
För att parera höga lokalkostnader har Högskolan i Skövde varit restriktiv med att anställa personal. Foto: Rebecka Thor
NYHET
Hyrorna slår i taket på lärosätena
Missnöjet över höga lokalkostnader har funnits länge i akademin. Men det senaste året har kritiken mot den dominerande hyresvärden Akademiska hus kulminerat. Företrädare för såväl lärosäten som studenter har krävt att någonting görs.
– Den här modellen har gått sönder, säger KTH:s rektor Anders Söderholm.
Lokaler för undervisning och forskning är en speciell marknad. Föreläsningssalar och forskningslabb är utformade efter verksamheten och den som är missnöjd med hyran har svårt att bara säga upp lokalerna och hitta en annan hyresvärd.
Samtidigt ska Akademiska hus, det statliga bolag som är hyresvärd för 60 procent av lärosätenas lokaler, ta ut marknadsmässiga hyror. Att avkastningen är hög och pengarna går direkt in i statskassan, som hos vilket statligt bolag som helst, har länge retat upp företrädare för lärosätena som har påpekat att avkastningen åtminstone borde gå till utbildning. När inflationen slog till och kraftigt höjde de inflationsstyrda hyrorna var det många som fick nog.
Modellen med marknadshyror har havererat

Anders Söderholm. Foto: Mikael Sjöberg
En av dem är Anders Söderholm, rektor på KTH, Kungliga Tekniska högskolan. Han kallar modellen för havererad.
– Vi har redovisat underskott i två år år. Det är otillbörligt att staten ska ha en modell som försvårar vår verksamhet, säger Anders Söderholm.
Han var en av två rektorer som deltog i ett seminarium om lokalkostnaderna som Akademiska hus ordnade i slutet av oktober. I panelen fanns en statssekreterare från finansdepartementet och Akademiska hus ekonomichef.
Det är otillbörligt att staten ska ha en modell som försvårar vår verksamhet.
Vad fick du med dig från seminariet?
– Jag tyckte att det var uppenbart att man inte klarade av att föra den här diskussionen. Finansdepartementet betraktar Akademiska hus som vilket statligt företag som helst och verkar inte vilja förändra modellen, säger Anders Söderholm.
Anders Söderholm beskriver det som att staten har två hjärnhalvor som inte pratar med varandra. Den ena är finansdepartementet, som via Akademiska hus håvar in avkastningen. Den andra är utbildningsdepartementet som ansvarar för lärosätenas anslag. Anders Söderholm säger att KTH har en dialog med utbildningsdepartementet där de påtalar bristerna.
– Men även om de förstår problemet kan de inte förändra ägarstyrningen. För att vi ska få en ramhöjning av anslagen krävs en förhandling i regeringen och jag har inte sett någon diskussion om att den vill förändra det här.
Olika lösningar för hyror inom akademin
Anders Söderholm kan tänka sig flera olika lösningar. Att minska avkastningskraven. Att införa en kostnadsbaserad hyressättning istället för en marknadsstyrd. Att aktieutdelningen ska gå in i budgeten för utbildning och forskning. Eller att lärosätena själva, via stiftelser, ska äga lokalerna.
– Det finns många modeller, men det viktiga är att någonting görs för den här modellen har gått sönder. Den klarar inte av den här typen av omvärldschocker.
Nu går inflationen ner, innebär det att modellen fungerar igen?
– Det är inte så att hyrorna går ner utan de är fortfarande på höga nivåer. Men det är kanske nu, under en period med måttliga höjningar, som det finns tid att fundera och göra något innan nästa chock.
... det viktiga är att någonting görs för den här modellen har gått sönder.
För att minska lokalkostnaderna arbetar KTH med att krympa ytorna, med målet att kunna säga upp avtal med Akademiska hus. För ett år sedan beslutade KTH att flytta verksamheterna i Kista och Södertälje till Stockholm. Det berodde inte bara på lokalkostnaderna, men de orsakade enligt Anders Söderholm ett extra tryck som gjorde det möjligt att ta tag i flytten.
Begränsat handlingsutrymme för Akademiska hus

Peter Andersson. Foto: Olof Holdar
Peter Anderson, ekonomichef på Akademiska hus, säger att han känner till den frustration som finns hos lärosätena men menar att företagets handlingsutrymme är begränsat.
– Vi kan inte subventionera dem som hyr av oss för då snedvrider vi konkurrensen. Det vi kan göra är att hjälpa till med lokaleffektivisering. Jag förstår att det är en klen tröst men det är vad som ryms inom vårt uppdrag.
Diskussionen om marknadshyror har även förts kring Statens fastighetsverks uthyrning av fastigheter till kulturinstitutioner. Flera institutioner, som Dramaten och Nationalmuseum, har kostnadshyra istället för marknadshyra. Peter Anderson säger att även den modellen är ifrågasatt.
– Om det finns stora behov av att anpassa byggnaderna eller göra underhåll hamnar kostnaden direkt på hyran. Det gör att hyran plötsligt kan bli mycket högre. Så det verkar svårt att hitta något bra alternativ till marknadshyra. Den här modellen är inte perfekt men bristen på alternativ har gjort att den har diskuterats länge utan att man har hittat något alternativ, säger Peter Anderson.
SUHF bad om medel för ökade lokalkostnader
I oktober 2022 skickade SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) en skrivelse till regeringen med anledning av kraftigt stigande hyror. Där uppmanade SUHF regeringen att tillskjuta medel motsvarande en tioprocentig ökning av lokalkostnaderna inför budgetåret 2023 ”för att kunna bibehålla nuvarande kvalitet i högre utbildning och forskning.”
– Vi har inte fått något svar, säger Peter Liljenstolpe, campuschef och säkerhetschef vid Mälardalens universitet och ordförande för SUHF:s expertgrupp för fastighets- och säkerhetsfrågor.
SUHF har tidigare argumenterat för att Akademiska hus ska sänka hyrorna, men betraktar numera den vägen som stängd.
– Så länge man inte ändrar konkurrenslagen ser vi inte hur en offentlig aktör som Akademiska hus kan sänka hyrorna utan att de andra hyresvärdarna blir missgynnade. Alternativet är att titta på ett helt annat lokalförsörjningssystem, säger Peter Liljenstolpe.
Samtidigt som Konkurrensverket troligen skulle agera om Akademiska hus subventionerade sina hyresgäster, har samma myndighet slagit fast att Akademiska hus inte bedriver sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Därför ville Konkurrensverket att Akademiska hus skulle, likt andra myndigheter, följa lagen om offentlig upphandling. Frågan gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen som i juni 2016 gick på Konkurrensverkets linje.
Att en domstol slagit fast att Akademiska hus har som syfte att tillgodose ett allmänt behov och inte att generera vinst har dock inte påverkat statens krav på avkastning. De senaste åren har Akademiska hus delat ut i genomsnitt 2,2 miljarder kronor per år till sin ägare.
Ifrågasätter logiken i dagens system för lokalhyror

Muriel Beser Hugosson. Foto: Rebecka Thor
Muriel Beser Hugosson, rektor på högskolan i Skövde, beskriver situationen så här:
– Ett statligt bolag drar in rejält med pengar till staten genom att kraftigt höja hyrorna för andra statliga verksamheter. Eftersom vi på Högskolan i Skövde kan jämföra med en privat hyresvärd, som inte höjer hyrorna lika mycket som Akademiska hus, ifrågasätter jag både logiken och marknadsmässigheten i vårt nuvarande system.
Ett statligt bolag drar in rejält med pengar till staten genom att kraftigt höja hyrorna för andra statliga verksamheter.
Högskolan i Skövde har beslutat att lämna ett av de mindre husen som de hyr. För att parera höga lokalkostnader har de även varit restriktiva med att anställa personal. Muriel Beser Hugosson påpekar att dialogen med Akademiska hus har blivit bättre på senare tid.
– Vi har lyft problemet med ökade lokalkostnader i årets budgetunderlag till regeringen och kommer att göra det även nästa år. Vi får avvakta vår- och höstbudgeten för att se om våra argument har fått genomslag.
Regeringen för dialog med landets lärosäten
Curie har frågat utbildningsdepartementet hur dialogen med lärosätena ser ut och vad regeringen kan göra för att lätta på hyresbördan. Alexandra Örenmark, pressekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson, svarar via mejl.
– Regeringen för en nära och tät dialog med landets lärosäten om den här frågan. Det råder olika förutsättningar för lärosäten över hela landet där vissa lärosäten enbart hyr av Akademiska hus, samtidigt som cirka 40 procent av lärosätenas hyresbestånd är från andra fastighetsbolag. I budgetpropositionen meddelade regeringen en översyn av resurstilldelningssystemet och har stärkt ersättningsbeloppen för flera utbildningar.
Översynen av resurstilldelningssystemet ska ske i en kommande utredning.
Läs mer:
Läs också i Curie:
Indirekta kostnader kan stå högskolan dyrt (Curie)
Du kanske också vill läsa
Nyhet 29 januari 2025
Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...