Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Keith Larsson sitter i riset. I bakgrunden syns blå himmel och fjäll med vita toppar.

Alla svenska medborgarprojekt ska samlas i en gemensam webbportal. Keith Larsson vid Umeå universitet är ansvarig för teknikimplementeringen. Foto: Ive Van Krunkelsven

NYHET

Här ska all svensk medborgarforskning samlas

Den tekniska utvecklingen gör att medborgarforskning har ökat lavinartat under det senaste decenniet. Nu ska en nationell portal hjälpa både forskare och allmänhet att hitta rätt bland appar och etik så att framtidens projekt håller en hög kvalitet. Vinnova stöder projektet med tio miljoner kronor under en treårsperiod.

Allmänhetens bidrag till forskningen börjar märkas alltmer. Enskilda personer som identifierar proteiner eller klassificerar galaxer nämns nu som medförfattare i vetenskapliga studier. Till Artportalen, som är Sveriges största projekt inom medborgarforskning, kommer det in en ny observation var femte sekund.

Därför är det kanske ett naturligt steg att alla svenska medborgarprojekt nu samlas i en gemensam webbportal. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och föreningen Vetenskap & Allmänhet.

Råd och riktlinjer

Projektledare är vetenskapsteoretikern Dick Kasperowski vid Göteborgs universitet.

– Det blir en nationell samlingspunkt för alla som är intresserade av medborgarforskning. Vi kommer att ta fram riktlinjer inom teknik, etik och juridik. Det blir även råd och forum för både forskare och medborgare, säger han.

Dick Kasperowski menar att medborgarforskning egentligen är en ny beteckning för en gammal tradition att vetenskapen ber allmänheten om hjälp. Människor har länge gjort observationer som använts i forskningssyfte, till exempel genom att lämna väderobservationer till SMHI eller iakttagelser om flora och fauna till SLU.

– Skillnaden jämfört med idag är att det nu är möjligt att skapa en enorm mängd data samtidigt som det är enkelt att klassificera och observera saker med en app eller genom en portal på nätet.

Demokratisera vetenskapen

Både nationellt och internationellt finns förväntningar på att medborgarforskning ska demokratisera vetenskapen och göra den mer transparent. Flera länder håller på att ta fram liknande nationella portaler som den svenska. Det bildas organisationer med inriktning på medborgarforskning i till exempel USA och Australien, och nya tidskrifter ser dagens ljus.

– Praktiken har varit spridd länge i många länder, men just nu sker en institutionalisering av medborgarforskningen. En säker observation är att den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta och frågan är vad som händer med alla dessa insamlade datamängder. Och vad sker med vetenskapen när den blir så partikulär att vi har tusentals data som rör oss själva och vår närmiljö?

Dick Kasperowski är ansvarig för de etiska riktlinjerna i den nya portalen – och frågeställningarna är som sagt många. Ska till exempel en vanlig medborgare ses som en medforskare och vad händer med universitetets roll om forskare deltar i projekt med en politisk agenda?

– En central fråga är hur de som samlar in materialet ska få sitt erkännande. Och vad händer om någon har samlat in data och sedan vill behålla den? Vi kanske inte kommer att kunna svara på allt, men däremot peka på vilka frågeställningar man bör ha tagit ställning till innan ett nytt projekt drar igång.

Samla goda exempel

Ansvarig för teknikimplementeringen i portalen är Keith Larsson, projektsamordnare på Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.

– Mitt ansvar är att beskriva risker och möjligheter med olika verktyg och att samla goda exempel. Tanken är att ta fram en vägledning så att allmänheten undviker att göra fel och forskare kan få kännedom om ny teknik.

En vanlig fråga inom medborgarforskning är om allmänhetens observationer håller tillräckligt hög kvalitet. Keith Larsson menar att en styrka med den nya tekniken är den stora mängden observationer och att människor kontrollerar varandras data. Många medborgarprojekt tar fram sina egna appar för att underlätta insamlandet av data och de kan även användas för att motivera människor att fortsätta i projektet.

– Människor engagerar sig i ämnen de är intresserade av och deltar för att man gör nytta för vetenskapen. Andra kan triggas av tävlingsmomentet i själva insamlandet av data. Gamification fungerar ofta bra som motivation i medborgarprojekt, där du kan se och jämföra dina resultat med andras. Att få ta del av resultat och att omnämnas i slutrapporten är förstås andra starka drivkrafter.

Förståelse för vetenskapens villkor

När fler människor tar aktiv del i forskningen blir det också en ökad förståelse för vetenskapens villkor. Det menar Lotta Tomasson som är kommunikationsstrateg på Vetenskap & Allmänhet.

– Vårt perspektiv är att få till den här dialogen mellan universiteten och det omgivande samhället. Det blir en demokratisering av forskningen när människor själva kan ta initiativ till att undersöka vattenkvalitén eller partikelhalterna i luften. Det här handlar inte bara om att passivt samla in data, utan om att allmänheten tar en aktiv roll som medforskare, säger hon.

I maj 2019 lanseras den nya portalen, men arbetet går redan nu att följa på projektsidan.

Gemensam portal för medborgarforskning Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Dataspelare hjälper forskare göra cellatlas (Curie)

Exempel på medborgarforskning

Miljöövervakning av dagfjärilar Länk till annan webbplats. inventerar beståndet av fjärilar.

Artportalen Länk till annan webbplats. kan vem som helst rapportera fynd av svampar, växter, däggdjur och insekter.

Snap shot Serengeti Länk till annan webbplats. har placerat ut flera hundra kameror i nationalparken Serengeti i Tanzania och allmänheten hjälper till att artbestämma djuren.

Ibats vill öka kunskapen om fladdermöss, bland annat spelar deltagarna in fladdermusljud medan de är ute med bilen.

Earchdrive Länk till annan webbplats. riktar sig till dykare och snorklare som deltar genom att rapportera in nyckelarter i en dykbok på webben.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...