Hon ska få fler från Sverige att jobba i EU

Under de senaste åtta åren har antalet svenskar som jobbar i EU-kommissionen minskat med 13 procent. I början av 2024 var de totalt 484 anställda, mot 556 år 2016.

– Många svenskar som nu jobbar i kommissionen går i pension och det har inte tillkommit unga som ersätter de som slutat. Vi skulle verkligen behöva många flera svenskar, säger Matilda Rotkirch, som är ministerråd i den svenska EU-representationen och ansvarig för rekrytering till EU:s institutioner.

Kommissionen är den största av EU:s institutioner och har också stort inflytande. Det är kommissionen som tar initiativ till lagstiftning, föreslår nya lagar, nya forskningsprogram och riktlinjer, med mera. Sedan är det ministerrådet och parlamentet som fattar beslut om förslagen.

För svensk del betyder det att 2,7 procent av kommissionens anställda borde komma från Sverige – idag är den andelen 1,5 procent.

– Beslut som fattas i EU får direkt inverkan på oss i Sverige. När EU-politiken formas i Bryssel är det viktigt att tjänstemännen har kunskap om medlemsländernas olika villkor. Med för få svenska tjänstemän riskerar svenska perspektiv, värderingar och svensk förvaltningskultur gå förlorade i EU-arbetet och lagstiftningen riskerar att bli sämre.

EU vill ha geografisk balans

Inom EU talar man om geografisk balans. Det innebär att kommissionen och övriga institutioner inom EU ska återspegla sammansättningen av dess medlemsländer. För svensk del betyder det att 2,7 procent av kommissionens anställda borde komma från Sverige – idag är den andelen 1,5 procent.

– Utgångspunkten är att man ska anställas i EU på sina meriter, men tjänstemännen i EU ska spegla den geografiska balansen i unionen. Svenskar kan Sverige. Vi vet hur vårt samhälle är uppbyggt och vet när något inte kommer att fungera i vårt land, säger Matilda Rotkirch.

Det kan till exempel vara viktigt att ha med sig att Sverige är ett långt land när man fattar beslut inom transportområdet. Handlar det om hur EU ska finansiera forskning representerar Sverige en stark forskningsnation. Jämställdhet är en annan fråga som är viktig i Sverige.

Många svenskar går snart i pension

På högre chefsnivåer inom kommissionen är den geografiska balansen bättre – än så länge. Många av svenskarna på de posterna började jobba inom EU när Sverige gick med för 30 år sedan och går snart i pension.

Svenskar kan Sverige. Vi vet hur vårt samhälle är uppbyggt och vet när något inte kommer att fungera i vårt land

Problemet är inte bara svenskt. De övriga nordiska länderna drabbas på liknande sätt av pensionsavgångar och så ser det ut även i Tyskland, Österrike, Tjeckien, Portugal, Luxemburg, Nederländerna och Irland.

– Det är något som diskuteras i Bryssel, inte bara i Sverige. Men Sverige har en svår position, särskilt i kommissionen. Bland handläggare med fast anställning som inte är lingvister är vi sämst efter Luxemburg. I den gruppen finns 30 anställda svenskar i kommissionen, men det borde vara 90 stycken för att vara i balans.

Informera om karriärmöjligheter inom EU

Bristen på svenskar finns inte bara kommissionen, även om den är störst där. Matilda Rotkirch uppdrag är att få fler svenskar att jobba inom EU:s olika institutioner. Hon beskriver sin roll som ”mycket hands on”. Det handlar om att bistå personer att komma i kontakt med varandra, hjälpa dem som är på plats vidare i systemet, prata med institutioner om hur de rekryterar, med mera.

– Vi har steppat upp arbetet för att öka andelen svenskar de senaste åren.

Läs också i Curie: ”Det skulle inte skada med lite fler svenskar i EU-korridorerna”

År 2018 tog den dåvarande regeringen fram en strategi för att få in fler svenskar i EU:s institutioner. Universitets- och högskolerådet, UHR, har sedan fått i uppdrag att informera om karriärmöjligheter i EU och hjälpa svenskar som söker dit i ansökningsprocessen. De ordnar bland annat webbsända seminarium om hur man skriver cv och motiveringsbrev, hur man klarar intervjuer och andra typer av prov och steg i processen.

Vi har steppat upp arbetet för att öka andelen svenskar de senaste åren.

Svenskar är enligt Matilda Rotkirch ovana vid intervjuprocesserna som är långa och liknar dem som förekommer i sydeuropeiska länder.

– Vi jobbar mycket för att få att unga utbildade att söka EU-praktik på kommissionen, rådet, i parlamentet, EU-domstolen, olika byråer med mera. Om de sedan vill fortsätta inom EU och söker en tillfällig tjänst eller behöver klara uttagningsproverna är det en stor fördel, säger hon.

”Sämre innan det blir bättre”

Nyligen annonserade regeringen en satsning på ett masterprogram i offentlig förvaltning, med bland annat EU-inriktning, på vissa lärosäten.

– Det är väldigt bra. Vi behöver människor med den kunskapen. Vi måste jobba långsiktigt med detta. Vi gör mycket nu och vi ser ett resultat. Jag tror ändå att det kommer att bli sämre innan det blir bättre, eftersom många är på väg att gå i pension.

Läs också i Curie: Cecilia Malmström – doktorn som blev EU-proffs

En nyckelfråga är förstås varför svenskars intresse för EU är så svalt. Matilda Rotkirch tror att en anledning kan vara att vi inte pratar så mycket om EU i skolan, vid köksbordet eller i media.

Svenskar kan också uppleva förvaltningskulturen som väldigt hierarkisk.

En annan är att Sverige jämfört med exempelvis Italien har en relativt bra arbetsmarknad för välutbildade unga. Och i EU-länder med lägre löner kan de relativt höga lönerna inom EU locka.

I svenska familjer vill oftast båda ha ett jobb, vilket också kan vara en stötesten vid en flytt till Bryssel. Att lösa barnomsorgen kan vara ett annat problem.

– Svenskar kan också uppleva förvaltningskulturen som väldigt hierarkisk, men då kan man fråga vad som är hönan och vad som är ägget. Om vi hade fler svenska chefer som till exempel tillför ett medarbetarperspektiv skulle det kunna se annorlunda ut.

Ett annat hinder är att en svensk tjänsteman anställd i EU inte får vara folkbokförd i Sverige, trots att denne arbetar för EU och formellt inte på den belgiska arbetsmarknaden. Detta kan ställa till problem om man ska förnya passet, ta banklån eller få ersättning från Försäkringskassan i Sverige.

För en svensk är det också svårare att bygga nätverk med andra svenskar som kan stötta och ge tips och råd i Bryssel, eftersom de är så få. Det kan också vara ett problem att på sikt ha kvar sitt sociala nätverk i Sverige – det är långt till Bryssel.

Flera vägar till ett jobb inom EU

Det finns flera vägar in till ett jobb inom EU. Forskare kan söka jobb inom EU:s olika institutioner och organ – tillfälliga eller, efter uttagningsprov, en fast anställning. Nyligen genomfördes ett sådant uttagningsprov som gällde tio olika områden.

– UHR har gått ut med det stort. Det var många som sökte, varav 66 från Sverige. Vi har ännu ingen information om hur många som gått vidare men jag hoppas att det kommer att vara många svenskar.

I december förväntas den så kallade reservlistan med kandidater som har klarat uttagningsprovet publiceras. Det är från denna lista som institutionerna rekryterar till fasta tjänster. En plats på listan garanterar inte en fast anställning men det är en förutsättning för att kunna få en.

Läs också i Curie: Hur i hela friden ändrar vi samhällets inställning till EU-val?

Den som är anställd på en myndighet, exempelvis ett lärosäte, kan också jobba som nationell expert inom något område. Myndigheten betalar då lön under anställningstiden som kan vara upp till sex år.

Idag finns 80 sådana svenska experter från bland annat Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Sida i EU. Däremot finns där ingen från någon av de stora forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Vinnova.