Johan Pehrson: Så ska svensk forskning bli excellent

Forskningspropositionen stakar ut riktningen för svensk forskningspolitik år 2025-2028. När den presenterades före jul var det Nobelvecka och Johan Pehrson tryckte på att Sverige inte bara ska dela ut Nobelpris utan också vinna dem.

– För att nå dit krävs långsiktighet och att man vågar prioritera, säger han när Curie träffar honom på Utbildningsdepartementet i centrala Stockholm.

Den nya propositionen innebär ett tillskott till forskningen på 6,5 miljarder kronor permanent (jämfört med 3,7 miljarder i den förra). Budgetökningen sker stegvis och är 1,5 miljarder år 2025.

Sett över hela perioden får lärosätena ett tillskott på totalt drygt 1,6 miljarder. De största tillskotten bland finansiärerna får Vetenskapsrådet (nästan 2,6 miljarder) och Vinnova (över 1,3 miljarder).

Läs mer: Propositionen: Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Satsningar på excellens

Propositionen innehåller en förstärkning av dagens excellenscentrum och initiativ till ett nytt program för banbrytande forskning. Medel avsätts också för en satsning på excellenskluster för banbrytande teknik.

– Det här är ett område där vi redan är framstående, men vi kan bli ännu bättre, säger Johan Pehrson.

Kommer propositionen ge Sverige fler Nobelpris?

– Den ökar definitivt chansen att Sverige får fler Nobelprisnomineringar och på sikt också fler Nobelpris.

Mer konkurrens om basanslagen

Johan Pehrson nämner internationalisering som viktigt för att ta den svenska forskningen till nya höjder.

– Det handlar om två spår. Dels ska vi attrahera människor från andra delar av världen att komma hit. Dels ska vi uppmuntra svenska forskare att i större utsträckning delta i internationella samarbeten.

För att uppmuntra forskare att söka internationella medel vill regeringen lägga in detta som en aspekt vid fördelningen av basanslagen till lärosätena. Framöver kommer basanslagen i större utsträckning att konkurrensutsättas. Hur stort anslag respektive lärosäte får kommer bland annat att styras av antalet publiceringar, men att man tar emot internationell finansiering via Europeiska forskningsrådet ska också ge pluspoäng.

Riskerar det ökade konkurrensutsättningen av basanslagen att göra det svårare för små och nyetablerade lärosäten att få anslag?

– Det spelar ingen roll om du är stor eller liten, ung eller gammal. Fokus är på kvalitet. Man måste vässa sig och leverera. Man kan inte vara bra på allt, särskilt inte de små lärosätena, utan man måste nischa sig. Se till exempel på Blekinge tekniska högskola, som har framstående forskning inom försvaret och industrin.

Man kan inte vara bra på allt, särskilt inte de små lärosätena, utan man måste nischa sig.

I den forskningspolitiska debatten hörs återkommande krav på att basanslagen behöver höjas för att möjliggöra tryggare anställningar och mer långsiktig forskning. Samtidigt ses extern finansiering som en kvalitetsstämpel. Johan Pehrson framhåller att regeringen i propositionen satsar både på basanslagen och på den externa finansieringen via forskningsråden. Proportionerna förändras inte, menar han.

Läs också i Curie: Forskarna som är regeringens rådgivare

– Jag förstår att basanslagen är viktiga men jag måste prioritera. Om vi bara ökar basanslagen får vi inte den konkurrens och de knivskarpa bedömningarna som ytterst görs bäst av forskningsråden.

Vill göra lärosätena mer fristående från staten

Dagen före intervjun med Curie träffade Johan Pehrson rektorer vid den årliga träff där rektorerna är samlade. Under mötet diskuterades bland annat behovet av utökade basanslag. Något annat som togs upp var frågan om lärosätenas organisationsform. Regeringen ska tillsätta en utredning som ska se över om nuvarande associationsform är ändamålsenlig.

Om vi bara ökar basanslagen får vi inte den konkurrens och de knivskarpa bedömningarna som ytterst görs bäst av forskningsråden.

– Även om jag vill understryka att Sveriges lärosäten idag har en särställning och stor autonomi är man ju formellt sett myndigheter. Man skulle kanske istället kunna gå mot någonting mellan myndighet och stiftelse, men jag vill inte föregripa något, säger Johan Pehrson.

Frågan om lärosätenas organisationsform utreddes redan för 18 år sedan, på initiativ av dåvarande utbildningsminister Lars Leijonborg (L). Utredningen Självständiga lärosäten gav förslag på hur universitet och högskolor skulle kunna upphöra att vara myndigheter, men förändringen uteblev.

En oro från lärosätenas sida har varit att förändrad organisationsform ska leda till sämre ekonomiska förutsättningar.

– Det visar sig att alla vill vara autonoma men alla vill tydligen också vara statligt anställda, för att vara väldigt grov, säger Johan Pehrson.

Utreder skyddet för akademisk frihet

Vid sidan av de ekonomiska satsningarna på excellens och banbrytande forskning lyfter regeringen i propositionen en rad andra åtgärder som man menar bidrar till excellens: Värnandet av fri forskning, bättre karriärvägar samt mobilitet mellan högskolan och det omgivande samhället.

Det visar sig att alla vill vara autonoma men alla vill tydligen också vara statligt anställda

För att stärka karriärvägarna avsätts medel för att öka antalet biträdande lektorer vid landets lärosäten. Detta ses också som ett sätt att attrahera talanger – både i Sverige och utomlands – med potential att bidra till forskningsexcellens.

Läs också i Curie: Forskningsproppen: Från inspel till riksdagsbeslut

Regeringen kommer även tillsätta en ny utredning om skyddet för akademisk frihet.

– Detta är mot bakgrund av de undersökningar som tagits fram på uppdrag av regeringen där allt för många forskare och lärare är utsatta för hot, våld och trakasserier i sitt arbete. Forskare uppger också att de bytt forskningsämne för att den akademiska friheten begränsats och många lärare uppger att de pressas av studenter om innehållet på deras kurser. Vi kommer att återkomma med mer information när vi tillsätter utredningen, säger Johan Pehrson.

Administration som stjäl tid

I forskningspropositionen lyfts också forskares och universitetslärares administrativa börda fram som ett problem och som ett hinder för excellens. Många forskare vittnar om att de istället för att forska tvingas lägga mycket tid på att söka forskningsmedel, boka resor och återrapportera olika projekt.

Rapporten 30 år av underfinansiering, framtagen av fackförbundet Sulf, har samtidigt visat att resurstilldelningen till högre utbildning inte följer kostnadsökningarna. Och många lektorer vittnar om att de får göra mycket av sitt arbete med undervisningen på sin fritid eller på tid som egentligen är avsedd för forskning.

Läs mer: Rapport från Sulf: 30 år av underfinansiering - Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Johan Pehrson tror att förutsättningarna för universitetslärare kommer bli bättre genom att ersättningsbeloppen höjs för flera utbildningar, något som meddelades i budgetpropositionen.

– Jag har ju träffat juriststudenterna och statsvetarstudenterna som tycker att de har för lite lärarledd undervisning, och det är svårt att bli ingenjör om du inte får tillräckligt med tid i labbet. Att få kvalitet i undervisningen är jätteviktigt. Jag ser att lärare på alla nivåer har liknande utmaningar med att få tiden att räcka, oavsett om man undervisar på universitet eller i en mellanstadieklass, och så ska det inte vara.

... det är svårt att bli ingenjör om du inte får tillräckligt med tid i labbet.

På frågan om hur forskares administrativa börda kan minskas hänvisar Johan Pehrson till den pågående utredningen som ska analysera konsekvenserna av universitets och högskolors administrativa uppgifter. Utredningen ska redovisas i september.

Läs mer: Regeringsuppdrag: Uppdrag att analysera konsekvenserna av universitets och högskolors administrativa uppgifter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Balans mellan internationalisering och nationell säkerhet

En fråga som har blivit alltmer aktuell för lärosätena de senaste åren, och som även tas upp i propositionen, är riskerna för infiltrering och spionage riktat mot svenska lärosäten och forskare. Samtidigt som internationalisering lyfts som viktigt för att stärka kvaliteten i svensk forskning finns ett växande behov av att skydda nationella intressen, kunskap och teknik.

– Detta är en balansgång som bäst avgörs vid lärosätena men i samverkan med relevanta myndigheter, säger Johan Pehrson.

För att vägleda lärosätena tillsattes utredningen Ökad kompetens i säkerhetsfrågor vid universitet och högskolor, som presenterades år 2024. Där ges förslag på hur universitets och högskolors kompetens i säkerhetsfrågor kan öka. Till exempel föreslogs att en nationell stödfunktion ska inrättas, något som regeringen nu går vidare med.

– Hur den kommer se ut och fungera är något vi får återkomma till.

Verka för ansvarsfull AI-utveckling

En annan aktuell fråga är hur AI bäst ska komma till nytta inom forskningen, och hur Sverige ska hålla sig i framkanten på området. I den internationella rankningen Global AI Index placerar sig Sverige på plats 17, och vi tappar i rankningen.

I forskningspropositionen meddelade regeringen att Vetenskapsrådet får ett samordningsuppdrag för användningen av AI i forskning. Uppdraget innebär att myndigheten ska identifiera hinder och möjligheter samt verka för transparent och ansvarsfull AI-utveckling inom forskningen.

Bara en månad innan regeringen presenterade forskningspropositionen kom AI-kommissionens rapport, med förslag på åtgärder som ska bidra till att stärka utveckling och användning av AI i Sverige.

Läs mer: AI-kommissionens färdplan för Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Det möts med konkreta satsningar som att 100 miljoner öronmärks utefter kommissionens förslag, säger Johan Pehrson.

Kritiken: Försummar humaniora

Sedan forskningspropositionen presenterades i december har det hunnit komma en del reaktioner, både positiva och kritiska. Polarforskningsinstitutet välkomnar till exempel att polarforskningen lyfts som ett strategiskt forskningsområde och Sveriges ingenjörer gläds åt satsningarna på banbrytande teknik. Samtidigt har propositionen kritiserats för att försumma humaniora, till exempel av Tankesmedjan Humtank.

Ligger det något i den kritiken?

– Jag tycker inte det. Vi förlänger ju ”bildningslyftet”, som har fokus på humaniora. Dessutom finns tydliga skrivningar om att humsam ska genomsyra de banbrytande tekniksatsningarna.

Bildningslyftet startade år 2021 och förlängs enligt propositionen till år 2028. Totalt ökar satsningens budget med 33 miljoner kronor år 2028 jämfört med år 2024.