Hennes bolag ska knäcka cancergåta

Alina Castell har alltid fascinerats och dragits till sådant som är svårt, och till problemlösning.

– Jag har alltid inspirerats av smarta problemlösare, som professor Balthazar, Pippi Långstrump och MacGyver, säger hon och skrattar.

Kanske var det därför som hon valde att forska på proteinet Myc som är beräknat att driva 70 procent av alla cancerformer. Proteinet är både svårt att studera och kontrollera, men nästan 20 års forskning har gett resultat. Tillsammans med forskarkollegerna Lars-Gunnar Larsson och Maria Sunnerhagen grundade hon MyCural Therapeutics 2022.

Bolaget har flera potentiella läkemedelskandidater och kan bli först i världen med att lyckas bromsa tumörproteinerna. Målet är att inom några år kunna erbjuda en cancerbehandling för patienter som idag står utan alternativ, enligt Alina Castell.

– Det har inte funnits metoder för att undersöka proteinet tidigare men vi har utvecklat sådana under 20 år. Nu är vi experter på det här, och ganska ensamma om metoderna. Vi ser fantastiskt intressanta resultat och håller på att förfina läkemedelskandidater som vi hoppas ska kunna testas på människor inom några år.

Drömde om att bli marinbiolog

Alina Castell är uppväxt på landet, i Rasbo, två mil utanför Uppsala. Hennes mamma, som är född i Finland, har bland annat jobbat som bibliotekarie på universitetsbiblioteket i Uppsala och varit chefbibliotekarie på stadsbiblioteket i Göteborg.

– Hon tyckte att jag läste för lite om jag läste mindre än en bok i veckan.

Hennes pappa var lärare på teknikprogrammet på gymnasieskolan i Uppsala innan hon började där, och sedan dekan på elektroingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet.

Hon tyckte att jag läste för lite om jag läste mindre än en bok i veckan.

När Alina Castell gick i högstadiet och gymnasiet drömde hon om att bli marinbiolog.

– Men det ville väl alla som växte upp på 80- och 90-talet och var intresserade av naturvetenskap, säger hon.

Att förstå det okända fascinerar

När de fick möjlighet att välja extrakurser i gymnasiet valde hon biokemi och genteknik.

– Sen var jag fast. Det är något med att försöka förstå det okända som fascinerar mig. Och molekylärbiologin går inte att förstå direkt, man måste undersöka mycket först, det är det som är intressant.

Samtidigt var det något med tydligheten i vetenskapen som också lockade henne.

– Jag är en väldigt intuitiv människa och gick mycket på intuition när jag fattade beslut som ung. Men jag märkte att det inte alltid blev så bra. I forskningen finns fakta, som man kan förlita sig på.

Alina Castell hade inte så många kvinnliga historiska förebilder när hon växte upp, förutom Marie Curie. Men hon har hämtat mycket inspiration från sin familj och vänner liksom från kvinnliga lärare och professorer på universiteten där hon gått.

Fick fundera på ämnesvalet

Alina Castell påbörjade sin utbildning inom biokemi och bioteknik vid två olika universitet i Berlin i slutet av 90-talet, innan hon tog en magisterexamen i molekylärbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 2001.

I forskningen finns fakta, som man kan förlita sig på.

Hon blev tidigt intresserad av forskning men fick fundera en del på ämnesvalet.

– Alla tyckte att jag skulle doktorera men jag var osäker och lite ovillig att rikta in mig på ett område. Tänk om jag skulle missa någon annan kunskap då?

Till slut valde hon strukturbiologi vid Uppsala universitet.

– Det var svårt, något helt nytt för mig och det var få personer i världen som behärskade ämnet. Då blev jag nyfiken.

Första människan som såg ett tuberkulosprotein

Alina Castell doktorerade i strukturbiologi på Uppsala universitet och ägnade sin doktorandtid åt att undersöka proteiner. Målet var att ta fram modeller för hur deras tredimensionella struktur ser ut. Hon var inriktad på sjukdomar, som tuberkulos, malaria och hiv.

– Det var fokus på sjukdomsalstrande proteiner, det fanns mycket forskningsmedel inom strukturbiologi och proteiner var okänt. En dag blev jag den första människan i världen som såg hur ett av tuberkulosproteinen som vi jobbade med ser ut.

Efter doktorandtjänst och en postdoktor i cancerbiologi på Karolinska institutet gick Alina Castell till cancerforskningen, och bestämde sig för att forska på proteinet Myc. Det reglerar många viktiga funktioner i cellerna, men är ofta överaktiverat i aggressiva tumörer där det fungerar lite som en gaspedal som fastnat.

Protein som gäckat forskare

Proteinet har länge gäckat forskare. Det kan binda till hundratals proteiner i cellen men är väldigt svårt att studera eftersom det inte har någon ordnad struktur, konstant rör på sig och är väldigt anpassningsbart.

Alina Castell beskriver det som att proteinet inte har några djupa fickor som läkemedel kan fästa mot.

– Då blir det svårt att stoppa proteinerna, så vi tog oss an det problemet.

... det är svårt att göra inom akademin där resurserna inte finns.

Under fyra års tid arbetade hon på läkemedelsbolaget Sprint Bioscience samtidigt som hon fortsatte på Karolinska institutet som affilierad forskare. Att hon sedan var med och grundade MyCural Therapeutics beskriver hon som en naturlig fortsättning på forskarkarriären. Hon ville vara med och utveckla läkemedel mot Myc.

– Och det är svårt att göra inom akademin där resurserna inte finns.

Vad har varit den största utmaningen med att omsätta forskning i nya läkemedel och behandlingsmetoder?

– Pengar, svarar hon snabbt.

Ett ben kvar i akademin

MyCural Therapeutics har tagit in riskkapital på 17 miljoner kronor, vilket Alina Castell beskriver som ganska lite pengar i sammanhanget. Hon och hennes kolleger har dock en stor fördel av att de alla har kvar ett ben i forskningsgrupper inom akademin, och därmed har tillgång till expertis och vissa dyra instrument och metoder.

Samtidigt finns det en motsättning i detta.

– Bolag vill helst sitta på sina patent, medan forskare vill publicera. Men vårt bolag vill också publicera, om vi gör det meriterar vi oss för att kunna skapa läkemedel mot Myc.

Bolag vill helst sitta på sina patent, medan forskare vill publicera.

MyCural Therapeutics har flera möjliga läkemedelskandidater som skulle kunna bromsa Myc, och har tagit patent på flera stycken.

Förhoppningen och målet är att de 2027 har startat sin första kliniska studie.

– Då skulle de som inte svarar på annan behandling potentiellt kunna överleva. I bästa fall kan det bota cancern, inte bara förlänga livet. Det viktiga för oss är att så snabbt som möjligt komma till en studie, och få fler människor att överleva.

Högre tempo i industrin

Alina Castell beskriver skillnaden mellan att arbeta i industri och akademi som ganska stor. Framför allt vad gäller tempot.

– När vi startade bolaget satte vi upp milstolpar för ett år, som vi nådde redan efter några månader.

Hon trivs även med att arbeta mer i team.

– Som forskare är man ganska ensam med lite pengar och mycket tid går åt till att söka dem. När man har pengar i ett bolag kan man nå resultat ganska snabbt. Samtidigt är det väldigt viktigt att jobba med rätt saker i industrin, man kan inte testa saker för att det är intressant ur en forskningssynpunkt, säger hon.

Företaget behöver mer pengar

MyCural Therapeutics befinner sig just nu i vad som inom life science brukar beskrivas som “valley of death”.

– Vi är rätt säkra på våra molekyler. Men många bolag och riskkapitalister vill att vi väljer en läkemedelskandidat som vi satsar allt på. För att kunna identifiera en, och visa att det vi har är värt att satsa på, behöver vi mer pengar.

Förra året vann bolaget pitch-tävlingen Nordic Star och Alina Castell har fått stor vana av att presentera sin forskning sedan MyCural Therapeutics grundades.

– Jag är väldigt fokuserad på själva forskningen i mina pitchar men jag försöker göra dem pedagogiska, som när man pratar med någon som inte är intresserad eller insatt.

Att dyka upp till ett möte och börja med att ursäkta sig för att presentationen är från ett annat event är inget hon rekommenderar.

Jag är väldigt fokuserad på själva forskningen i mina pitchar men jag försöker göra dem pedagogiska ...

– Jag kollar alltid vad personerna har för bakgrund innan, och jag har numera hundratals olika presentationer som jag gör om varje gång. Jag är inte superduktig men har anpassat mig, och jag kan mitt ämne så jag kan svara på de flesta frågorna.

Hon tipsar andra forskare att våga lämna exakta siffror utanför presentationerna.

– Ofta känner man att det behöver finnas ett mätvärde för att kunna hävda något, men det går även att använda “nästan alla” om det inte finns exakta värden. Man behöver också lägga sig på den nivån för att det ska bli hanterbart för dem som lyssnar.

Några till pitchar kommer Alina Castell att behöva göra. Bolaget behöver ungefär 150 miljoner kronor för att kunna nå sitt mål till 2027. Men de kommer att börja i mindre skala.

– Nu startar vi en insamling för att kunna vidareutveckla under sommaren. Vi pratar just nu med mindre investerare, med 30 miljoner kan vi komma till nästa stadie.

Läs också i Curie:

Sverige bra på innovationer - men var finns investeringarna? (Curie)

Mentorer i Silicon Valley hjälper forskare bli entreprenörer (Curie)