Gula sidorna för miljöforskning

Environment Climate Data Sweden, ECDS, skapades för att ge en samordnad och öppen tillgång till data för forskning inom miljö- och klimatområdet. ECDS, som drivs och utvecklas av SMHI på uppdrag av Vetenskapsrådet, har byggt upp en portal för metadata, det vill säga information om data, samt länkar till externa källor.

Det är också lätt att registrera sig för att lägga in beskrivningar av egna data på ett standardiserat sätt. Thomas Klein, som är föreståndare för ECDS, beskriver portalen som ”Gula sidorna” för data inom miljö- och klimatområdet.

– Nu gäller det bara att fylla dem med innehåll, säger han.

Integration nödvändigt

För en forskare inom miljöområdet är det inte möjligt att vara ensamvarg.

– Vi använder alltmer komplexa modeller och analysmetoder. Det förutsätter en integration av data från många olika källor samt en effektiv och smidig delning och återanvändning, säger Thomas Klein.

ECDS ska också hjälpa och stötta forskare i frågor om datahantering och långtidslagring.

– Forskaren ska inte bara ha sitt eget specifika projekt i åtanke utan också tänka på hur det kommer till nytta för andra. Men själva datainsamlingsprocessen är olika för olika projekt och ämnesområden.

En referensgrupp med ett tjugotal forskare från olika universitet och högskolor hjälps åt att utveckla portalen och sprida information om ECDS inom forskarvärlden.

– Mottagandet har förändrats ganska ordentligt under de senaste åren. Allt fler forskare tycker att det är värdefullt att byta data. Insamling av miljö- och klimatdata är både dyrt och tidskrävande. Därför är det mycket viktigt att bevara dessa data och förenkla återanvändningen, säger Thomas Klein.

Gemensam infrastruktur

Inspire är ett EU-direktiv för att skapa en gemensam infrastruktur för digitala geografiska data vid offentliga instanser. En miljöinformationslag som antogs av riksdagen tidigare i år har gett förutsättningarna för att introducera Inspire på svenska myndigheter.

Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, använder Inspire för data om arters utbredning, livsmiljöer och naturtyper.

Artdatabanken håller samtidigt i den svenska delen av LifeWatch, som är en europeisk satsning för att skapa en databas om arter, gener och ekosystem. Allt ska göras tillgängligt via en samlad portal, som också ska erbjuda avancerade verktyg för analyser och presentationer av mönster och samband.

Sverige har kommit längst i arbetet med LifeWatch som beräknas komma igång i slutet av nästa år. På europeisk nivå ska strukturen vara klar 2016.

Bevarandeplan nästa steg

Allt forskningsmaterial på SLU underordnas ett bevarande- och tillgänglighetsbeslut som har formulerats med hjälp av Riksarkivets ramverk. Där finns instruktioner för arkivering för allt från ansökningar och projektbeskrivningar till enkäter, testresultat och labb-böcker samt forskningsrapporter och populärvetenskapliga publikationer.

– Vi uppmanar institutionerna att tillämpa föreskrifterna och redan från början tänka på metadata. Allt finns beskrivet i en lathund på webben, säger chefsarkivarie Renata Arovelius.

SLU har också klara regler om när det är tillåtet att radera.

– Forskaren får inte gallra sina underliggande data förrän resultaten är verifierade, förklarar Renata Arovelius.

Hon tycker att det är fantastiskt att både Vetenskapsrådet och Formas har infört kravet på en datapubliceringsplan i ansökningar om forskningsmedel, men hon vill gärna gå ett steg längre och begära en bevarandeplan.

– Det finns i många länder, bland annat Storbritannien och Nederländerna. Om materialet är intressant måste forskaren och lärosätet kunna garantera att det bevaras längre fram, säger hon.

Läs också i Curie:

Fler citeringar med återbruk av data (Curie)

Större nytta av djurdata (Curie)