Horisont 2020 förhandlas fram

Normalt håller rådsarbetsgruppen för forskningsfrågor ett heldagsmöte i veckan. Nu möts de flera heldagar per vecka. Varje möte förbereds i medlemsstaternas regeringskanslier, och följs av taktisk planering för den fortsatta förhandlingen.

– Det är rekord i möten nu, och har varit otroligt intensivt eftersom allt måste vara på plats före årsskiftet. Det finns en formaliserad arbetsgång som kan upplevas som trög, men den är nödvändig. Det är 27, snart 28, länder med många viljor. Det är ett långsamt men demokratiskt säkert sätt att komma framåt, säger Magnus Härviden, som för Sveriges talan i rådsarbetsgruppen som förbereder besluten i rådet.

Föremål för de intensiva förhandlingarna är EU:s nya program för forskning och innovation – Horisont 2020 – som ska gälla från nästa år och sju år framåt. Förhandlingarna har utgått från ett förslag från kommissionen om programmets utformning. Så småningom ska rådet – medlemsländernas forskningsministrar – och EU- parlamentet fatta beslut om lagstiftningen.

Men dit är det en bit kvar. Dessutom måste EU:s totala budget fastställas först. Därefter kan förhandlingarna inom olika sektorer som forskning, jordbruk etcetera avslutas. Irland, som nu är ordförandeland, vill nå en lösning innan deras ordförandeperiod tar slut den sista juni.

– Det kan bli svårt att hinna med eftersom parlamentet och rådet måste hitta kompromisser för några frågor där positionerna är rätt så skilda. Vi har även hela kärnforskningsprogrammet Euratom kvar, säger Magnus Härviden.

Svåra nötter att knäcka

Nu pågår förhandlingar i så kallade triloger, trepartsmöten, mellan rådet, kommissionen och parlamentet. De handlar om sex delar i kommissionens förslag som ska resultera i lagstiftning:

• Det övergripande ramprogrammet – satsningar på excellent forskning, samhälleliga utmaningar samt innovationer och industriellt ledarskap.
• Särskilda programmet – som är en specificering av ramprogrammet.
• Deltaganderegler – hur medlen fördelas, hur utlysningar och finansieringsmodeller ska se ut, samt vilka som kan delta i olika projekt.
• En förordning för EIT (European Institute of Innovation and Technology).
• Den strategiska innovationsagendan för EIT – det finns idag tre så kallade kunskapsnoder (KIC), sex nya är föreslagna.
• Europeiska atomenergigemenskapen Euratom – forskning på kärnenergi.

– Vi försöker försvara rådets position som fastställdes genom omfattande förhandlingar mellan medlemsstaterna under 2012, samtidigt som det nu gäller att hitta en kompromiss med parlamentet som i delar har en helt annan position. Det handlar till exempel om att göra det enklare att delta i projekt, om budgetfördelningen och tillhörande prioriteringar för olika forskningsområden, om åtgärder för att minska innovationsgapet utan att kompromissa med kravet på excellens, och för EIT också om hur kunskapsnoderna ska sättas igång och med vilka teman.

Litet land med stort inflytande

Den svenska hållningen är att det främsta kriteriet för att få stöd ska vara excellens, det gäller såväl grundforskning som mer tillämpade projekt.

– Det är en stenhård ståndpunkt, som vi delar med flera andra starka forskningsnationer. Skulle vi åsidosätta excellenskriteriet skulle det försämra vår konkurrenskraft mot andra globala regioner, som USA och Asien.

Även relativt små länder, som Sverige, har haft stora möjligheter att påverka, enligt Magnus Härviden.

– Sverige slåss inom forskningens område i en större viktklass än vi väger, och vi har möjlighet att påverka. Sverige är respekterat och framhålls ofta som ett gott exempel för vår höga nivå på forskningsinvesteringar. Vi har nytta i förhandlingarna av att vi har gott rykte.

Inom flera områden har Sverige varit pådrivande och lyckats flytta fram positionerna. Det gäller till exempel fokuseringen på samhälleliga utmaningar, vikten av grundforskning, att EU ska verka för att andelen kvinnliga forskare ska öka, internationellt samarbete kring antibiotikaresistens, samt inte minst förenklingsåtgärder för deltagare i forskningsprojekt.

– Det finns en sak som deltagarna vill ändra på i dagens ramprogram, och det är att det ska bli enklare att söka, delta i och redovisa EU-projekt. Idag är det så krångligt att det finns en överhängande risk att göra oavsiktliga fel och bli återbetalningsskyldig, alternativt att tröskeln är för hög för vissa att ens göra en ansökan, säger Magnus Härviden.

Ökat intresse i krisens spår

Han har förutom några år i privat sektor, jobbat med forskningspolicyfrågor på olika sätt alltsedan civilingenjörsexamen från KTH. Senast vid ambassaden i Washington, som chef för Tillväxtanalys utlandskontor. Nu är han utsänd från Utbildningsdepartementet till Sveriges ständiga representation vid EU i Bryssel som ansvarig för forsknings- och rymdfrågor.

– Mitt uppdrag är väldigt roligt och spännande. Vi jobbar kontinuerligt med lagstiftning för forskning och innovation utifrån de förslag som kommissionen lägger fram. Just nu får jag dessutom förmånen att vara en liten kugge i det maskineri som ska förhandla fram världens största forskningsprogram.

Av de sammanlagda satsningarna på forskning utgör EU-medlen en mindre del. Ändå är intresset för frågorna stort, idag större än tidigare.

– Den ekonomiska krisen har medfört att intresset för forskningsprogrammet ökat. De nationella forskningsbudgetarna minskar och EU-medlen blir därför mer åtråvärda. För många länder är pengar från EU en viktig del av forskningsfinansieringen, säger Magnus Härviden.