Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Anders Sahlman står på scen med mikrofon i handen.

Anders Sahlman under ett uppträdande på Stockholm Comedy Club. Foto: Magdalena Bibik

NYHET

Han lockar till skratt om forskarvärlden

Ståuppkomikern Anders Sahlman har hittat en unik nisch för sina uppträdanden. Han skämtar om forskning och forskningskommunikation.

Anders Sahlman har en bakgrund som civilingenjör i bioteknik från Kungliga tekniska högskolan, KTH, men har alltid haft ett intresse för det konstnärliga och kreativa.

– Jag har varit en teaterapa sedan jag var liten, alltid gillat att skådespela och stå på scenen. Under studietiden tillbringade jag mer tid i kårspexet än i föreläsningssalen.

Efter examen började han arbeta med forskningskommunikation samtidigt som han fortsatte att leta efter nya kreativa sätt att uttrycka sig.

– Jag hade alltid fått höra att jag var bra på att prata inför folk och hålla föredrag och tyckte inte att steget till stand up var så långt. Jag tänkte att jag är väl en ”rolig kille”, så jag kan väl testa.

Första framträdandet en flopp

Han hoppade på en veckolång grundkurs i stand up. Men det första framträdandet blev en flopp.

– Jag berättade en anekdot som jag tyckte var rolig och som brukade gå hem på fester. Men ingen garvade överhuvudtaget.

Anders Sahlman började tvivla på om han hade någon humor överhuvudtaget.

– Jag fick nästan en existentiell kris. Den veckan fick jag lära mig vad stand up verkligen innebär. Det handlar väldigt mycket om att visa sin egen personlighet. Att kunna svara på frågor som ”vem är du?”, ”vilka är dina svagheter?” och ”vad är det första publiken tänker på när du går upp på scen?”. Det var väldigt jobbigt för mig att konfrontera.

Stand up-karriären lades på hyllan. Några år senare gick han ytterligare kurser i stand up och skådespeleri och det var dags att göra ett nytt försök, nu med helt andra förutsättningar. Han hade framför allt fått lära sig mer om sig själv och att sluta bry sig om vad andra tycker.

Folks fördomar om forskarvärlden

– Jag bestämde mig för att använda mig av det som jag jobbar med, forskning och forskningskommunikation. Jag försökte göra någonting roligt av den här lite torra miljön som jag befinner mig i och det funkade väldigt mycket bättre.

Men hur kul är det egentligen att skämta om forskning och forskningskommunikation?

– Jag skämtar inte om ämnet i sig, utan om folks fördomar om forskarvärlden. Ofta lurar jag in publiken på en väg där det framstår som trist, tråkigt och torrt och sen gör jag en twist på slutet så att de skrattar.

– Det ligger på något sätt i forskningens natur att vara väldigt seriös och allvarlig och inte påstå någonting utan att ha en referens. Jag kan tycka att det är lite komiskt när forskare ibland tar sig själva på lite för stort allvar.

Mottagandet från forskarvärlden har varit positivt.

– Ibland kommer forskare fram ur publiken och frågar om jag inte kan hjälpa dem att bli lite roligare.

Stand up för forskare

Anders Sahlman är även med och arrangerar Forskar Grand Prix genom Vetenskap & Allmänhet.

– Det är lite grann som stand up för forskare, säger Anders Sahlman. Forskarna ska förklara sin forskning på ett så enkelt, informativt och underhållande sätt som möjligt.

Det kan vara svårt att locka forskare att delta i tävlingen. Många backar ur när de inser hur mycket tid de behöver lägga ned på en fyra minuters presentation. Men enligt Anders Sahlman är det just förberedelserna som är poängen.

– Forskarna får träna sig i att förklara på ett kort och lättfattligt sätt. De växer i sin förmåga att presentera sin forskning. Det är en styrka att kunna stå inför en publik och märka att den verkligen svarar på det som du förmedlar.

Växer med uppgiften

Han uppskattar att se hur människor växer med uppgiften.

– Finaldagarna ger väldigt mycket energi. Det är roligt att se deltagarnas reaktioner när de står inför flera hundra personer på Nalen och presenterar sin forskning eller intervjuas i media.

Borde forskare använda sig av mer humor i sina presentationer?

– De som har fallenhet för att använda humor ska göra det. Det viktiga är att använda sin egen personlighet. Det är det som gör det intressant och väcker publikens känslor. Vissa använder humor, andra använder dramatik.

Hur bra forskare är på att presentera sin forskning varierar.

– Det finns både lysande stjärnor och de som är lite sämre. Många hamnar någonstans i mellanskiktet och behöver lära sig att skala bort, att berätta så effektivt som möjligt och våga använda ett enklare språk.

Måste alla vara bra på det?

– Nej, alla måste inte vara födda scenpersonligheter, men däremot är det bra att ha en liten hiss-pitch om sin forskning. En enkel kortfattad presentation som man kan dra om sin forskning, det har alla nytta av.

Youtube: Anders Sahlman uppträder på Norra Brunn Länk till annan webbplats.

Forskar Grand Prix Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.