Hårdare tag mot lärosäten som brister i säkerhetsskyddet

I våras utdelades sanktioner mot Göteborgs universitet för brister i säkerhetsskyddsarbetet. Även Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Försvarshögskolan har straffats med sanktionsavgifter.

Syftet med säkerhetsskyddet är att hindra att information med betydelse för Sveriges säkerhet sprids, till exempel till främmande makt.

– Det handlar om att värna vår demokrati, vårt statsskick och våra yttre gränser – det mest skyddsvärda vi har, säger Christel Manner, tillsynshandläggare inom säkerhetsskydd och cybersäkerhet vid Länsstyrelsen i Stockholm.

Tidigare hade de som tillsynsmyndighet en mer rådgivande och stödjande funktion, men sedan år 2021 har de även möjlighet att utdela ekonomiska sanktioner, vilket de alltså också gör.

Det handlar om att värna vår demokrati, vårt statsskick och våra yttre gränser – det mest skyddsvärda vi har.

Enligt Carina Cutlip, chef på enheten för företags- och säkerhetstillsyn vid Länsstyrelsen i Stockholm, har möjligheten att utdela sanktioner underlättat tillsynen av lärosätena.

– Det har inte räckt att bara diskutera. Vi har inte nått fram den vägen, säger hon.

Saknade uppdaterad analys i 30 månader

Länsstyrelsen i Stockholm är en av flera tillsynsmyndigheter som har i uppgift att kontrollera hur lärosätena möter kraven i säkerhetsskyddslagen. De är bland annat tillsynsmyndighet för SLU, som straffades med sanktioner våren 2025. Under 30 månader hade universitetet ingen uppdaterad säkerhetsskyddsanalys, och på grund av det menar Länsstyrelsen att lärosätet utsatte Sverige för ”allvarlig sårbarhet”.

SLU krävdes på 6 miljoner kronor, en summa som överklagades till förvaltningsrätten, där den sänktes till 4 miljoner.

Det har inte räckt att bara diskutera. Vi har inte nått fram den vägen.

Alexander Kuzmicki, chef för ledningskansliet vid SLU, säger att man från lärosätet var medvetna om att säkerhetsskyddsanalysen behövde uppdateras. Han framhåller att det fanns en gammal analys som skulle ses över, ett arbete som alltså inte hade gjorts.

– Kritiken mot oss bygger inte på något faktiskt hot. Det har inte skett någon faktisk skada. Det tycker jag är viktigt att få fram. Det här handlar om att man identifierade att vi hade brister i vår dokumentation.

Det låter som lång tid - 30 månader. Varför uppdaterade ni inte analysen?

– I grunden handlar det om att vi bedömde att det befintliga säkerhetsskyddet var tillräckligt, men det stämmer att dokumentationen behövde uppdateras, och nu har vi vidtagit de åtgärderna.

Stort intresse för svensk forskning

I sin lägesrapport för 2025/2026 skriver Säpo att utländska underrättelsetjänster har intensifierat sina verksamheter mot svenska lärosäten. Säpo ser att det finns ett stort intresse för svensk forskning och teknik från länder som Kina, Iran och Ryssland.

Carina Cutlip, chef på enheten för företags- och säkerhetstillsyn vid Länsstyrelsen i Stockholm, beskriver att det har varit svårt att få lärosätena att anpassa sig till den ökande hotbilden mot Sverige.

– Lärosätena behöver förstå att man sitter på information som är väldigt eftertraktad och som skulle kunna användas i fel syfte.

Läs också i Curie: För få forskare klassar sina data som känsliga

Hon och Christel Manner berättar att de vid Länsstyrelsen under de senaste åren har gjort tillsyn på alla lärosäten inom sitt tillsynsområde, för att kontrollera efterlevnaden av säkerhetsskyddslagen. Även lärosäten som inte har anmält att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet har fått frågor.

Lärosätena behöver förstå att man sitter på information som är väldigt eftertraktad och som skulle kunna användas i fel syfte.

Länsstyrelsen har i skrivande stund flera pågående ärenden där de för en dialog med lärosäten om just säkerhetsskyddet. Dessa ärenden vill de inte gå in närmre på eftersom de är under handläggning.

– Men lärosätena är på vår karta, så kan man väl säga, säger Christel Manner.

Viktigt att ha uppdaterade rutiner

Hon tycker att säkerhetsskyddet vid lärosätena har blivit bättre, och framhåller vikten av att ha uppdaterade rutiner och dokument – som en aktuell säkerhetsskyddsanalys.

– Den analysen är grunden till allt annat arbete inom organisationens säkerhetsskydd, så den är väldigt viktig.

I SLU:s fall sänkte ju förvaltningsrätten sanktionsavgiften från 6 miljoner till 4 miljoner. Tog ni i för hårt? Är ni för stränga mot lärosätena?

– Enligt domstolen satte vi sanktionen för högt i det fallet, men i andra fall har vår bedömning hållit hela vägen. Vi är i ett läge nu där praxis kring nivåerna på sanktionsavgifterna tar form genom domstolsprövningar.

”Brister måste få konsekvenser”

Carina Cutlip beskriver att det förändrade säkerhetspolitiska läget sätter press på lärosätena att se till att man har rätt kompetens i sin organisation - så att man kan bedöma vilka delar av verksamheten som behöver skyddas, och hur.

– Om man har attraktiv forskning eller en attraktiv produkt måste man se till att den inte hamnar i orätta händer.

Läs också i Curie: Krig föder fler desperata spioner

Hon tycker att det är rimligt att lärosäten som misslyckas med att leva upp till kraven i lagstiftningen tilldelas sanktioner, beroende på omständigheterna.

– Brister måste få konsekvenser.

Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är inte lika säker på att sanktioner är rätt väg att gå, om målet är att förbättra säkerhetsskyddet vid lärosätena.

– Man behöver analysera varför kraven inte uppfylls. Om lärosätena brister på grund av slarv eller ointresse är det allvarligt, men det är inte säkert att det är så.

Allt tyngre administrativ börda

Det är inte bara lärosäten som har kritiserats för brister i säkerhetsskyddet utan även andra organisationer har fått sanktioner: Stockholms tingsrätt, Gagnefs kommun och Patent- och registreringsverket – bara för att nämna några.

Jag tycker att lagstiftaren ska ta sitt ansvar och tala om hur myndigheterna ska prioritera.

Shirin Ahlbäck Öberg ser de många utdelade sanktionsavgifterna som ett uttryck för att myndigheterna har fått en allt tyngre administrativ börda, och har svårt att mäkta med.

– Man har ålagts allt fler krav på dokumentation, handlingsplaner, riskanalyser, uppföljning och återrapportering. Det gäller inte bara säkerhetsskydd utan också informationssäkerhet, dataskydd, arbetsmiljö, lika villkor, miljöledning och intern styrning och kontroll. Det är så mycket att jag måste läsa innantill här för att få med allt, säger hon.

– Varje enskilt krav kan vara begripligt och legitimt, men sammantaget skapar de en betydande administrativ trängsel. Jag tycker att lagstiftaren ska ta sitt ansvar och tala om hur myndigheterna ska prioritera. Man kanske till exempel kan fokusera på en viss typ av lagstiftning ett år och spara analyser i andra delar till ett annat år?

Hon hänvisar till rapporten Ökad kontroll och ökad byråkratisering, som hon skrev tillsammans med Johan Boberg år 2024.

En mer kontrollerande tillsyn

Samtidigt som myndigheterna har ålagts alltmer administration beskriver Shirin Ahlbäck Öberg att det under de senaste tio åren också har skett en förändring i synen på hur tillsynen ska bedrivas.

– Vi ser en rörelse från lärande tillsyn till mer kontrollerande tillsyn, som bygger på ett slags misstro.

Länsstyrelserna har i sin roll som tillsynsmyndighet under säkerhetsskyddslagen både en vägledande och en granskande roll på samma gång. Det innebär att ett lärosäte kan höra av sig för att få råd – men om det under rådgivningen framkommer att man har brustit kan det leda till att man åläggs sanktioner.

– Man kontaktar dem för att man behöver hjälp, och så blir man straffad för att man inte har förstått. Det är lite Kafka, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Man kontaktar dem för att man behöver hjälp, och så blir man straffad för att man inte har förstått. Det är lite Kafka.

Hon konstaterar att lagstiftningen på säkerhetsskyddsområdet har skärpts snabbt de senaste åren, utan att lärosätena har fått mer resurser för att möta kraven. Så sent som i maj i år trädde nya föreskrifter i kraft som innebär att lärosätena kan behöva se över rutiner och dokumentation.

– Samtidigt har tillsynsmyndigheterna fått mer muskler, genom möjligheten att utdela ekonomiska sanktioner.

Särskilda utmaningar inom akademin

Shirin Ahlbäck Öberg ser att lärosätena på många sätt delar utmaningarna inom säkerhetsskyddsarbetet med andra myndigheter. Alla brottas med en växande administrativ börda, menar hon, men hon ser också att lärosätena står inför särskilda utmaningar just när det gäller säkerhetsskyddet.

– Det är stor rörlighet inom akademin, inte minst när det gäller doktorander, gästforskare och studenter. Verksamheten inom akademin bygger i hög grad på öppenhet, internationellt utbyte och kollegial självständighet medan säkerhetsskyddet bygger på en helt annan logik. Där handlar det om kontroll, behörighet och begränsningar vilket gör implementeringen extra krävande inom akademin jämfört med i mer hierarkiska och slutna myndighetsmiljöer.

Även Alexander Kuzmicki, vid SLU, beskriver arbetet med säkerhetsskyddet som komplext och präglat av svåra avvägningar.

– Omvärldsläget har förändrats och det måste vi ta hänsyn till. Samtidigt utgår vi som lärosäte från principen att vår verksamhet ska vara så öppet som möjligt. Om delar av verksamheten behöver omfattas av sekretess kräver det alltid en avvägning.

Vi måste värna öppenhet och internationella samarbeten. Verksamheten inom akademin är i grunden internationell.

Han betonar att lärosätena måste vara vaksamma, så att man inte sluter sig utan att det är absolut nödvändigt.

– Vi måste värna öppenhet och internationella samarbeten. Verksamheten inom akademin är i grunden internationell. Vi på SLU har väldigt värdefulla internationella kunskapsutbyten som vi inte får tappa.

Debatt i Curie: Vi måste kunna balansera säkerhetspolitik och akademisk frihet

Han framhåller att det görs mycket inom akademin för att förbättra säkerhetsskyddet, och hänvisar till arbetet med ansvarsfull internationalisering, där lärosätena samarbetar för att tillsammans nå en balans mellan säkerhet och öppenhet.

– Akademin måste agera på ett ansvarsfullt sätt. Vi ska ha ett bra säkerhetsskydd men också göra information och kunskap tillgänglig i möjligaste mån, och värna utbyte av kunskap och idéer. Det är en grundpelare i demokratin.

Läs mer:

Revidering av Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (2026) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapport: Ökad kontroll och ökad byråkratisering. En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor (SUHF, 2024) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapport: En ansvarsfull internationalisering - vägledande nationella riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2026) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.