Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Lena Sohl sitter i en utomhustrapp.

Lena Sohls avhandling om kvinnors klassresor väckte stor uppmärksamhet när den publicerades förra året. Foto: Mikael Wallerstedt

NYHET

Hon ville uppdatera klassforskningen

Sociologen Lena Sohls väg till forskarvärlden var inte spikrak, men väl där visste hon precis vad hon ville utforska. Den forskning som fanns om sociala klasser i Sverige kändes inaktuell. Lena Sohl ville ta reda på vad klass och klassresor betyder i Sverige idag.

Förra året doktorerade Lena Sohl i sociologi vid Uppsala universitet. Nu är hon postdoktor vid Tema Q – Tema Kultur och samhälle – vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Hon arbetar tillsammans med forskaren Catrin Lundström i ett projekt om svenska kvinnor som bott utomlands och återvänder till Sverige.

Mest känd är Lena Sohl för sin forskning om kvinnors klassresor. Hennes avhandling − Att veta sin klass. Kvinnors uppåtgående klassresor i Sverige – väckte stor uppmärksamhet när den publicerades förra våren.

− Jag hade tur, för mina frågor kom i ropet under tiden jag skrev. När jag började på doktorandutbildningen 2008 var det få i det offentliga samtalet som pratade om klass, men det ändrades under tiden. Bara efter något år märkte jag att jag började få förfrågningar om att medverka i media. När jag väl var klar med min avhandling var frågor om klass och kön väldigt aktuella, säger Lena Sohl.

Klassforskningen kändes inaktuell

Lena Sohl vet precis vad som fick henne att välja ämnet klass för sitt avhandlingsarbete.

− Klass var en stor fråga inom sociologin på 60- och 70-talet, men sedan gick forskarna vidare till annat och klassfrågan kom i skymundan. Jag ville ta upp forskningen om klass igen och utforska vad klass innebär nu. Samhället har ju förändrats och jag tyckte att det fanns väldigt mycket att säga om klass i Sverige idag.

Det fanns visserligen ett par förhållandevis aktuella arbeten om klassresor, men Lena Sohl tog ett vidare grepp.

− Det var viktigt för mig att också ifrågasätta varför alla, från höger till vänster, älskar idén om den uppåtgående klassresan. Jag upplever att talet om klassresor nästan överskuggar talet om klass. Vi fokuserar på att man kan förflytta sig uppåt, inte på situationen för dem som är kvar i arbetarklassen. Dessutom finns det många, framför allt migranter, som gör nedåtgående klassresor i Sverige. De synliggörs inte heller.

Själv är Lena Sohl en av dem som gjort en uppåtgående klassresa. Hon är uppvuxen i ett arbetarhem, men är rätt trött på att journalister kopplar ihop hennes forskning med hennes egen uppväxt och bakgrund.

− Alla forskare har väl någon sorts personlig koppling till sitt ämne, men just vi som är sociologer antas bara vilja berätta vår egen historia. Så är det verkligen inte, men självklart påverkar min arbetarbakgrund min syn på världen och på klass. Klass är något jag aldrig kunnat tänka bort.

Blev uppmuntrad att studera

Lena Sohls forskning visar att kvinnor från arbetarklassen oftast har uppmuntrats av sina föräldrar att läsa på högskolan. Hon själv är inget undantag.

− Min pappa hade velat läsa vidare när han var ung, men var tvungen att arbeta för att bidra till familjens försörjning. Det har varit viktigt för honom att jag skulle få studera och jag har blivit väldigt tydligt uppmuntrad, men aldrig styrd. Jag har varit fri att göra det jag velat.

Lena Sohl påbörjade sin akademiska karriär med att läsa litteraturvetenskap vid Uppsala universitet i slutet av 1990-talet. Efter examen var hon på väg att börja doktorera i litteraturvetenskap, men då kom hon in på en kurs i journalistik för akademiker och valde den istället.

− Jag arbetade som journalist några år, men arbetsvillkoren inom journalistiken är inte så lätta. En bekant från studietiden hade börjat på forskarutbildningen i sociologi och tyckte att jag också skulle söka. Jag sökte mest för att han tjatade och kom inte in, men året efter ville jag verkligen och ansträngde mig mer när jag skrev ansökan. Då kom jag in.

Stödet från föräldrar, vänner och kolleger har fortsatt vara viktigt för Lena Sohl.

− Enskilda personer kan betyda enormt mycket för att man ska stå ut när det är tufft. Jag har haft många kolleger i Sverige och Storbritannien som uppmuntrat mig och det är jag så tacksam för. Akademin är en ganska hård arbetsplats och kollegial uppbackning är extremt viktigt.

Många har synpunkter på klassforskning

När Lena Sohl tog sig an ämnet klass förstod hon att hon skulle få kritik och möta motstånd inom akademin.

− Klass anses vara en av sociologins kärnfrågor och ämnet är prestigefyllt. Det är legitimt för väldigt många att ha en åsikt om klassforskning, särskilt om man vill skriva om klass på ett sätt som bryter mot hur man brukar skriva om det. Jag gjorde det inte lätt för mig.

Trots att Lena Sohl var förberedd kändes motståndet emellanåt kämpigt, men disputationsdagen blev en vändpunkt. Hon fick mycket beröm för sin avhandling och det värmde.

Nu vill Lena Sohl fortsätta att belysa olika samhällsfrågor och få människor att se dem på nya sätt, få dem att ifrågasätta vedertagna sanningar. Hon har finansiering i två år och tycker att situationen känns lyxig, men vad som händer sedan vet hon inte. Samtalsämnet leder henne återigen in på klass.

− De flesta nydisputerade får söka medel i tio år innan de får en tjänst och man kan fråga sig vilka som har råd med den otryggheten. Att hålla sig kvar inom akademin är förstås mycket lättare för forskare som har en partner eller föräldrar som kan backa upp ekonomiskt om det behövs. Ensamstående föräldrar utan uppbackning har svårare att chansa.

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...