Fyra lärosäten: Så blir vi mer jämställda

Det tar lång tid att nå jämställdhet inom akademin. Andelen kvinnor ökar visserligen på alla nivåer, men det går långsamt. Det gäller särskilt andelen professorer, där bara 23 procent var kvinnor år 2011.

Olika regeringar har sedan 1997 satt upp mål för hur stor andel av de professorer som nyrekryteras till lärosätena som ska vara kvinnor. Nuvarande mål gäller för perioden 2012–2015. Från 2015 föreslås att lärosätena själva ska vara med och ta fram målen. Syftet är att snabbare öka andelen kvinnor.

– Utifrån dialogen sätts mål som bättre motsvarar lärosätenas förutsättningar. Avsikten med den nya modellen är en högre ambition i att nå en jämnare könsfördelning bland samtliga professorer jämfört med i dag, kommenterar Peter Honeth, statssekreterare vid utbildningsdepartementet, i ett mejl.

I 2015 års regleringsbrev till lärosätena kommer sannolikt rekryteringsmålen att vara satta efter dialog.

Mer struktur – mer jämställt

– Vi har en god beredskap att sätta målen själva. Situationen ser olika ut på varje lärosäte och inom olika vetenskapsområden på varje universitet. Vi har själva bäst kunskaper om de specifika förutsättningarna inom vår organisation, säger Klara Folkesson som är jämlikhetsutvecklare vid Örebro universitet.

Redan idag bedrivs ett omfattande arbete ute på lärosätena för att göra professorskåren mer jämställd.

– Det finns en stor medvetenhet om detta inom universitetet och hos ledningen. Frågorna tas mycket seriöst, säger Klara Folkesson.

Idag är drygt en femtedel av professorerna vid Örebro universitetet kvinnor. Enligt regleringsbrevet ska andelen kvinnor av de professorer som nyrekryteras vara 39 procent 2012–2015. År 2012 låg andelen kvinnor på 23 procent.

– Vi kommer att få upp andelen. Vi har bland annat tagit fram en handlingsplan med konkreta åtgärdsförslag som påverkar jämställdheten bland professorer i rätt riktning.

Universitetets jämlikhetsråd har i en undersökning bland annat sett att den manliga dominansen är större bland de professorer som rekryteras direkt.

– Ju längre från en central rutin, desto sämre jämställdhet. När professorer rekryteras i konkurrens är jämställdheten bäst, när de befordras är den sämre och sämst är det när det gäller adjungerade professorer, som till exempel gästprofessorer.

Det finns en rad faktorer i rekryteringsprocessens olika delar som kan spela in. Att inte kvinnor söker professorstjänster är dock inte en av dem.

– Andelen som söker ökar. Jag hoppas att vi i framtiden kan se att andelen rekryterade kvinnor till professorstjänster ökar på grund av detta, säger Klara Folkesson.

Uppmanar kvinnor att söka

Vid Göteborgs universitet har rektor beslutat att universitetet varje gång en professorstjänst utlyses ska undersöka om det finns lämpliga kvinnor för tjänsten, internationellt och i Sverige.

– De ska aktivt sökas upp och uppmuntras att söka. Det finns kommittéer som är ansvariga för det, berättar Helena Lindholm Schulz som är prorektor vid universitetet där idag 27 procent av professorerna är kvinnor.

Ytterligare en strategi för att öka andelen är att inom universitetet leta efter kvinnor som är så meriterade att de bör kunna befordras till professorer. På så sätt har 49 kvinnor identifierats och uppmuntrats att göra en testansökan om befordring. Ansökan granskas av externa experter som också lämnar synpunkter om vad mer som krävs för att den sökande ska kunna befordras.

Göteborgs universitet har krav på sig från regeringen att minst 40 procent av professorerna vid universitetet ska vara kvinnor år 2015.

Punktinsatser är bäst

Vid Luleå tekniska universitet var år 2012 17 procent av de tillsvidareanställda professorerna kvinnor. Tio år tidigare var bara fyra procent kvinnor, 1994 fanns inte en enda.

Universitetet har sedan 2006 gjort olika insatser för att öka andelen kvinnor i professorskåren.

– Vi såg att det inte skulle lösa sig av sig själv med tiden. Vi har haft ledarutvecklingsprogram och program där vi med fakultetsmedel stöttat kvinnliga forskare såsom underrepresenterat kön. Programmet innebär att vi finansierar forskning med 50–75 procent under tre år. Det har vi gjort i fyra omgångar sedan 2006, säger Ylva Fältholm som är professor och dekanus vid tekniska fakulteten.

Luleå tekniska universitet har krav på sig att 26 procent av de professorer som nyrekryteras till 2015 ska vara kvinnor. Så här långt har de klarat det med råge, 30 procent av nyrekryteringarna är kvinnor.

– Idealet är att man inte ska behöva hålla på med särskilda satsningar. Kvinnor vill inte bli utpekade som i behov av särskilt stöd. De strategiska satsningarna ska vara punktinsatser. De får inte bli institutionaliserade, en särskild karriärväg för kvinnor, säger Ylva Fältholm.

Jämställda nämnder

I regleringsbrevet till Högskolan i Malmö är kravet att 50 procent av de nyrekryterade professorerna är kvinnor – bland de högsta målen av alla. Andelen kvinnor är redan relativt hög.

– Idag är 38 procent av högskolans professorer kvinnor, vilket placerar oss i topp i Sverige, säger Cecilia Christersson som är prorektor.

Hennes förklaring är att det kan bero på att lärosätet är ungt, och att forskningsområdena, som är tvärvetenskapliga och mindre traditionsbundna, kanske attraherar kvinnor.

– Vi ser till att vi har en jämn könsfördelning bland de sakkunniga som ger utlåtande om befordran till professor och i anställningsnämnder. Och vi har gjort mycket annat för jämställdhet, som en mellanchefsanalys. Den har visat att kvinnor ofta tar uppdrag som inte ger forskningsmeritering och som tar tid från forskningen, som kurs– eller programansvarig.

Högskolan har under året gjort få nyanställningar, eftersom anslagen har minskat.

Under 2013 har bara elva professorer anställts. Fem av dem – eller 45 procent – är kvinnor.

Läs också i Curie:

Vart tar kvinnorna vägen? (Curie)

Varannan ny professor ska vara kvinna (Curie)

Kvinnor omedvetna om diskrimineringen (Curie)

KTH synar sin jämställdhet (Curie)