Julia Uddén skrev sin avhandling om hur hjärnan uppfattar återkommande mönster i språk, musik och dans. När hon fick höra talas om danstävlingen bestämde hon sig snabbt för att ställa upp.Foto: Jyrki Siikanen
NYHET
Julias forskning går som en dans
Den vetenskapliga tidskriften Science anordnar varje år tävlingen Dance your PhD. När Julia Uddén hörde talas om den föll alla bitar på plats.
– Jag kände direkt att det här var något som jag måste göra, det var det perfekta tillfället att summera min forskning, min dans och min musik.
Julia Uddén skrev sin avhandling om hur hjärnan uppfattar återkommande mönster i språk, musik och dans och bestämde sig snabbt att ställa upp i tävlingen. Intuitivt utformade hon dansprogrammet och komponerade musiken.
– Snabbt och intuitivt, precis som språkinlärningen, kommenterar Julia.
Hittade på eget språk
För att förtydliga hur dansvideon och hennes forskning hänger ihop förklarar hon att språk, musik och dans är uppbyggda av sekvenser som uppfattas och känns igen av hjärnan. Julia Uddén ville veta hur inlärningen går till och hittade därför på ett eget språk som bestod enbart av konsonanter.
– Med mitt påhittade språk ville jag åstadkomma en snabb och intuitiv inlärning, ungefär som när barn lär sig språk. Jag ville utforska inlärningens gränser. I avhandlingen lyckas jag visa att intuitiv inlärning räcker för att lära oss några av de mest komplexa mönster vi känner till, säger hon sammanfattande om sitt projekt.
Det påhittade språket visades för vuxna försökspersoner som trodde att de utsattes för ett minnesexperiment. Efter inlärning stimulerade hon Brocas område, en region i hjärnan som är viktig för språk, med hjälp av magnetiska pulser.
Efter analys av hjärnaktiviteten kunde hon konstatera att uppfattningen av sekvenser stördes efter pulserna. Resultatet var det första i sitt slag, men har sedan dess blivit replikerat av oberoende forskargrupper och artikeln har blivit välciterad.
– Brocas område är alltså en region för mönsterigenkänning och är viktig inte bara för språket utan även för musiken och dansen. Det här resultatet kan hjälpa oss att förstå hur hjärnan är uppbyggd, förklarar Julia.
På sikt skulle resultaten kunna användas för att diagnostisera och hjälpa patienter som har tappat talförmågan efter till exempel en hjärnblödning.
Dansade sekvens som bryts
När hon skulle översätta avhandlingens fynd till dans valde hon att illustrera det enklaste budskapet: AAB, en sekvens som bryts. Två rörelser av samma sort, sedan en som är olik.
– Jag ville testa om jag undermedvetet kunde framkalla känslan av en sekvens som bryts. Många förstod nog inte riktigt, skulle jag göra om videon skulle jag lägga till en förklarande text, säger Julia.
Men hon är ändå nöjd med resultatet. Videon gick till final och har visats i kanadensisk TV.
– Videon väcker en nyfikenhet hos åskådarna och det har varit lättare att förklara vad min forskning går ut på, säger Julia.
Bra inlärningsstrategi
Julia Uddén kommer att fortsätta att använda sig av dansen i föreläsningssammanhang. Att bygga in vetenskap i någonting annat, mer konstnärligt, är en bra inlärningsstrategi, menar hon.
– Först gäller det att hitta budskapet. Sedan att hitta ett uttryck för budskapet som ger intryck. Det kan vara en live-föreställning, dans, musik eller ramsor.
Julia Uddén är klassiskt skolad inom musiken men rör sig numera mest inom den experimentella musiken. Hon ser många kopplingar mellan dansen, musiken och forskningen.
– Allting går hand i hand. Jag använder mig mycket av sekvenser när jag komponerar, hittar rebusar i det melodiska och använder mig av kanon eller baklängessekvenser.
Hennes konstnärliga verksamhet är på så sätt ett labbande för att hitta fram till nya frågeställningar för forskningen, förklarar hon.
– Att intuitiva och kreativa processer är helt nödvändiga för inlärning kan jag se i min forskning. Det är därför helt naturligt för mig att använda mig av intuition när jag söker kunskap. Den intuitiva inlärningen måste uppvärderas på våra skolor och universitet.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 10 oktober 2024
Får en forskare vara aktivist och var går gränsen mellan att leverera fakta och att ta politisk ställning? Och vad händer om forskare inte gör sina röster hörda? Möt forskarna Mårt...
Nyhet 24 september 2024
Sveriges Radios vetenskapsreporter Lena Nordlund är i ropet. I år har hon både blivit hedersdoktor vid KTH och fått ett journalistpris för framstående forskningskommunikation. Hon ...
Nyhet 18 september 2024
Nu lanserar Curie en ny seminarieserie om forskares vardag. Curie Talks arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Fokus ligger på aktuella frågor om f...