Han fick starta om Svenska Akademien efter krisen

Snart är det dags för Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm att välkomna årets Nobelpristagare i litteratur till Sverige. Han upplever att sydkoreanskan Han Kang erbjuder något unikt med sitt sätt att röra sig mellan kulturer och i gränstillstånd. I några böcker finns oklara gränser mellan levande och döda, mellan djur och människor, mellan människor och växter.

– Alla sociala roller sätts i gungning. Han Kang fångar upp att det inte är så lätt att ha klara kategorier omkring sig, varken i kulturer eller på mer privata plan. Hon har ett stillsamt sätt att tala som ändå blir väldigt passionerat, säger Mats Malm som är litteraturforskare, översättare och tjänstledig professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han Kangs böcker har han inte läst på originalspråket, men däremot på engelska, svenska, tyska och franska.

– Den engelska översättningen av boken Vegetarianen har blivit väldigt kritiserad för att vara anpassad till västerländsk smak. Det diskuterade vi noga inom Akademien. Vi jämförde olika översättningar till olika språk för att vara säkra på att vi förstått Han Kangs tonläge rätt.

Översättningar är en gåva till mänskligheten, fundamentet i världslitteraturen.

Den svenska översättningen utgår från den engelska, något som inte är idealiskt men ibland enda sättet.

– Att översätta en översättning lägger till ännu ett kulturlager, men det finns så många språk i världen så man får ta de vägar som går. Översättningar är en gåva till mänskligheten, fundamentet i världslitteraturen.

Började skolan i Australien

Mats Malm föddes 1964 och blev tidigt medveten om att det finns olika språk och kulturer. När han var två år flyttade familjen till Perth, Australien, där hans pappa fått jobb som arkitekt.

Liksom andra barn i Australien började sonen skolan när han var fem år. Skolan var hård och sträng och han var duktig. När familjen flyttade tillbaka till Sverige blev kontrasten stor.

– Jag var sex år och tappade greppet helt och hållet. Jag bytte inte bara språk, utan också skolform. I den svenska skolan var det så stillsamt att jag inte visste vad som förväntades av mig.

Upplevelsen väckte något i honom.

– Jag upplevde det som svårt att röra sig mellan språk och kulturer, men blev också fascinerad av det.

Jag har aldrig varit bra på att göra sådant som jag inte tycker är roligt.

Som barn och tonåring var han ganska inåtvänd. Han läste mycket, men hade ”ingen styrsel att tala om” i skolan, trots att hans mamma var lärare.

– Jag har aldrig varit bra på att göra sådant som jag inte tycker är roligt. Som tur är har jag oftast fått göra det som jag tycker är roligt, konstaterar Mats Malm så här i efterhand.

På gymnasiet hittade han nämligen ämnen som fängslande honom. Han gick humanistisk linje och fick en lärare i engelska som hette Evert Rehnberg.

– Han gjorde allting fascinerande roligt. Bland annat tog han ofta upp etymologier – varifrån ord kommer och varför de ser ut som de gör. Det blev jag väldigt förtjust i.

Läraren undervisade också i latin och grekiska.

– Han öppnade dörrarna för mig och fick mig intresserad. Det slutade med att jag läste latin och grekiska också, så underbart roligt.

Skämde bort sig med latin

Efter gymnasiet tänkte Mats Malm att han hade tid att skämma bort sig några år med att läsa latin vid Göteborgs universitet. Han började 1984 och läste senare engelska och litteraturvetenskap.

– Då fick jag kontakt med Lars Lönnroth, professor i litteraturvetenskap och specialist på fornisländska vid Göteborgs universitet. Jag insåg att där de skandinaviska kulturerna började utvecklas ur den latinska kulturen fanns väldigt mycket roligt att göra.

Under en vinter bodde Mats Malm på Island för att lära sig språket och medeltidskulturen.

– På Island stöpte man om den lärda kulturen och utvecklade något helt eget som bland annat blev den isländska sagan. Den har påfallande likheter med den moderna romanen. Särskilt de så kallade islänningasagorna arbetar med att låta mycket dölja sig under ytan.

Han ser sig som litteraturarkeolog och idéhistoriker, snarare än en traditionell litteraturvetare.

Mats Malm skrev sin avhandling om hur man i det skandinaviska 1600-talet tolkade antiken och den fornnordiska kulturen för att bygga upp ett ärorikt förflutet. Bland annat hävdades att Sverige var identiskt med det sjunkna Atlantis.

– Jag var fascinerad av hur de här forskarna kunde känna att de hade världen i sin hand. Jag försökte följa deras resonemang.

Forskar på äldre litteratur

Mats Malm disputerade vid Göteborgs universitet 1996 och var angelägen om att fortsätta forska. Han fick finansiering till olika forskningsprojekt och var 1998–99 gästprofessor vid Johann Wolfgang Goethe-Universität i Frankfurt. Professor vid Göteborgs universitet blev han 2004.

Han ser sig som litteraturarkeolog och idéhistoriker, snarare än en traditionell litteraturvetare.

– Jag har aldrig arbetat med modern litteratur och sällan arbetat med litteratur som är väldigt estetiskt avancerad. Jag har gått efter vad som är intressant i den mening att texten säger något om hur man under tidsperioden uppfattar litteraturen, världen, språket och religionen. Jag är ute efter att fånga föreställningar av olika slag i litteraturen.

Han har även arbetat som översättare och översatt flera isländska sagor och Snorre Sturlassons Edda. Han började översätta för att komma texterna riktigt nära och tycker att fascinationen med att översätta är att det aldrig går att lyckas till hundra procent.

– Som översättare måste man leta och gallra igenom många alternativ och kompromisser. Otroligt nog är det väldigt stimulerande, ett mycket konkret arbete som kräver stor uppmärksamhet. Man måste ha följsamhet, känna in sig i stilen och tonen. Ofta kan översättaren inte hitta något som är alldeles samma, men får försöka hitta en ersättning som gör att texten kommer så nära helhetsintrycket som möjligt, säger Mats Malm.

Invald efter turbulensen

På hösten 2018 blev han invald i Svenska Akademien, strax efter de bråk och avhopp som följde på skandalen kring en ledamots make. Utsedd till ständig sekreterare blev han 2019.

Så många som 11 av 18 ledamöter har valts in 2018 eller senare.

– Mitt uppdrag var att starta om Akademien efter krisen, kan man säga. Målet var att få till en stabil struktur och förtroendefullt samarbete mellan ledamöter, personal och omvärlden. Det fanns ett tydligt behov av att få ordning på ansvar och mandat.

Numera är det möjligt att lämna Svenska Akademien, att pensionera sig.

– Det känns mer modernt och öppnar för en känsla av frihet. Det är naturligt, ledamöterna är här för att arbeta och utföra en uppgift.

Så många som 11 av 18 ledamöter har valts in 2018 eller senare. De har tillfört nya erfarenheter och sänkt medelåldern.

– Gruppen är underbar och ledamöterna arbetar hårt, är lyhörda och samarbetet är gott. Det är väldigt glädjerikt att arbeta med dem.

Än är det dock en bit kvar innan allmänhetens förtroende för Svenska Akademien är lika högt som det var före krisen.

– Att öka förtroendet är ett långsiktigt arbete. Vi försöker utföra uppdraget så väl vi kan. Det finns inga genvägar.

Ger stipendier och verkar för språket

Under terminerna träffas ledamöterna varje vecka och de turas om att vara direktör, och tillika ordförande, en termin i taget. Den ständige sekreteraren står för kontinuitet.

– Min uppgift är att förbereda ärenden inför möten och sedan utföra det som beslutats. Jag har också stor frihet att föreslå saker, väldigt roligt. Arbetet är intensivt, men jag har stort stöd av ett fantastiskt kansli.

Det är en historisk ordbok som är en sorts djungel där man kan göra upptäcktsfärder genom orden

Svenska Akademien fattar bland annat beslut om ett sextiotal olika priser och stipendier till författare, kritiker, översättare, forskare, lärare, bibliotekarier med flera.

Mats Malm anser dock att Svenska Akademiens mest påtagliga insats för det svenska kulturlivet är arbetet med det svenska språket och ordböckerna. Förra året färdigställdes ordboken med drygt 500 000 ord i 39 volymer.

– Den är enastående. Inget annat så litet språk har en sådan dokumentation. Det är en historisk ordbok som är en sorts djungel där man kan göra upptäcktsfärder genom orden, följa dem in i olika föreställningsvärldar genom århundraden.

Är föreståndare för Litteraturbanken

Han lyfter också fram att Svenska Akademien är huvudfinansiär till Litteraturbanken, som är ett fritt digitalt bibliotek för svensk litteratur. På hemsidan går det att göra sökningar i 12 000 böcker, läsa introduktioner som visar vägar in i litteraturen och ladda hem titlar.

– Tanken är att ge allmänheten så stor tillgång till det litterära kulturarvet som möjligt, säger Mats Malm som varit föreståndare för Litteraturbanken sedan starten 2004. Numera är han delaktig på ett övergripande plan.

– De senaste åren har vi arbetat mycket med inläsningar av dikter. Nu kan man lyssna på en mängd fina dikter.

Han vill gärna att Litteraturbanken ska kunna erbjuda några dikter i 10–20 olika inläsningar, så att skolelever ska kunna höra samma text filtrerad genom olika temperament.

– Då får elever uppleva hur olika betydelser texten kan få. Jag tror att det kan hjälpa till att förstå vad litteratur egentligen är.

Sugen på digital humaniora

Litteraturbanken är också en guldgruva för forskare. Om Mats Malm får tid att forska i framtiden kommer han att ägna sig åt metoder att utforska det litterära kulturarvet genom datorbaserade redskap, digital humaniora. För så kallad ”text mining” finns kraftfulla verktyg.

– Under tiden har jag gjort en provgrävning med den vanliga sökfunktionen i Litteraturbanken. Jag ville hitta vilka metaforer man använt för minnet, för de säger mycket om hur man har förstått människan och tillvaron genom tiderna.

Han sökte på genitivformen: ”minnets” och hittade metaforer som tempel, kyrkogård, trasor, plåga och tröst, makt och vanmakt.

– Minnet blir ämnet för de mest konstfärdiga bilder. Författaren Stig Dagerman hade en spektakulär bild av minnet som ett nerbränt hus där man får bända upp rester ur de rykande spillrorna, ett avtryck av Sigmund Freud vad det verkar.

Om något år kommer det att vara möjligt att spåra hur fraser och idéer återkommer över tusentals böcker.

– Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora – ett centrum som jag startade tillsammans med några kolleger för ett antal år sedan och som sedan utvecklats väldigt fint – håller på att bygga en maskin för det. Sådana funktioner ger en enorm potential för framtidens forskning.

Strävar efter att vara relevant

Mats Malm tror att den viktigaste framtidsfrågan för Svenska Akademien är att hålla sig relevant. Bland annat genom att använda ny teknologi och vara vaksam på vad som händer i samhället.

– Sedan ett antal år har vi stort fokus på ungas läsning och vi samarbetar med en rad organisationer, som Sveriges Lärare, Berättarministeriet och Läsrörelsen. För att få unga att läsa mer behöver lärare få mer tid att förbereda lektioner. Dessutom måste barn få tillgång till fysiska böcker.

Jag har drivit frågor om ungas läsning och projekten med diktsamlingarna har varit väldigt roliga.

En konkret insats som Svenska Akademien gjort är att ge ut två poesisamlingar för barn, i samarbete med Skolverket och Helge Ax:son Johnsons Stiftelse. För ett par år sedan fick alla sexåringar i Sverige och svensktalande Finland en poesisamling. Under hösten har en poesisamling för femteklassare skickats ut i klassuppsättningar till skolorna.

– Jag har drivit frågor om ungas läsning och projekten med diktsamlingarna har varit väldigt roliga. Några forskarlag studerar också hur lärare använder dikterna i undervisningen. Den typen av forskning har jag aldrig ägnat mig åt själv, men blivit mer och mer intresserad av.

Mats Malm hoppas att situationen när det gäller ungas läsning förbättras framöver och tänker sig att Svenska Akademien fortlöpande ser över sina prioriteringar.

– Vårt uppdrag är ju svenska språket samt svensk och internationell litteratur. Uppdraget ändras inte, men metoderna ska vi överväga och anpassa hela tiden.