Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Kvinna står i en äldre tegelbyggnad med en trappa bakom sig.

Sonja Buchegger, KTH, är bekymrad över människors begränsade möjligheter att skydda sin integritet på internet. Med sin forskning vill hon bidra till bättre skydd. Foto: Jyrki Sivenius

NYHET

Internet glömmer inte

Människor är ofta bra på att hantera sin personliga integritet och på att skydda sina personuppgifter. De flesta skulle aldrig drömma om att avslöja hemligheter för främlingar på bussen eller restauranggästerna vid bordet intill. Men det är off-line det ok.

– Online har jag ingen aning om vem som sitter bredvid mig och lyssnar. Vi underskattar lätt vem som kan se vår information och för hur länge. Internet glömmer inte, säger Sonja Buchegger, forskare vid Kungliga tekniska högskolan.

Många webbtjänster som Facebook och Google tar betalt i data. Vi ger dem våra uppgifter och de anpassar annonser efter informationen. Det finns därför ett incitament för sådana webbtjänster att samla in så mycket data som möjligt om en person.

– Om man vill använda systemen finns det idag inga andra möjligheter än att dela med sig och då släpper man kontrollen över sin egen information. Facebook och sociala medier är en sak, där handlar det om relationer. Problemen blir mycket större med system som bygger på datainsamling via sensorer i smarta hem, smarta kontor eller smarta städer.

Med smarta mätsystem är det lätt att kontrollera vem som använder tvättmaskinen eller vem som rostar bröd vid en viss tidpunkt genom att se på energiåtgången, förklarar Sonja Buchegger. Ett annat exempel är tjänster för hälsa där sensorer till exempel registrerar blodtryck och överför det till ett sjukvårdsregister.

– Om vi inte kan skydda personuppgifter kommer inte folk att vilja ha de här systemen.

Flera byggstenar

Idag är systemen uppbyggda så att data samlas in till en central leverantör, till exempel Facebook. Forskningens utmaning ligger därför i att istället distribuera data över flera enheter.

En möjlighet är att man låter användaren själv lagra sina egna data. En annan är att informationen lagras på ett antal olika ställen och är åtkomlig via ett så kallat moln.

Båda lösningarna leder till ett antal nya frågor som Sonja Buchegger vill lösa i sin forskning.

Hur fungerar till exempel ett lösenord om det inte finns en central leverantör som delar ut det? Hur hittar man data som är uppdelat på olika ställen? Hur ska innehållet krypteras för att bevara integritet och hur ska nyckeln till det krypterade innehållet hanteras av användaren?

– Vi vill ta fram olika komponenter som löser olika frågor och idag har vi några av byggstenarna för att göra det. Men vi kommer inte att utveckla någon färdig produkt, jag är mer intresserad av grundforskningen bakom detta.

Men arbetar du med detta för att åstadkomma en samhällsförändring?

– Ja, jag hoppas kunna bidra till att data blir bättre skyddat. Jag är också själv en människa som använder de här tjänsterna och som ger bort en del av min egen information. Jag är försiktig, men tekniken begränsar vad en enskild person kan göra. Som samhällsmedborgare är jag bekymrad över detta.

Öppet i Sverige

Sonja Buchegger kommer från Österrike och har studerat och arbetat i såväl Schweiz som USA, Spanien och Tyskland. Nu har hon bott i Sverige i två år och tycker att svenskars syn på personlig integritet skiljer sig en del från det hon sett tidigare.

– Offentlighetsprincipen är väldigt intressant för oss som inte är vana vid något sådant. I Sverige kan man ju till exempel tänka sig att åka in på en bensinmack, uppge sitt registreringsnummer och få veta vilken olja man ska använda. En sådan inställning till öppenhet skulle nog vara otänkbar för människor i många andra länder.

Läs också i Curie:

Facebook - en social snabbmatsrestaurang (Curie)

Snabbare journalister med sociala medier (Curie)

Bättre krishantering med sociala medier (Curie)

Så använder forskare sociala medier (Curie)

Sociala forskare ger ny forskning (Curie)

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 februari 2025

Natalie von der Lehr

Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...

Nyhet 28 januari 2025

Charlie Olofsson

Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.