunikation på KTH, något som de hoppas ska ge nytta för företaget..

Kontroll av forskningsprocessen

Det är lätt att se att företagen har mycket att vinna på ett samarbete, men frågan är vad samspelet betyder för forskningen.

– Det är inte sponsringen i sig som är problemet. Det viktiga är vem som kontrollerar forskningsprocessen och publiceringsprocessen, säger Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet.

I det enklaste fallet delas intresset av både forskaren och företaget som finansierar, till exempel vilket material som ger bäst konstruktion i en viss situation. Då sammanfaller forskningsintresset med industrins – när man bara vill veta vilket som faktiskt funkar bäst och sedan tillämpa kunskapen.

Problemet uppstår när forskningen inte längre är förutsättningslös, till exempel när man egentligen vill visa att den egna produkten är bättre, menar Gert Helgesson.

– Det blir problem med trovärdigheten om det är uppenbart att den som sponsrar har ett visst särintresse. Den potentiella risken kan reduceras med tydliga kontrakt mellan forskare och uppdragsgivare, men inte elimineras helt.

Risk för omedveten anpassning

Även om finansiären inte är klåfingrig och lägger sig i forskningen, finns risken att forskaren gör en tolkning som gynnar företaget.

– Kanske inte medvetet, men det är lätt att omedvetet anpassa resultatet så att det gynnar finansiären, eftersom man gärna vill ha fortsatt finansiering. Man ser det man vill se. Det finns en sådan tendens, att värderingar och önskningar påverkar faktabedömningar, i alla möjliga sammanhang.

Han tvivlar på samverkanssatsningar där akademisk forskning kopplas direkt till företag som vill göra något säljbart.

– Jag är inte alls säker på att sådan samverkan är smartaste vägen till tillämpbar teknikutveckling, säger han och påpekar att många viktiga produkter bygger på forskning som INTE togs fram för ett speciellt ändamål.

Ett sådant exempel är mobiltelefonernas segare glas som gör dem mindre sköra. Det togs fram på 1960-talet, långt innan mobiltelefonen fanns, och saknade då användningsområde.

Positiva effekter av samverkan

Samtidigt bidrar samverkansforskning till positiva effekter både i och utanför lärosätet, enligt studier från Vinnova – som har ett tydligt samverkansuppdrag och definierar samverkan som en interaktiv process för ömsesidigt kunskapsutbyte och gemensamt lärande.

– Sampubliceringar med näringsliv håller ofta en högre vetenskaplig kvalitet, mätt som antal citeringar, än publiceringar från bara lärosätesforskare. Samverkan bidrar också till att föra in nya frågeställningar i både forskningen och utbildningen på alla nivåer, säger Rolf Nilsson, analytiker på Vinnova.

Redan vid utformningen av samverkansaktiviteterna i Vinnova-sponsrade projekt är parterna överens om vad man ska göra och vilka mål man har med arbetet. Det minskar sannolikt risken för målkonflikter på vägen, menar han.

Uppdragsforskning riggas väldigt olika från fall till fall, där graden av samverkan varierar. Ibland är det närmast att liknas vid beställningsforskning där lärosätet utför allt arbete självt. I andra fall är de externa parterna med i arbetet och lägger egna personresurser i projektet. Man deltar aktivt både i utformningen av projektet och i själva arbetet.

– Helt kan man naturligtvis inte undanröja alla risker för att hamna ”i knät” på den man samverkar med. Precis som när det gäller den fria forskningen är forskarnas integritet viktig, detta gäller även vid samverkan, säger Rolf Nilsson.

Köpta forskningsstudier

Fredrik Törn är inte särskilt orolig för att bandet mellan företag och akademi blir så starkt att det hotar den fria forskningen eller allmänhetens tilltro till forskningsinstitutionerna.

– I Sverige har akademin ett högt förtroende hos allmänheten, och man är ganska oberoende som forskare. Det förekommer få anklagelser om att universitetsforskarna går i industrins ledband, även om det har förekommit fall utomlands, säger han och nämner Coca Cola där forskningschefen avgick i höstas efter att företaget finansierat forskning som tonar ner läskens betydelse för utveckling av fetma.

Men allt fler talar om riskerna, och den amerikanska matprofessorn Marion Nestle listar i sin blogg Food Politics Länk till annan webbplats. en rad köpta forskningsstudier som ligger bakom olika hälsotrender. Bland annat visar hon forskningsresultat som säger att choklad sänker blodtrycket, sponsrat av Hershey company, och att vassle minskar risken för kranskärlsjukdomar, sponsrat av Arla.

– Med ökad samverkan uppstår fler situationer med möjlig risk för konflikter, säger Gert Helgesson.