Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Datorskärm.

Vissa artiklar om coronaviruset har fått en enorm spridning. Ett preprint i Medrxiv om virusets stabilitet på olika ytor har laddats ned över 660 000 gånger, twittrats om av mer än 13 000 personer och tagits upp av över 320 nyhetskällor. Foto: Obi Onyeador.

NYHET

Jakten på snabba resultat

Behovet av att snabbt kunna öka kunskapen om coronapandemin har lett till en flod av nya forskningsrön som publiceras utan att först ha granskats av andra forskare. De kallas preprints och gör det möjligt att snabbt dela och ta del av resultat, men ökar också risken för att felaktigheter sprids.

Traditionellt spelar vetenskapliga tidskrifter en viktig roll i forskarvärlden genom att granska (peer review) och förmedla forskningsresultat. Men den här processen tar tid. Det kan gå månader från att ett vetenskapligt manus lämnas in till en tidskrift till en eventuell publicering.

Coronapandemin understryker behovet av snabb vetenskaplig kommunikation för att öka kunskapen om viruset och hur det kan bekämpas. Det är också syftet med så kallade preprints. Dessa rapporter från vetenskapliga studier offentliggörs innan de har genomgått peer review.

– Poängen med preprints är snabbheten. Ett preprint kommer ut inom 24-48 timmar, andra forskare kan läsa det direkt och bygga vidare. Det blir ännu viktigare nu med coronapandemin – när vi verkligen vill att saker ska röra sig framåt så snabbt som möjligt, säger Richard Sever, biträdande chef vid Cold Spring Harbor Laboratory Press och medgrundare av preprintarkiven Biorxiv och Medrxiv.

Mer än 50 preprints om dagen

Fenomenet preprints har förekommit länge inom exempelvis fysik. Inom biologi och medicin är användningen inte lika utbredd men den växer.

Företeelsen fick en rejäl skjuts år 2013 när arkivet Biorxiv, för preprints inom biologi och livsvetenskap, startades av forskningsinstitutionen Cold Spring Harbor Laboratory, CSHL. År 2019 lanserades preprintarkivet Medrxiv, för resultat från klinisk forskning, av CSHL, Yale University och förlaget BMJ.

I januari 2020 publicerade Biorxiv sitt första preprint om det nya coronaviruset. Därefter har antalet ökat snabbt och i skrivande stund fanns drygt 1 900 artiklar om covid-19 och det nya coronaviruset i Medrxiv och Biorxiv tillsammans.

– Just nu publicerar vi dagligen mer än 50 preprints om covid-19 och SARS-CoV-2 och antalet ökar, säger Richard Sever.

Viktig funktion men risk för fel

porträttbild Anna-Lena Spetz

Anna-Lena Spetz

Preprints är i princip någonting bra och ser till att alla inte arbetar med samma saker, konstaterar Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Stockholms universitet, som leder ett EU-finansierat projekt inriktat på behandling av det nya coronaviruset. Men hon ser också vissa risker.

– Stora, starka labb kan plocka upp ideér från preprints, göra egna studier och sedan publicera resultaten i en fin, referentgranskad tidskrift före gruppen som laddade upp preprintet. För vetenskapen är det bra, men för en liten forskare kan det vara en risk att lägga ut.

Hon betonar också risken att det blir fort och fel i preprints, vilket kan leda andra forskare på avvägar.

porträttbild Matti Sällberg

Matti Sällberg

Att preprints fyller en viktig funktion anser även Matti Sällberg. Han är professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet och leder ett EU-finansierat projekt inriktat på vaccin mot coronaviruset. Hans grupp läser många preprints och cirkulerar dem mellan sig för diskussion.

– De är extremt viktiga, genom dem får vi snabbt reda på saker. Det är inte referentgranskat, men den som är insatt kan bedöma vad som är vettigt och vad som är skräp. Självklart är det en viss risk att det inte är solida data, men det är ju inte allt som publiceras i tidskrifter heller.

Extra kontroll

Innan artiklar publiceras i Biorxiv eller Medrxiv görs en snabb kontroll av att innehållet är vetenskap och att materialet inte kan utgöra en hälsorisk. Inför en publicering i Medrxiv görs fler kontroller. Kliniska studier ska vara registrerade, finansiering och möjliga intressekonflikter angivna, och intyg om att etiska riktlinjer har följts och relevanta tillstånd inhämtats bifogas.

För texter som relaterar till det nya coronaviruset har man nu infört en extra kontroll, berättar Richard Sever.

– Vi såg att många fler läser artiklarna nu, och inte bara forskare. Därför bestämde vi att alla artiklar om coronaviruset ska granskas av en grupp virologer för att kontrollera att de inte innehåller något som kan vara farligt om det inte är sant.

Den nya kontrollen infördes i samband med en publicering i Biorxiv i början av februari. Artikeln hävdade att delar av det nya coronavirusets visade en obehaglig likhet (”uncanny similarity”) med hiv. Den fick direkt vetenskaplig kritik från andra forskare och drogs snabbt tillbaka. Men resultatet, och tolkningen att viruset var ett tillverkat, biologiskt vapen, hann få viss spridning.

Efter det införde Biorxiv även en extra varningstext om att preprints rörande coronaviruset är preliminära rapporter. De ska inte ligga till grund för klinisk verksamhet eller hälsorelaterat beteende och inte rapporteras som etablerad information i nyhetsmedier. Meddelanden om att preprints inte är referentgranskade fanns sedan tidigare i både Biorxiv och Medrxiv, liksom i andra preprintarkiv.

Fördelarna överväger

Medan de flesta preprints inte röner någon större uppmärksamhet utanför det egna fältet, får nu vissa coronapreprints en enorm spridning. På sajten Rxivist, som följer trafiken på Biorxiv, har artiklar om coronaviruset flera gånger toppat listan över veckans mest nedladdade preprints. Flera hör till arkivets mest nedladdade någonsin.

Ett preprint i Medrxiv om virusets stabilitet på olika ytor har laddats ned över 660 000 gånger, twittrats om av mer än 13 000 personer och tagits upp av över 320 nyhetskällor.

När preprints plockas upp av media har forskaren som står bakom resultaten ett stort ansvar, anser Matti Sällberg.

– Forskare ska redogöra för att det rör sig om än så länge ogranskade uppgifter som ingen oberoende expert har tittat på, även om de som publicerar uppgifterna tror på dem. Men vinsten med att forskare snabbt får ta del av andras resultat överväger riskerna med preprints, tycker jag.

Svenska medier har vid flera tillfällen under coronautbrottet rapporterat om forskningsresultat som publicerats som preprints. Flera av dessa artiklar innehåller information om att forskningen inte har genomgått sedvanlig granskning, men inte alla.

Flera tidskrifter accepterar preprints

De flesta vetenskapliga tidskrifter accepterar numera att ett artikelmanus läggs ut som preprint innan det skickas till tidningen för eventuell publicering. Vissa tidskrifter har också samarbeten med preprint-arkiv; till exempel Lancet med SSRN/First Look från Elsevier, BMJ med Medrxiv och Nature med In Review från Research Square.

Under coronapandemin har flera medicinska tidskrifter gått ett steg längre än vanligt och uppmuntrar forskare att publicera sina resultat som preprints. Många har också skrivit under den brittiska forskningsfinansiären Wellcome Trusts uppmaning till forskare, tidskrifter och finansiärer att snabbt och öppet dela data och forskningsresultat med betydelse för utbrottet. Bland undertecknarna finns Science, Nature, Lancet och New England journal of medicine, NEJM.

– Pandemin hotar folkhälsan och är en nyhet som förändras för varje timme. Läkare och folkhälsomyndigheter behöver få information så snabbt som möjligt för att kunna agera. Därför uppmuntrar vi till att lägga ut i arkiv för preprints som ett sätt att dela information direkt, skriver Jennifer Zeis, kommunikationschef på NEJM i ett mejl till Curie.

Snabb utvärdering av manus

I sin policy för hanteringen av artikelmanus om coronapandemin skriver NEJM att de ska utvärdera inskickade manus snabbt och göra artiklar som ska publiceras tillgängliga så fort som möjligt. Enligt Jennifer Zeis ska det inte påverka standarden på det som publiceras, utan blir möjligt genom att alla steg påskyndas.

– En process som kan ta månader har i många fall kondenserats till 48 timmar, eller mindre. Vi är tacksamma för våra granskare som gör sina granskningar snabbt, skriver hon.

NEJM har, liksom Nature, Lancet, Science och flera andra tidskrifter, också gjort sitt material om covid-19 och SARS-CoV-2 fritt tillgängligt.

Lever inte upp till tidningens standard

Curie har också varit i kontakt med tidskriften Science som sedan 1 januari mottagit mer än 320 covid-19-relaterade artiklar och forskningsrapporter. Fram till den 17 april hade bara 14 av dem publicerats.

– Många av de covid-19-manus som skickats in har tillkommit snabbt och lever inte upp till tidningens standard. Genom att publicera den forskning som har starkast data, hjälper vi våra mottagare att fokusera på de viktigaste framstegen, skriver Science redaktion i en kommentar till Curie.

Biorxiv Länk till annan webbplats.: Arkiv för preprints inom biologi och livsvetenskap (English) Länk till annan webbplats.
Medrxiv: Arkiv för preprints inom klinisk forskning (English) Länk till annan webbplats.
Rxivist: Webbplats som följer trafiken på Biorxiv (English) Länk till annan webbplats.
Wellcome Trust: Sharing research data and findings relevant to the novel coronavirus (COVID-19) outbreak (English) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Coronapandemin gör forskning mer öppen

Relaterat innehåll

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd ...

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Ett hundratal anmälningar om oredlighet har utretts de fyra senaste åren. Vad blir konsekvenserna av en fällning? Och vilket ansvar har en medförfattare för innehållet i en vetensk...

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...