Hans bilder av Nobelprisen finns i hela världen

Anne L´Huillers upptäckt av attosekunder (Nobelpris i fysik 2023) har Johan Jarnestad visualiserat genom två pussande elektroner som fångas på en paparazzi-bild.

– Jag försöker ta nya grepp när jag upptäcker att jag följer ett manér. Jag vill gärna hitta nya sätt att visualisera vetenskap och inte fastna i en mall.

Läs också i Curie: Hon ska presentera Nobelpristagarna

Viktigast att det blir korrekt

Johan Jarnestad betonar samtidigt vikten av att det blir korrekt.

– Det är viktigast, sedan att det går att förstå. Det kommer alltid före utseendet. När man arbetar i den ordningen får man en bra process, det betyder inte att jag försummar utseendet.

Bilden kan komplettera det skrivna materialet på ett optimalt sätt, menar Johan Jarnestad.

– Hjärnan uppfattar en bild snabbare, sedan kan bilden antingen stå för sig själv eller avlasta texten som på sitt håll kan fördjupa och gå in i fler detaljer.

Illustrerade Nobelprisen för Dagens Nyheter

I många år var Johan Jarnestad anställd på Dagens Nyheter. Till en början illustrerade han allt möjligt, men så småningom började han jobba mer och mer med den dåvarande vetenskapsredaktören Karin Bojs.

Första gången han följde med till en presskonferens där ett Nobelpris skulle tillkännages blev startskottet för hans illustrationer av Nobelprisen.

– Efter det illustrerade jag Nobelprisen för DN i många år. Det var bara att börja rita direkt efter presskonferensen, dagen efter skulle det publiceras.

Det var bara att börja rita direkt efter presskonferensen, dagen efter skulle det publiceras.

Dagens Nyheters omorganisation 2010 blev ett tillfälle för Johan Jarnestad att fundera kring det egna arbetet.

– Jag kunde ha fortsatt göra det jag gjorde, det var väldigt bekvämt på ett sätt. Men jag kände att det blivit för bekvämt.

Han tackade ja till ett avgångsvederlag, utan att veta vad som skulle hända efter det. Men kort efter hörde först den populärvetenskapliga tidskriften Forskning och Framsteg, och sedan Kungliga Vetenskapsakademin av sig. Han tackade ja till båda.

Född in i yrket som illustratör

Johan Jarnestad menar att han är född in i yrket som illustratör. Hans far Alf Jarnestad var konstnär och designade bland annat för den svenska porslinsindustrin på 50- och 60-talet. Han hade sin ateljé i anslutning till huset.

– Han gick dit och var sedan borta hela dagen. Jag fick hänga med och pyssla med någonting medan min far fokuserade helt på sitt. Han tolererade att jag var med och ibland hade sönder någonting.

Läs också i Curie: Nobelpriset: Hans samtal förändrade forskarnas liv

Ibland byggde de modeller tillsammans.

– Det var kanske mest han som byggde. Men jag fick vara med om den kreativa processen väldigt tidigt och såg att man kan skapa mycket med bara papper, färg och lite klister. Det kommer inifrån en själv att göra fina saker.

Sonen fick också bevittna misslyckanden.

– Ibland kastade min far tillbaka det som skulle bli en skulptur ner i hinken och började om med en ny lerklump. Det fanns ett flöde i skapandet.

... jag fick vara med om den kreativa processen väldigt tidigt och såg att man kan skapa mycket med bara papper, färg och lite klister.

Johan Jarnestad ville först också bli konstnär men kände att han behövde någon form av riktning. Som liten blev han tidigt intresserad av naturen och ritade gärna av blad och andra växter.

– Det finns ett syfte med illustration som jag gillar. Det gäller att systematisera, förenkla och berätta saker i en viss ordning för att det ska fungera.

Nobelpristagare ville ha originalen i sitt arbetsrum

Efter presskonferensen i oktober där Nobelpristagarna tillkännages följer en lite lugnare period. Sedan börjar arbetet med affischerna där Nobelprisen presenteras. Affischerna delas ut gratis under Nobelveckan vid olika evenemang och riktar sig främst till gymnasieelever.

– Där har vi en större yta och kombinerar både text och bild. Det är ett litet annat sätt att jobba på, och det är inte hemligt längre.

I samband med Nobelveckan bjuder Kungliga Vetenskapsakademien in till ett mingel den 9 december där affischerna presenteras. Johan Jarnestad brukar vara med, och 2023 träffade han Nobelpristagaren i ekonomi Claudia Goldin. Hon hade byggt stora delar av sin Nobelföreläsning kring hans illustrationer och ville gärna sätta upp originalen i sitt arbetsrum.

Lyssna på i Curiepodden: Den lyckligaste Nobelpristagaren

– Det var väldigt smickrande förstås, de färdiga bilderna finns dock bara digitalt. Men jag lyckades få till konsttryck som jag skickade till henne.

Kort därefter berättade Claudia Goldin i ett mejl att hon tapetserat om hela arbetsrummet på Harvard för att illustrationerna skulle få komma till sin rätt.

Illustration blev tyskt frimärke

Tidigare i år blev Johan Jarnestads illustration av sammanflätade kvanttillstånd (Nobelpriset i fysik 2022) motiv för ett frimärke i Tyskland i samband med FN:s internationella år för kvantvetenskap och kvantteknologi.

– Det var mäktigt. Som barn samlade jag frimärken, och ritade till och med egna. Det känns som att en dröm har infriats.