Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Spiralformad struktur där man kan se himlen i toppen av strukturen.

Kina publicerar flest vetenskapliga artiklar i världen och har ökat sin andel av högciterade publikationer. Bilden visar Zhangjiang Science Hall. Foto: Declan Sun/Unsplash

NYHET

Hur bra är egentligen Sverige som forskningsnation?

Sverige hör till de länder som lägger mest på forskning och utveckling i relation till landets bruttonationalprodukt. Men när det gäller utfallet av satsningarna tillhör landet inte toppnationerna. Borde Sverige kunna bättre?

Sverige hör till de fem länder i OECD som satsar mest på forskning och utveckling (FoU) i relation till landets bruttonationalprodukt. Det är också ett av de fem länder med störst andel forskare i befolkningen, enligt rapporten Forskningsbarometern från Vetenskapsrådet.

När det gäller utfallet av FoU-satsningarna ligger Sverige däremot inte i topp fem. Åtminstone inte enligt de två mått som är Forskningsbarometerns huvudindikatorer.

Sett till antal publikationer per tusen invånare, ett slags mått på forskningens produktivitet, missar Sverige topp fem med mycket liten marginal och placerar sig på sjätte plats. Toppländerna är Danmark, Schweiz, Australien, Norge och Island. Stora forskningsnationer, exempelvis USA, Kina och Storbritannien, som producerar mycket i absoluta tal, faller sämre ut.

Andel högciterade publikationer är ett mått på forskningens genomslag. Här hamnar Sverige på elva procent 2021, vilket är en minskning från tolv procent 2017. Det innebär att vi fortfarande ligger över världsgenomsnittet, men inte i topp fem. Toppländerna är Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Australien och Luxemburg, vilka har ett citeringsgenomslag på 13–14 procent.

USA tappar – Kina ökar

Att Sveriges andel av världens högciterade publikationer har sjunkit bör man dock inte dra för stora växlar på, menar Karin Tegerstedt, analytiker på Vetenskapsrådet.

– USA, som är en stor forskningsnation, har tappat mer. Det har också länder som är jämförbara med Sverige, som Nederländerna, Schweiz och Danmark. Att många länder minskar i citeringsgenomslag beror till stor del på att Kina har ökat sin andel högciterade publikationer, säger hon.

Intresserad av forskningsfrågor? Prenumerera på Curies nyhetsbrev!

Kina är det land i världen som publicerar flest vetenskapliga artiklar per år. Landet har satsat stort på forskning och har under de senaste 25 åren ökat sin vetenskapliga produktion dramatiskt. Mellan 2017 och 2021 växte Kinas publikationsmängd med 75 procent.

Kinas andel av världens högciterade publikationer har också ökat kraftigt under 2000-talet och gick 2017–2021 från elva till tolv procent. Det innebär att Kina har gått från att ha 10 till att ha 20 procent högre andel högpublicerade publikationer än världsgenomsnittet. Det här har till stor del att göra med samarbets- och citeringsmönster, enligt Karin Tegerstedt.

På svenska publikationer är i snitt hälften av författarna svenska, på kinesiska publikationer är 90 procent av författarna från Kina.

– Kinesiska forskare samarbetar nästan bara med kinesiska forskare och citerar till största del andra kinesiska forskare. När Kina då ökar antalet publikationer så mycket som de gör börjar en stor andel av citeringarna också gå till Kina. Det innebär att andra länder tappar eftersom världsgenomsnittet alltid är tio procent.

Självciteringerar, när forskare citerar sin egen forskning, räknas inte i analysen. Rapporten använder fraktionerad räkning, vilket innebär att om hälften av författarna på en publikation är svenska får Sverige en halv publikation. På svenska publikationer är i snitt hälften av författarna svenska, på kinesiska publikationer är 90 procent av författarna från Kina.

Mer pengar ger inte automatiskt högre andel högciterade

I februari kom den så kallade FoFin-utredningen, om Sveriges myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation. Även den framhåller att den vetenskapliga kvaliteten i svensk forskning inte har ökat särskilt mycket de senaste tio åren, trots ökade statliga anslag till forskning och utveckling.

Sedan millennieskiftet har Sverige haft i stort sett samma andel av världens högciterade publikationer, med en viss försvagning de senaste åren. Samtidigt har den statliga finansieringen av FoU har ökat med 60 procent under samma period, enligt utredningen.

Vi får inte automatiskt högre andel högciterade publikationer bara för att vi satsar mer pengar.

Karin Tegerstedt tycker att jämförelsen mellan FoU-utgifter och andel högciterade publikationer haltar.

– Vi får inte automatiskt högre andel högciterade publikationer bara för att vi satsar mer pengar. Om man istället tittar på antalet högciterade publikationer har Sverige ökat väldigt mycket – vi publicerar mycket mer och håller ungefär samma kvalitet. Vill man ha en högre andel högciterade får man göra andra forskningspolitiska åtgärder.

Italien har satsat på exceptionella forskare

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, hade förväntat sig lite mer av Sverige i den internationella konkurrensen, med tanke på de ökade offentliga resurser som har tillförts den svenska forskningssektorn.

– Men det har sina förklaringar att det inte blev så, säger han.

Sett till andelen högciterade publikationer är det bara Italien, förutom Kina, som har gått framåt bland Forskningsbarometerns jämförelseländer. Italien har jobbat aktivt med att satsa på exceptionella forskare och forskningsmiljöer och samtidigt identifiera vilka områden och miljöer som underpresterar, berättar Mats Benner. Det påminner om receptet i andra framgångsrika länder, konstaterar han.

– I länder som har gjort riktiga lyft i den mätbara forskningskvaliteten har man gjort det genom att dels kapa svansen av miljöer och ämnen som har svårt att få till det, dels föra över resurser till det som fungerar, för att skapa möjligheter till koncentration och fokus.

Ett sådant samlat grepp är något han saknar i Sverige.

– Här lägger man till något initiativ här och någon satsning där utan tydlig riktning. Det håller igång systemet och det fungerar bra, vi har ett högkvalitativt system. Men Sverige kan bättre, säger Mats Benner.

Framgångsrika nationer har en tydlig idé

Utmärkande för de forskningsnationer som är mer framgångsrika än Sverige är att de har en tydlig idé om hur de ska nå högt vetenskapligt genomslag eller vetenskapliga genombrott, menar han.

– De har en uppfattning om vad som driver kvalitet i forskning. Robusta system för att följa upp om det som görs driver kvalitet, och har justerat organisation och finansiering därefter, säger Mats Benner och fortsätter:

– I Sverige är det mer tro och övertygelse än evidens vad gäller frågor om kvalitet och vetenskapligt genomslag. Det är också oklart vem som ska ta ansvaret. Staten har inte sagt rent ut att det är universiteten som äger ansvaret för kvaliteten, utan det är ett stillastående läge som inte har tjänat oss så väl.

I Sverige är det mer tro och övertygelse än evidens vad gäller frågor om kvalitet och vetenskapligt genomslag.

Ett bekymmer är att de offentliga resurstillskotten i hög grad har gått till att expandera redan existerande verksamheter, enligt Mats Benner.

– Man tänker att kvalitativ förnyelse kommer genom kvantitativ expansion. Men jag har inte sett någon entydig evidens om att det är så kvalitetslyft blir till. Det har satsats på projekt som gör att miljöer kan leva vidare, anställa och skapa trygga förutsättningar. Det är väl bra, men det har kanske gjort att Sverige som kunskapsnation är lite mindre excellent än vad man hade kunnat hoppas på.

Industrin står för mer än 70 procent av FoU

I Sverige står företagssektorn för drygt 70 procent av de totala FoU-utgifterna. Det är jämförbart med OECD, men högre än EU-länderna och lägre än i USA. Sett till andelen finansiering från staten ligger Sverige lägre än flera länder, men i paritet med OECD, Finland och Schweiz.

Mellan 2011 och 2021 har FoU-utgifterna som andel av BNP för Sverige ökat med 0,1 procentenheter. Det förklaras främst av att finansieringen från näringslivet har ökat från 1,8 procent av BNP år 2011 till 2,1 procent år 2020, enligt Forskningsbarometern. Sveriges totala FoU-utgifter uppgick 2021 till 3,3 procent av BNP. Det placerar landet på femte plats efter Israel, Sydkorea, Taiwan och USA.

Finansieringen från näringslivet går i huvuddel till FoU som utförs av näringslivet, men även till forskning på lärosäten. Huruvida pengar till forskningen kommer från näringslivet eller det offentliga har inte så stor betydelse, enligt Mats Benner.

– Framgångsrika miljöer är allätare. I länder som har kvalitetsmedvetna institutioner med egen finansiell rådighet och en ambitiös kvalitetskultur spelar det mindre roll om det är pengar si eller pengar så. Det är inte en absolut förutsättning att inte ha en krona från industrin för att forskningen ska kunna bli intressant och nyskapande.

Viktigt att ta hänsyn till antal publikationer

För att mäta nationers forskningsprestationer spelar citeringar en viktig roll.

– Det är bra att titta på många olika saker. Men när man ska göra jämförelser globalt är det svårt att se någon ersättning till citeringsstatistiken, säger Karin Tegerstedt.

När det gäller måttet ”andel högciterade publikationer” är det dock viktigt att även se på landets antal publikationer för att jämförelserna ska bli rimliga, konstaterar Karin Tegerstedt. Annars kan ett land som har väldigt få publikationer per år framstå som mer genomslagskraftigt än det är.

Måttet ”andel högciterade publikationer” säger inte allt, men är svårt att ersätta med något annat, menar hon och får medhåll av Fredrik Åström, docent och bibliometriker vid Lunds universitet.

– Det är det bästa vi har för att kvantitativt mäta genomslag av forskning. Jag tycker att det är ett mått som fungerar rätt bra. En nackdel är att det är väldigt känsligt för låga publikationsfrekvenser, som det är inom humaniora till exempel. Resultaten för humaniora i Forskningsbarometern behöver man tolka med ganska stor försiktighet, säger han.

Rättvisare bild av medicin och naturvetenskap

Enligt barometern är humaniora det forskningsfält där Sverige har högst andel högciterade publikationer, 16 procent. Flera lärosäten har också högst citeringsgenomslag inom humaniora, men utfallet är alltså förknippat med viss osäkerhet.

Generellt ger publikationer och citeringar en rättvisare bild av naturvetenskap och medicin. Det beror på att humaniora och samhällsvetenskap publiceras på sätt som mer sällan återfinns i de databaser man i regel använder för att studera hela länders publikationer.

Värt att notera är också att mått kopplade till vetenskaplig publicering säger mer om lärosätenas verksamhet än företagssektorns, där vetenskaplig publicering inte är lika vanligt.

Andra mått på länders forskningsprestationer

I Forskningsbarometern används även andra mått än antal publikationer per invånare och andel högciterade publikationer. Till exempel internationellt samförfattarskap, andelen öppet tillgängliga publikationer och mått rörande Sveriges deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa.

Andra mått som ibland förekommer i utvärderingar av länders forskningsprestationer är mått på mobilitet, exempelvis andel forskare med doktorsexamen från ett annat lärosäte än där de är anställda, berättar Fredrik Åström.

– De senaste åren har man också börjat titta på antal publikationer kopplade till FN:s hållbarhetsmål.

Kvantitativa eller kvalitativa metoder

När det gäller utvärdering av forskning finns en generell diskussion kring kvantitativa metoder kontra kvalitativa metoder, som referentgranskning. I Storbritannien används sedan 2014 ett system baserat på referentgranskning för att utvärdera forskningens kvalitet vid landets högre lärosäten. Utvärderingen gäller forskningens resultat, forskningsmiljön och forskningens genomslag utanför akademin, som alla bedöms efter en femgradig skala.

– Att göra det på lärosätena i ett land går hyfsat, även om Storbritanniens utvärderingsprogram ibland kritiseras för att vara extremt tidskrävande och kostsamt. Men om man ska jämföra länder blir det svårt att genomföra en sådan utvärdering, säger Fredrik Åström.

Läs också:

Ändra allt. En högskolepolitik för vår tid (SNS-rapport) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Forskningsbarometern

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer ger en övergripande bild av tillståndet för svensk forskning och utveckling (FoU) i internationell jämförelse. Den senaste versionen avser åren 2019-2021.

I rapporten används i första hand måtten antal publikationer per tusen invånare och andel högciterade publikationer. Det sistnämnda är ett mått på forskningens genomslag och definieras som hur stor andel av landets publikationer som ingår i världens tio procent mest citerade publikationer. Om ett land ligger över tio procent är andelen högciterade publikationer högre än världsgenomsnittet.

Publikationsstatistiken baseras på Vetenskapsrådets publikationsdatabas, vars innehåll motsvarar den internationella publikationsdatabasen Web of Science som ägs av Clarivate analytics. I senaste Forskningsbarometen har Vetenskapsrådets databas utökats med databasen Emerging Sourses Citation Index, i syfte att förbättra täckningsgraden inom humaniora och samhällsvetenskap.

För att korrigera i skillnader mellan ämnen med olika citeringstraditioner är citeringsstatistiken fältnormerad. Det innebär att alla citeringar, innan de summeras, divideras med en fältfaktor som är det genomsnittliga antalet citeringar för ett specifikt ämne ett specifikt år. Antalet citeringar är räknade under ett treårsfönster, vilket innebär att citeringarna räknas från det år artikeln publiceras och de två efterföljande åren.

Forskningsbarometern 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kanske också vill läsa

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Debatt 31 maj 2024

Formas, Forte, Vetenskapsrådet

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...

Debatt 27 maj 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Rovtidskrifterna lurar i skuggorna, legitimerade av forskningsråd och stärkta av etablerade forskare som publicerar i dem. Denna mörka sida av vetenskapen hotar inte bara forskarna...