Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
EU-flaggan.

Humaniora nämns i mindre än tio procent av de utlysningar i Horisont 2020 som är kopplade till samhälleliga utmaningar. Foto: Matton

NYHET

Horisont 2020 räknar inte med humaniora

Visionen för EU:s ramprogram Horisont 2020 var att angripa de mest angelägna samhällsutmaningarna med disciplinöverskridande forskning. I verkligheten blev humaniora nästan helt exkluderat, menar Science Europe som riktar skarp kritik mot ramprogrammet.

I EU:s ramprogram Horisont 2020 har en stor andel – 37 procent – av forskningsmedlen öronmärkts för utlysningar kopplade till sju särskilda samhällsutmaningar (se ruta här intill). Att alla vetenskapsområden behöver involveras för att rå på dessa utmaningar har noga betonats.

Men i verkligheten blev det helt annorlunda, menar Science Europes vetenskapskommitté för humaniora. I sex av de sju utmaningarna är de utlysningar som hittills presenterats väldigt starkt orienterade mot teknik och naturvetenskap. Utrymmet för samhällsvetenskap är betydligt mer begränsat, och humaniora får nästan ingen plats, enligt Science Europe.

– Vi har analyserat utlysningarna i Horisont 2020:s arbetsprogram för 2014–2015. Det är där ramprogrammets visioner omsätts i konkreta utlysningar, så det är ett viktigt dokument, förklarar Kirsten Drotner, kommitténs ordförande och till vardags professor i medievetenskap vid Syddansk Universitet.

Humaniora tilldelas ofta en biroll

Det visar sig att humaniora fått en försvinnande liten roll: området nämns i mindre än tio procent av utlysningarna kopplade till samhälleliga utmaningar. I de fall som humaniora inkluderas tilldelas området dessutom ofta en biroll, till exempel som förmedlare för att förklara och förankra teknisk forskning hos allmänheten.

– Humaniora handlar om att ge en djupare förståelse av oss själva, så att vi kan agera i förhållande till vår omvärld, säger Kirsten Drotner. Detta mänskliga perspektiv är förstås ytterst relevant för de samhällsutmaningar som Horisont 2020 definierar. Ändå är humaniora i stort sett inte närvarande i satsningen.

Drotner tror att det finns flera anledningar till det skeva utfallet. En är vanans makt. De sju samhällsutmaningarna är en ny strategi, ett försök av EU-kommissionen att tänka i nya banor. Men när de ska omsättas i praktik är det lätt att administrationen trillar tillbaka i gamla hjulspår.

Lobbying från kommersiella intressen

Ett annat skäl är lobbying från kommersiella intressen. Att till exempel IT-industrin och transportindustrin gärna vill påverka ramprogrammets inriktning är inte konstigt. Men det uppstår en problematisk obalans eftersom humaniora inte har motsvarande lobbyorganisationer som för dess talan.

Dessutom är representationen av humaniora i Horisont 2020:s expertgrupper och utvärderingskommittéer mycket svag, konstaterar Science Europe. Därför är ett av kommitténs förslag att förbättra representationen så att humanvetenskapliga forskare alltid finns med både när utlysningar formuleras och när ansökningar bedöms.

Men hur överens är humanvetenskaparna själva om att humaniora borde ta mer plats i den här typen av utlysningar?

– Inom humaniora, precis som inom alla andra vetenskapsområden, finns det olika åsikter om värdet av riktade satsningar, säger Drotner. Däremot är nog alla överens om att när det görs riktade satsningar så är det viktigt att humanioras perspektiv inkluderas redan från början.

Kritiken har blivit uppmärksammad

Kerstin Lidén, professor i arkeologi vid Stockholms universitet, är en av de svenska ledamöterna i Science Europes vetenskapskommitté för humaniora. Hon berättar att kommitténs kritik, som publicerades i september, rönt en hel del uppmärksamhet i både forskningsråd och forskningsmedier runt om i Europa.

– Jag tolkar det som att folk dels är förvånade, dels anser att det spelar roll – att det är viktigt att humaniora är med.

Hon konstaterar att planen från början var sex samhälleliga utmaningar i Horisont 2020, men att ytterligare ett tema, inriktat helt på humaniora och samhällsvetenskap, tillkom på slutet.

– När man ser hur det blev så var det ju tur. Annars hade det blivit ännu mindre humaniora. Men vår poäng är ju att det är viktigt för samhället att integrera humaniora i forskningen om alla dessa utmaningar. Därför är det ingen lösning att en av sju punkter gäller specifikt humaniora.

Någon reaktion från EU-kommissionen har Science Europes vetenskapskommitté för humaniora inte fått än.

– Det hade vi inte väntat heller, eftersom det har varit val till EU-parlamentet och en ny kommission precis har tillträtt, säger Kirsten Drotner. Men det är förstås en fråga som vi omedelbart kommer att diskutera med den nya forskningskommissionären, Carlos Moedas, när vi träffar honom.

Science Europe

Science Europe är en paraplyorganisation för nationella forskningsfinansiärer och forskningsutförare i europeiska länder. Organisationen har idag 52 medlemmar från 27 länder. Svenska medlemmar i Science Europe är Vetenskapsrådet, Formas och Forte.

De sju samhällsutmaningarna i Horisont 2020

1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande

2. Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin-, maritim- samt insjöforskning och bioekonomi

3. Säker, ren och effektiv energi

4. Smarta, gröna och integrerade transporter

5. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror

6. Europa i en föränderlig värld – Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen

7. Säkra samhällen – säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 29 januari 2025

Redaktionen

Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...

Krönika 29 januari 2025

Det är svårt att sticka ut om det finns en massa krav i utlysningstexten. Istället borde vi göra det enklare − både att söka och granska, skriver Karl Wennberg.

Nyhet 28 januari 2025

Charlie Olofsson

Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...