Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild av Paulina Damdimopoulou. Damdimopoulou

Pauliina Damdimopoulou har själv kunnat ta viktiga steg i sin forskning tack vare att hon fått finansiering från ERC.

NYHET

Hon ska få fler forskare i Sverige att söka ERC-bidrag

Hon är en förkämpe för den fria forskningen och vet vilken betydelse ett bidrag från Europeiska forskningsrådet kan få.
– Jag hoppas få fler att söka medel för sina goda idéer och forskning från hjärtat, säger Pauliina Damdimopoulou som är Sveriges ERC-ambassadör.

Ämnen i artikeln:

I snart ett år har Pauliina Damdimopoulou, professor i reproduktionsbiologi vid Karolinska institutet, varit det nya ERC-nätverkets representant i Sverige. En roll hon beskriver som ”väldigt rolig,” och som hon omedelbart kände sig lockad av när hon först hörde talas om att nätverket skulle starta.

– Att vara en ambassadör för fri forskning, det är något som verkligen talar till mig. Utan helt fri forskning har vi ingen framtid! Vi vet aldrig var de stora genombrotten kommer att komma ifrån, och det är oerhört viktigt att forskningen inte begränsas eller styrs av föreställningar om vad som behövs just nu.

Hon ser flera utmaningar för den fria forskningen i dagsläget, något som hon vill bidra till att övervinna i sin nya ambassadörsroll. En av dem är utformningen av EU:s tionde ramprogram för forskning och innovation, som ska ersätta det nuvarande Horisont Europa.

... vi behöver fortsätta satsa på grundforskning som kan ge oss nya upptäcker.

ERC har lyft farhågor om den särskilda konkurrenskraftsfond som planeras, som ska stärka konkurrenskraften gentemot Kina och USA genom investeringar i nyckelteknologier och industriell kapacitet.

– Om vi alltför starkt fokuserar på forskning för innovation, urholkar vi den grundforskning som den baseras på. Vi måste ha bägge! Visst kan vi skapa konkurrenskraftig forskning med riktade anslag mot vissa områden, men det får inte ske på bekostnad av den fria forskningen. Forskningen måste ha bredd, och vi behöver fortsätta satsa på grundforskning som kan ge oss nya upptäcker, säger hon.

Fria forskningsmedel och färre ramar

Just vikten av spetsforskning – inom alla områden – är något som Pauliina Damdimopoulou arbetar för att förmedla till beslutsfattare och viktiga samhällsaktörer. Sveriges nuvarande system för forskningsfinansiering är till viss del problematisk, anser hon, eftersom den tenderar att gynna vissa områden och ämnen – och utesluta viktig forskning som inte tydligt passar in i ramarna. Något som hon själv har erfarenhet av.

– Jag vet hur utmanande det kan vara att söka finansiering i Sverige. Ofta krävs att du verkligen vinklar och vrider på din ansökan för att få alla delar av forskningen finansierade. Det är viktigt att det finns fria forskningsmedel som alla kan söka, oavsett vilka ämnen som passar in i mallarna, säger hon.

Här kan ERC göra skillnad, framhåller Pauliina Damdimopoulou.

ERC:s enda – och tydliga – kriterium är excellens. Det krävs inte att du ska ta fram ett patent eller en produkt inom några år.

Hon är själv en av de forskare som kunnat ta ett viktigt steg inom sitt område – reproduktionstoxicitet hos kvinnan – efter att ha fått finansiering från ERC. Tack vare det kan hon bygga upp unik kunskap om hur miljökemikalier påverkar kvinnans äggstockar och embryon, något som banar väg för nya möjligheter inom säkerhetstestning av kemikalier, och minskar behoven av djurförsök.

– ERC:s enda – och tydliga – kriterium är excellens. Det krävs inte att du ska ta fram ett patent eller en produkt inom några år. Jag hoppas kunna uppmuntra fler svenska forskare att söka bidrag från ERC; idag ligger vi faktiskt lite under genomsnittet i sökstatistiken, säger hon.

Idéer är viktigare än metoderna

Att det inte kommer fler forskningsansökningar från Sverige tror hon beror på synen på ERC-anslagen som väldigt prestigefyllda och svåra att få – vilket kan bli ett hinder för att ge sig in i ansökningsprocessen. Enligt Pauliina Damdimopoulou är nyckeln för att lyckas att kunna beskriva en riktigt bra idé.

– Det handlar om att ”skriva sitt hjärta på pappret”. Många tror att det har betydelse att kunna visa fina forskningsmetoder, men det är betydligt viktigare att ha en lysande idé och tro på den. Du ska kunna visa att forskningen bidrar med en viktig, saknad pusselbit, eller att det finns nya aspekter och synvinklar att utforska.

Det handlar om att ”skriva sitt hjärta på pappret”.

Som ERC-ambassadör är Pauliina Damdimopoulou också ett stöd till Anethe Mansén, som är Sveriges nationella kontaktperson, NCP för ERC. I den rollen vill hon gärna fånga upp och ge stöd i frågor eller oklarheter som kan finnas bland svenska forskare som överväger att söka ett bidrag.

Förutom att hon vill förändra synen på värdet av fri forskning, är hennes stora mål att riva hindren för forskare som har goda idéer, men som tvekar inför att söka ERC-medel.

– Det skulle vara så roligt om jag kan bidra till att få bort bilden av ERC-bidrag som komplicerade och omöjliga att få. Här hoppas jag verkligen kunna göra skillnad, säger hon.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 27 april 2026

Redaktionen

Debatt 22 april 2026

Senior Faculty vid Karolinska institutet