Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Friheten krymper i akademin

Den akademiska friheten minskar i flera av Europas länder. Det visar årliga mätningar i det internationella forskningssamarbetet V-dem. Sverige ligger bra till i deras mätningar. Men när det gäller institutionell frihet hamnar vi bland de sämre i Europa.

Forskares frihet att välja forskningsproblem, att publicera och yttra sig om resultat minskar i Europa.

– Vi ser en påtaglig försämring de senaste åren i Ungern, Polen, Makedonien, Serbien och Tjeckien. Det gäller inte bara akademisk frihet. Även exempelvis yttrandefrihet, organisationsfrihet och mediers frihet begränsas, säger Staffan I Lindberg som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är en av fyra forskningsledare i Varieties of Democracy, V-Dem, ett stort internationellt forskningssamarbete som mäter demokrati utifrån ett antal olika indikatorer. Forskarna har gått tillbaka ända till år 1900 och gjort uppskattningar för varje år, fram till idag.

En indikator mäter akademisk frihet. Mätningarna presenteras i en femgradig skala, där noll betyder att det inte finns någon akademisk frihet alls, och fyra att den är total.

– I Polen har betyget på senare år minskat från nära fyra till 3,5, i Makedonien från nära fyra till två och i Serbien och Ungern från fyra till tre. Tjeckien ligger nära tre.

Oönskad inriktning

Ungern drog till sig uppmärksamhet tidigare i år när regeringen införde en ny lag som hotade Centraleuropeiska universitetet, CEU. Universitetet grundades i Budapest efter kommunismens fall 1991 av den ungerskfödde miljardären Georg Soros.

CEU är dock registrerat i USA och är det enda av 27 utländska universitet i Ungern som inte har en filial på hemmaplan. Det är enligt den nya lagen ett krav. Skrivningen fick massiv kritik eftersom den uppfattades som riktat direkt mot CEU. Efter påstötningar av den egna politiska gruppen i EU-parlamentet backade premiärminister Orban och skriver om lagen.

– Jag tror inte att det sista ordet är sagt. Det finns en agenda. Orban vill ha ett slags ”demokrati” utan en rad grundläggande fri- och rättigheter. CEU är en liberal bastion som orubbat står på demokratins sida. Universitetet är det mest oberoende i landet eftersom det finansieras av Soros.

Under tryck

I Turkiet är den akademiska friheten nära noll efter att ha legat på 3 så sent som 2008. Där har säkerhetstjänstens jakt på oppositionella i hög grad drabbat universitet – som har stängts ner – och forskare – som har avskedats eller till och med satts i fängelse.

Även i USA har man sett en svag nedgång för den akademiska friheten de senaste två åren. Den nedgången är dock inte statistiskt säkerställd.

– Men följer man nyhetsrapporteringen kan man notera att Trump attackerar faktabaserad kunskap. På delstatlig nivå finns exempel på att man drar ner finansieringen till akademin. I Wisconsin har delstatsledningen avskaffat fast anställning för forskare och gett universitetens styrelser rätt att avskeda professor för nästan ingenting.

Helene Hellmark Knutsson som är minister för forskning och högre utbildning, tycker att utvecklingen är oroande.

– Det är inte så många år sedan som vi såg demokratins segertåg över världen. Nu ser vi en tendens åt andra hållet. Det är oroväckande. Akademisk frihet är en grundpelare i en demokrati. Vi påtalar det via EU-kommissionen när det gäller EU:s medlemsländer.

Brister i Sverige

Sverige ligger nästan i topp i V-Dems mätningar. Men också här finns brister. Stiftelsen Academic Rights Watch som bevakar akademisk frihet i Sverige dokumenterade i fjol över 20 fall. De handlade bland annat om inskränkningar i yttrandefriheten.

– Vi har sett hundratals fall i Sverige sedan starten 2014, ungefär lika många alla år. Men vi ser bara toppen av isberget, säger Erik J Olsson som är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och en av stiftelsens grundare.

Academic Rights Watch bevakar också bland annat universitetens frihet i förhållande till staten. Den är mindre i Sverige än i många andra länder, enligt Erik J Olsson, som hänvisar till en brittisk studie Länk till annan webbplats. som publicerades i juni.

I den har forskaren Terence Karran och medarbetare jämfört lagstiftningen i 28 EU-länder avseende bland annat friheten att forska och undervisa, autonomi från staten, kollegialt styre och anställningstrygghet. Sverige kommer först på plats 23 av 28, men före bland andra Ungern, Danmark och Storbritannien. I topp hamnar Kroatien, Spanien och Bulgarien följt av Tyskland och Österrike.

Regeringen tillsätter rektor

Det svenska resultatet påverkas av att utbildningens frihet inte är reglerad i grundlagen. Det har också stor betydelse att regeringen tillsätter rektor och majoriteten av ledamöterna i lärosätenas styrelser.

– Det följer av att statliga universitet och högskolor formellt är myndigheter. Regeringen utser myndighetschefer. Men det har aldrig hänt att en annan rektor anställts än den universitetets styrelse föreslagit, säger Helene Hellmark Knutsson.

Staffan I Lindeberg tycker dock att systemet borde riggas mer hållbart.

– Det är principiellt fel att statsmakterna tillsätter ordförande och majoritet av styrelser. I ett förändrat politiskt läge har statsmakter som vill begränsa akademisk frihet redskap att göra det.

Autonomi ökade inte friheten

Autonomireformen som infördes i juni 2011 innebar mer självstyre för universiteten. Men för forskare har den lett till minskad frihet med mindre av kollegialt styre, enligt Mats Ericsson som är ordförande i Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf. Han säger att han ”inte ser något som har ökat den akademiska friheten för de enskilda forskarna de senaste tio åren”.

– Finansieringssystemet har minskat friheten. Andelen fria medel, basanslag, har sjunkit. Politikerna har gjort stora satsningar på prioriterade områden, vilket betyder att andra nedprioriteras. Ofta ska rektor avgöra vilka som får söka anslag. Totalt sett är styrningen större idag när det gäller vem som får göra vad.

Läs också i Curie: Regimkritik kan kosta jobbet

Du kanske också vill läsa

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Debatt 31 januari 2024

Sveriges unga akademi

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudför...