Här tar forskarna hjälp av allmänheten

– Den uppgiften lämpar sig för familjer när de är ute vid stranden på sommaren. Man tar upp en blåstångsruska och räknar de djur som finns och skickar in en bild. Den uppgiften fungerar fint, vi har fått in väldigt många bilder från olika ställen från vår långa kust, säger Lena Kautsky, professor emeritus vid Stockholms universitet.

Curie är en tidning för dig som jobbar med forskning. Prenumerera här! Länk till annan webbplats.

Den kust som studeras är Östersjökusten, från norr till söder, en sträcka som skulle ta mycket lång tid att utforska också för en större forskargrupp. Förutom Lena Kautsky ingår även Ellen Schagerström vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet i forskargruppen.

Man tar upp en blåstångsruska och räknar de djur som finns och skickar in en bild.

Med åren har antalet personer som velat delta ökat, och uppgifterna har förenklats och blivit tydligare. Än har forskarna inte publicerat någon vetenskaplig artikel – för det krävs att studien pågår en längre tid, men de har kunnat se resultat.

– Det vi framför allt har fått ut är att en art som heter elegant tångräka sprider sig långsamt norröver i Östersjön, säger Lena Kautsky.

De har också fått ny kunskap om den höstförökande tångruskan som också den har spridit sig.

– Där har det kommit in väldigt mycket information om förekomst på Ölandskusten där vi vet från tidigare studier att det inte funnits höstförökande tång.

40 skolklasser över hela landet hjälper forskarna

Svagheten i de observationer som skickas in är att de kommer från så spridda platser, även om forskarna får hjälp från organisationer som Naturum och naturskolor för att få mer kontinuitet. Mycket tid läggs på att besvara mejl och svara på frågor om de bilder som skickas in.

I år får forskarna hjälp av Nobelprismuseet och deras projekt Forskarhjälpen som i år stödjer projektet Tångskogsjakten. Nästan 40 skolklasser ska delta i en mer styrd undersökning av innehållet i tångruskorna – från Öresund i sydväst till Bottenhavet i nordöst. Insamlingen sker på samma platser, en gång på våren och en på hösten, och eleverna mäter även vattentemperatur och salthalt.

– Undersökningen kommer att komplettera Algforskarsommar så att resultaten blir lättare att tolka och vi kommer att kunna sätta in algforskarsommardata på ett bättre sätt, säger Lena Kautsky.

Att använda skolklasser är en metod som flera projekt för medborgarforskning har anammat. Ett av dem är Plastexperimentet där klasser från årskurs fyra till gymnasiet kan anmäla sig till forskarna vid Göteborgs universitet.

– Vi har precis haft kickoff med klasser runt om i landet, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi och zoofysiologi på Göteborgs universitet.

Elever samlar plast åt forskarna

När det här skrivs är eleverna ute och samlar plast. Varje grupp samlar längs en 100 meter lång sträcka i någon av fyra olika naturtyper. Det är andra gången insamlingen anordnas. Förra året fick forskarna bra täckning i storstadsområdena, nu hoppas de på fler elever på landsbygen.

– Vi försöker göra informationen tydligare och instruktionerna lättare att följa. Det är ett vetenskapligt projekt så metoden är viktig och därför vill vi att alla följer den. Samtidigt vill vi inte att de ska bli rädda för metoden utan rapportera in till exempel avvikelser, säger Bethanie Carney Almroth.

Vi försöker göra informationen tydligare och instruktionerna lättare att följa.

Forskarna har även kopplat in en miljöpsykolog för att ta reda på hur ungdomarnas attityder kring nedskräpning påverkas. Att genomföra insamlingen med enbart forskare vore omöjligt, särskilt som den genomförs på flera platser samtidigt. Bethanie Carney Almroth har en tanke, än så länge bara i form av en dröm, att utvidga insamlingen.

– Jag vill samarbeta med forskare i andra länder och göra den här undersökningen i hela världen.

Både Algforskarsommar och Plastexperimentet är med bland de projekt som listas på medborgarforskning.se, en portal som har utvecklats i samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA). Portalen är knuten till den europeiska motsvarigheten EU-Citizen.Science. Syftet är att hjälpa universitet och högskolor att använda medborgarforskning.

Föreningen Vetenskap & Allmänhet har på uppdrag av Kungliga biblioteket tagit fram en rapport om medborgarforskning. Lotta Waesterberg Tomasson är kommunikationsstrateg på VA.

Fler forskare provar medborgarforskning

– Medborgarforskning har helt klart ökat, fler och fler ser vitsen med att testa och utforska den här metoden, säger hon.

En del av ökningen beror på fler utlysningar av forskningsmedel för det som kallas open science, där medborgarforskning ingår.

– Medborgarforskning handlar mycket om att föra dialog med andra än sin egen lilla klick av forskare och diskutera med andra än de redan insatta.

Medborgarforskning har helt klart ökat, fler och fler ser vitsen med att testa och utforska den här metoden.

De forskare som VA har samarbetat med och intervjuat vittnar om att medborgarforskarna inte bara kan samla in data utan även påverka metod och frågeställning och medverka till att hitta nya sätt att arbeta. Lotta Waesterberg Tomasson nämner ett projekt i Botkyrka som handlar om att ta ansvar för och utveckla sin närmiljö där allmänheten är med och tar fram själva forskningsfrågan.

Ett begrepp som har blivit populärt är gamifikation som innebär att medborgarna i en spelliknande miljö löser problem som forskare har gått bet på. Ett exempel är spelet Foldit där medborgare kan vika proteiner med syfte att hitta metoder för att bota sjukdomar som cancer och alzheimers. Redan för drygt tio år sedan lyckades Foldit-spelare på tre veckor knäcka en gåta som hade gäckat forskarna i tio år.

Medborgarforskning tar tid

De svårigheter som finns handlar enligt Lotta Waesterberg Tomasson ofta om tid.

– Det kräver mycket kommunikation med tydliga instruktioner och feedback och är ofta mer tidskrävande än många forskare tror.

De medborgarforskare som har varit med från formuleringen av frågeställningen, via insamlingen till analysen kan även vara till användning i nästa fas, när resultaten ska publiceras.

– Den allmänhet som är engagerad kan hjälpa till att sprida resultaten på olika sätt, säger Lotta Waesterberg Tomasson.

Portalen Medborgarforskning.se Länk till annan webbplats.

Medborgarforskning – en kunskapsöversikt. VA-rapport 2023:1 (Vetenskap & Allmänhet, pdf) Länk till annan webbplats.

Läs mer om Plastexperimentet (Vetenskap & Allmänhets webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs mer om Algforskarsommar (Stockolms universitets webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Här ska all svensk medborgarforskning samlas - Tidningen Curie