Han bytte studier mot toppforskning

Läkarutbildningen i Sverige innehåller en termins arbete i forskningsmetodik. Studierna kan göras hemma eller utomlands.

– Då får våra studenter känna av de utmaningar som forskningen innebär, säger Annette Theodorsson, ansvarig för läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Nyfiken på kulturen

Hälften av läkarstudenterna i Linköping väljer att förlägga sin forskningstermin utomlands. Olle Wahlén sökte sig till det världskända Jeffrey Friedmanlaboratoriet på Rockefeller University i New York.

Laboratoriet har fått sitt namn efter professor Jeffrey Friedman, som i en artikel i den ansedda brittiska vetenskapliga tidskriften Nature presenterade upptäckten av fetthormonet leptin. Det är ett hormon som framkallar mättnadskänsla och ökar värmeproduktionen. Hormonet bildas i fettcellerna och insöndras till blodet.

Varför sökte du dig till New York och inte till en svensk forskningsmiljö?

– Jag var nyfiken på att komma utomlands och få uppleva den amerikanska forskningskulturen och hur det är att jobba på ett laboratorium som ligger så i forskningsfronten, säger Olle Wahlén.

På laboratoriet arbetar forskarna systematiskt med en molekyl i taget. I förlängningen vill man åstadkomma något som kan användas för medicinsk behandling.

– Fetma är ett stort problem världen över och det är spännande att få forska på den här nivån.

Högre tempo

Sedan juni är Olle hemma i Linköping igen; examensarbetet från USA är inlämnat och han gör nu sin sjunde termin med placering på bland annat infektionsklinik och röntgen i Kalmar. Under sex av sommarveckorna hann han också med att praktisera på ett laboratorium i Linköping.

Vilka är dina viktigaste forskningserfarenheter från tiden i USA?

– Jag skulle nog säga att tempot var högre i USA. De hade definitivt mer resurser och mer personal, jämfört med labbet i Linköping. Hur stark ambition en forskare än har att göra någonting, kan man inte göra mer än man har möjlighet till på sitt labb. Resurser gör skillnad.

Vad har USA-resan betytt för hans forskningsintresse?

– Jag har absolut blivit mer intresserad. Det var väldigt spännande att se vad forskning handlar om och vad det finns för möjligheter. Men om jag ska forska i framtiden beror på vilka människor jag träffar, vad jag blir inspirerad av och vad som känns relevant.

Reglerad i förordningen

Forskningsterminen på universitetens läkarprogram är reglerad i högskoleförordningen. Universiteten väljer själva var i utbildningen de ska förlägga terminen.

– I Linköping har vi valt att använda den sjätte terminen för det arbetet. Det ger omväxling för studenterna efter fem terminer med prekliniska studier, säger Annette Theodorsson, programansvarig på läkarutbildningen.

Studenterna ska göra ett självständigt examensarbete på till exempel ett laboratorium eller en klinik. De ska bearbeta, tolka och kritiskt granska vetenskapliga resultat, alternativt sammanställa en datainsamling.

Under sin forskningstermin får alla läkarstudenter på detta sätt en baskunskap om vad forskning innebär. Men under ett antal år tillbaka har det varit svårt att rekrytera läkare till såväl klinisk som preklinisk forskning.

Behövs det fler läkare som forskar inom medicin?

– Ja, svarar Annette Theodorsson. Högskoleförordningen lägger stor vikt vid att läkarstudenter ska ha ordentlig kunskap inom forskningsområdet. Det är så vi ska arbeta inom vår profession. Vetenskap och beprövad erfarenhet driver oss framåt. Och det är viktigt med såväl klinisk som preklinisk och inte minst translationell forskning.

Förlust av forskande läkare

Hon beskriver den ideala gången: Hur frågorna väcks inom vården, hur forskningen arbetar med dem och hur resultaten sedan förs tillbaka till vården i form av nya metoder för behandling och diagnostik.

– Nittiotalskrisens drastiska och tyvärr nödvändiga besparingar innebar en förlust av nästan en hel generation forskande läkare. Det kräver stora insatser att återta det förlorade i en hårt slimmad sjukvård.

Hur ska man öka intresset för forskning bland blivande läkare?

– Genom ännu bättre utbildningsinsatser i forskningsmetodik för att skapa förståelse för vilken avgörande roll vetenskapen spelar för medicinsk praxis. Studenternas fördjupningsarbete ska bedrivas så självständigt som möjligt, så att de får känna av de utmaningar, motgångar och glädjeämnen som forskningen innebär.

Och så måste arbetsgivarna – landstingen i synnerhet – visa i praktiken att forskningserfarenhet har stort meritvärde, avslutar Annette Theodorsson.

Läs mer:

Jeffrey Friedmanlaboratoriet på Rockefeller University (Engelska) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.