Han bygger broar mellan forskning och politik

Gustav Bohlin beskriver sin väg till forskningen och en doktorsavhandling om naturvetenskapens didaktik som ”krokig”. Men en tydlig röd tråd är hans intresse för att göra forskningens resultat tillgängliga för fler.

– I flera år jobbade jag som museilärare på Nobelmuseet och där handlade mycket om att göra forskning tillgänglig och intressant för besökarna. Grupperna kunde bestå av allt från amerikanska hjärtläkare till sjuåringar och pensionärer från Skövde. Där hade jag nytta både av min skådespelarutbildning och mina studier inom biomedicin, säger han.

Om vi backar bandet några år var Gustav Bohlin en skoltrött tonåring som hoppade av gymnasiet i hemstaden Gävle två gånger och aldrig tog studenten.

– Jag har alltid haft ett starkt stöd hemifrån i mina livsval. Mina föräldrar är psykoterapeut respektive psykoanalytiker och jag är uppvuxen i ett hem med böcker, men jag drevs av en stark känsla av att hitta min egen väg.

Hoppade av teaterutbildning för att läsa medicin

Efter att ha rest runt i Europa under ett år började han som 19-åring en teaterutbildning i Skåne. Under utbildningen upptäckte han dock att skådespeleriet inte var något för honom. I stället läste han in gymnasiet på komvux i Malmö medan han funderade på vad han ville göra. Ett intresse för hur kroppen fungerar gjorde att valet föll på studier inom biomedicin vid Karolinska institutet i Stockholm.

– Tanken med utbildningen är nog att man ska fortsätta inom medicinsk forskning och man puttas i den riktningen, men jag kände tidigt att jag ville göra något inom skärningspunkten där konst, lärande och vetenskap möts, säger Gustav Bohlin.

I Sverige debatterar politiker utifrån att de har olika åsikter om hur en fråga ska lösas. Det är en stor skillnad.

För sina doktorandstudier sökte han sig till Linköpings universitet och avdelningen för medie- och informationsteknik. Ämnet för avhandlingen var hur ökad kunskap och förståelse skulle kunna hindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

– Ämnet sorterar under naturvetenskapens didaktik, men det är också en av få svenska avhandlingar – om inte den enda – som uttryckligen skrivit in sig i området forskningskommunikation.

Han gick bland annat igenom hur antibiotikaresistens beskrivs i svenska läroböcker på högstadiet och i över 200 tidningsartiklar.

– Skönheten med forskning är att verkligen kunna fördjupa sig i ett ämne, samtidigt som långsamheten är frustrerande.

Vill att kunskap ligger till grund för beslut

Långsamheten bidrog till att han lämnade akademien och sökte sig till organisationen Vetenskap & Allmänhet, först som utredare och sedan som biträdande generalsekreterare.

– Det var mitt absoluta drömjobb! Det är en fantastisk organisation om man vill bygga broar mellan forskningen och det omgivande samhället, men efter sju år hade jag vuxit klart inom organisationen.

Om man ska generalisera handlar forskning om vad som är sant eller falskt, politik om vad som är rätt eller fel.

Att nästa arbetsplats blev just riksdagen förklarar han med att politiker och beslutsfattare är en viktig målgrupp för forskningen och att han vill bidra till att kunskap ligger till grund för politiska beslut.

Sedan hösten 2024 är han forskningssekreterare på riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat, Rufs. De åtta medarbetarna hjälper bland annat utskotten att följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut och ta fram forskningsöversikter.

Läs också i Curie: Talmannen bjuder in till forskningsdag i riksdagen

– När den här tjänsten utlystes såg jag det som en chans att fördjupa mig i forskningens förutsättningar för att nå fram till politiken. Jag ville också lära mig något nytt och vara till nytta. Jag lär mig fortfarande jättemycket varje dag, säger Gustav Bohlin.

Utbyte mellan forskare och riksdagsledamöter

Halva hans arbetstid går åt till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, Rifo, som är en av riksdagens äldsta föreningar, bildad 1959. Rifo ska främja kontakter mellan riksdagsledamöter och forskare. Cirka 100 av riksdagens ledamöter och 500 forskare inom olika discipliner är medlemmar.

Politiken är hela tiden värderingsstyrd, vilket kan leda till målkonflikter, till exempel med forskare.

Verksamheten beslutas av styrelsen, som består av riksdagsledamöter från samtliga partier och forskare som har nominerats av vetenskapliga akademier.

– Det vanligaste är att vi arrangerar fysiska seminarier med inbjudna forskare som pratar om olika teman. Det finns också alltid tid för ett informellt mingel med chans till personliga samtal. Det är viktigt! Sedan jag började i oktober 2024 har vi haft 24 aktiviteter.

Han sammanställer och föredrar alla ärenden för Rifos styrelse och sköter allt praktiskt i samband med aktiviteterna, från kontakter med forskare till att hantera lokalbokning, förtäring och kommunikation. Det händer också att han agerar reseledare, som när styrelsen nyligen besökte Luleå.

Rifo har även ett utbytesprogram med Sveriges unga akademi, där forskare och riksdagsledamöter besöker varandras arbetsplatser. Gustav Bohlin är övertygad om att det behövs fler mötesplatser, inte minst för att överbrygga den klyfta som faktiskt finns mellan forskning och politik.

Läs också i Curie: På besök i varandras verkligheter

– Om man ska generalisera handlar forskning om vad som är sant eller falskt, politik om vad som är rätt eller fel. Politiken är hela tiden värderingsstyrd, vilket kan leda till målkonflikter, till exempel med forskare.

Kritiseras för att inte lyssna på forskningen

En växande kritik mot den nuvarande regeringen, och i förlängningen mot riksdagens partier, är att de inte lyssnar till forskningen och väljer fakta som passar för deras syften. Det gäller inte minst inom klimat- och miljöpolitik samt inom kriminalpolitiken. Ett exempel är när regeringen fick svidande kritik från Klimatpolitiska rådet för att inte uppnå klimatmålen. Något som statsminister Ulf Kristersson viftade bort som ”åsikter”.

I vilken utsträckning tycker du att politiker tar hänsyn till forskning och vetenskap?

Gustav Bohlin funderar en stund innan han svarar.

– Jag upplever att alla riksdagsledamöter drivs av en vilja att göra världen bättre. Hos många finns också en naturlig nyfikenhet på kunskap och forskning. Personligen tycker jag det är viktigt att känna till och förhålla sig till forskning i alla frågor, även om jag blir lite tveksam när man pratar om en rent evidensbaserad politik. Då skulle vi närma oss en teknokrati. Däremot behövs definitivt en evidensinformerad politik.

Politiker borde vara mer transparenta

Han skulle gärna se att forskning och gemensamma kunskapsgrunder fick ett större synlighet syntes mer i debatten inom områden som är högt upp på dagens politiska agenda, till exempel kriminalvården, rättspolitiken och klimatpolitiken.

– Ibland skulle nog politiker också kunna vara mer transparenta i vad som är kunskap och vad som är värderingar. Det är lätt att dra paralleller till USA och vad som skett där med alternativa fakta och forskningens försämrade villkor. Där handlar den politiska diskussionen numera om vad som är sant eller falsk, men i Sverige debatterar politiker utifrån att de har olika åsikter om hur en fråga ska lösas. Det är en stor skillnad.

Jag blir lite tveksam när man pratar om en rent evidensbaserad politik. Då skulle vi närma oss en teknokrati.

Han passar också på att uppmana forskare som vill få större genomslag för sin forskning att vara mer proaktiva.

– Inom Rifo försöker vi alltid hitta tidsluckor så att så många politiker som möjligt kan komma på våra aktiviteter. Det är en väldig kamp om deras uppmärksamhet och de filtrerar allt utifrån ”vad är viktigt för mig just nu”. Som forskare gäller det att komma i rätt tid med din kunskap till rätt politiker, då kommer de att lyssna.

Om de flesta politiker är överens om att forskning och fakta bör ligga till grund för alla politiska beslut – oavsett vilken åsikt man har – kan man fråga sig varför blir då forskning i sig sällan en stor valfråga?

Gustav Bohlin menar att det är annat – såsom vård, skola och integration – som ligger väljarna närmare om hjärtat.

– Om man ingår i forskningssektorn kan man kanske häpna över det svala intresset, men forskningspolitiken har svårt att hävda sig som valfråga. Det är heller inte så stora skillnader mellan partierna jämfört med andra sakområden. I det stora hela är alla politiker överens om att det är viktigt med forskning.

Däremot behövs definitivt en evidensinformerad politik.

Han tycker att hans egen forskarutbildning har öppnat många dörrar för honom i yrkeslivet, även efter att han lämnade akademin.

– Visserligen har jag aldrig upplevt att man specifikt skrikit efter en naturvetenskaplig didaktiker, och min egen avhandling har nog inte gjort något stort avtryck i världen. Däremot har jag haft stor nytta och glädje av att kunna vetenskapliga metoder, ha ett kritiskt tänkande och ett stort nätverk.

Han håller dörren till akademien på glänt, men trivs å andra sidan ypperligt i sin nuvarande roll.

– Jag har alltid sett det som en ynnest att få forska och alltid tänkt att jag skulle kunna återvända. Samtidigt bidrar jag till forskningen på ett bredare sätt i dag, men kanske når jag en punkt när jag verkligen vill fördjupa mig inom ett ämne igen, säger Gustav Bohlin.

På Rifos webbplats finns mer information om verksamheten vid Rifo Länk till annan webbplats..