Hur får vi bättre karriärvägar?

Centerpartiet (C)

– Vi tror att lärosätena själva är bäst skickade att hantera detta. Vi ser gärna att lärosäten differentierar sig – vissa kanske satsar på utländska forskare i hög utsträckning, andra har tyngdpunkten på att yngre forskare går i lära hos mer seniora och liknande. Alla svenska lärosäten bör dock sträva efter bättre jämställdhet.

Folkpartiet (FP)

– Fler unga måste ges möjlighet till goda forskningsvillkor. För att återväxten ska säkras behövs rimliga sociala villkor under doktorandtiden, och forskare måste få möjligheter att meritera sig efter att ha disputerat. Flera viktiga steg har redan tagits genom att utbildningsbidragen för doktorander begränsas så att övergången till anställning normalt sker senast efter ett års doktorandstudier.

Numera finns också krav på att lärosätena ska teckna en försäkring för föräldraledighet och sjukdom för stipendiefinansierade doktorander. Men mer måste göras, och därför vill Folkpartiet se ett system med tydliga karriärvägar för yngre forskare där en tillsvidareanställning kan förväntas om uppställda kvalitetskriterier på forskningen möts. Vi vill även göra riktade satsningar för lovande unga forskare.

Kristdemokraterna (KD)

– Det är en viktig fråga som vi vill analysera på ett djupare plan genom fortsatt utredning.

Miljöpartiet (MP)

– Det är viktigt att doktorander erbjuds en trygg anställning. En försörjning av stipendier och bidrag är alltför osäkert; dessutom riskerar det att äventyra kvaliteten i forskningen. Om Sverige ska förbli en stark forskningsnation har goda villkor för att rekrytera de bäst lämpade till forskningsutbildningen en central och helt avgörande roll. Nära hälften av den undervisande och forskande personalen på högskolor och universitet i Sverige kommer att gå i pension inom tio år. Det är hög tid att bereda väg för en ny generation forskare.

Forskarutbildningen behöver belysas som en möjlig karriärväg, öppen för alla som därtill är lämpade och meriterade. Fasta tjänster behöver vara regel och en sådan utveckling kan politiken främja, bland annat genom att slopa utbildningsbidraget till förmån för en riktig anställning.

Moderaterna (M)

– I den senaste forsknings- och innovationspropositionen gör regeringen två satsningar avseende karriärvägar inom forskning. Dels ett elitprogram hos Vetenskapsrådet för yngre forskare. Dels en satsning på rekrytering av internationella forskare.

Det finns flera intressanta exempel att överväga för att förbättra karriärvägarna inom forskning. I USA finns det till exempel ett så kallat tenure track-system. Där ställs hårda krav på unga forskare, men den som efter några år uppfyllt målen och visat självständighet kan räkna med fast anställning. Sveriges unga akademi har tagit fram ett paket av förslag för formalisering av karriärvägar och meritanställning som är intressant.

Socialdemokraterna (S)

– Alla doktorander ska ges anställning från första dagen. Otrygg finansiering i början av forskarkarriären och otydliga karriärvägar där formella anställningsförfaranden saknas ökar risken att många väljer bort en akademisk karriär. Högkvalitativ och nydanande forskning kräver att forskarna har bra och trygga anställningsvillkor. Regeringen bör tillsammans med lärosäten och externa finansiärer utarbeta en överenskommelse för hur stipendiefinansiering av forskarutbildning kan ersättas av lön och sociala avgifter. Utbildningsbidraget ska slopas.

Det är viktigt att nydisputerade ges ökade möjligheter till fortsatt forskning och meritering. Vi förordar ett enhetligt system inom hela universitets- och högskolesfären. Idag är 24 procent av alla professorer kvinnor. Det är en ökning med 16 procentenheter under perioden 1995-2012. Med den hastigheten kommer det ta tre decennier innan vi har en jämställd professorskår. Vi vill införa en jämställdhetsbonus för lärosäten som når resultat avseende ökad jämställdhet, vi vill förbättra uppföljningen av rekryteringsmålen avseende professorer.

Sverigedemokraterna (SD)

– Det måste bli attraktivare att satsa på forskning i Sverige. Villkoren för doktorander är till exempel allt annat än goda idag. När det kommer till jämställdhet är det viktigaste att det är kompetens som styr tillsättning samtidigt som det framstår som märkligt att endast 23 procent av professorerna är kvinnor.

Vänsterpartiet (V)

– Det behövs framförallt ökade ansträngningar för en mer jämställd akademi. Jämställdhet är en avgörande fråga för akademins legitimitet som samhällsbärande institution och för det svenska samhällets utveckling och konkurrenskraft.

Vi vill införa en jämställdhetsbonus till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt förbättrats.
Systemet för fördelning av forskningsanslag mellan högskolor och universitet måste utvärderas utifrån sina jämställdhetsresultat. Nuvarande system missgynnar kvinnor.

Forskarutbildningens huvudsyfte är att trygga återväxten av nya forskare, men forskarstuderande bidrar också med nya forskningsresultat. Alla forskarstuderande ha samma ekonomiska förutsättningar och sociala trygghet. I första hand innebär det att stipendier ska försvinna som studiestöd inom forskarutbildningen och att samtliga doktorander ska vara anställda.

Läs också i Curie:

Vilken är den viktigaste forskningsfrågan inför valet? (Curie) Länk till annan webbplats.

Hur ska svensk forskning finansieras? (Curie)

Ska fokus ligga på bredd eller spets? (Curie)

Hur fri ska forskningen vara? (Curie)