Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Jan Hagerlid, Kungliga Biblioteket, är samordnare för OpenAccess.se som verkar för att resultaten från offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgängliga för alla. Foto: Anders Nordeman

NYHET

Fri publicering allt vanligare

Antalet artiklar som publiceras i open access har ökat med 30 procent om året sedan 2000. Allt fler statliga och privata forskningsfinansiärer i Sverige kräver att resultaten ska vara fritt tillgängliga på nätet.

Open access är ett samlingsnamn för vetenskapligt granskad information, som utan kostnad kan läsas och laddas ned från internet. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tog tidigt ställning för open access. Forskningsråden har följt efter. Redan för två år sedan krävde Vetenskapsrådet och Formas att forskare som beviljas stöd ska publicera med open access.

Det innebär att forskningsresultaten ska vara fria att läsa och ladda ner från internet. Forskare kan antingen publicera resultaten direkt i webbaserade tidskrifter som tillämpar open access, eller arkivera dem i en öppet sökbar databas inom sex månader efter publiceringen i en traditionell tidskrift.

Samma regler gäller sedan årsskiftet för forskare som får medel från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas. Riksbankens jubileumsfond, Knut och Wallenbergs stiftelse samt Östersjöstiftelsen ställer samma krav.

– Open access har ett starkt stöd i akademin, kommenterar Jan Hagerlid vid Kungliga Biblioteket, KB, Stockholm.

Han är samordnare för OpenAccess.se som verkar för att resultaten från offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgängliga för alla. Programmet drivs av KB i samarbete med SUHF, Vetenskapsrådet, Kungl Vetenskapsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och KK-stiftelsen.

Dyra prenumerationer

De forskare som skriver och utvärderar artiklar i traditionella tidskrifter får inte betalt av förlagen. Marknaden domineras av ett litet antal företag, som under en lång följd av år kunnat ta ut höga vinster. Det holländska förlaget Elsevier är utan jämförelse störst med en utgivning av närmare 2 000 titlar. Under 2010 gjorde företaget en vinst på 1,1 miljarder dollar.

Mellan 1986 och 2008 ökade prenumerationspriserna fyra gånger mer än konsumentprisindex. Svenska universitetsbibliotek betalade ifjol sammanlagt 97 miljoner kronor för tidskrifter från Elsevier, vilket var fjolårets dyraste avtal i sitt slag. På andra plats kom prenumerationerna från Wiley-Blackwell med en prislapp på totalt 31 miljoner kronor.

– Samhället betalar lönerna för de forskare som medverkar i tidskrifterna. Universiteten får sedan betala dyrt för prenumerationerna, konstaterar Jan Hagerlid.

I en genomförd open access-modell får författarna betala för att få sina texter granskade och publicerade, eller också finansieras utgivningen av till exempel en institution eller ett forskningsråd.

Styrgruppen för OpenAccess.se har i en skrivelse till utbildningsdepartementet efterlyst riktlinjer för att samordna en omfördelning av kostnaderna.

– Att flytta ansvaret för betalning är en viktig fråga som kan behöva stöd av en nationell policy, konstaterar Jan Hagerlid.

Artiklarna sakkunnigbedömda

Open access växte fram i USA som en gräsrotsrörelse bland forskare, bibliotekarier och förläggare redan vid 1990-talets början. Numera har den också ett starkt politiskt stöd.

European Research Council och Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling är exempel på EU-institutioner som ställer krav på fri publicering. Open access-tidskrifter tillämpar gällande principer för sakkunnig bedömning. Men även där pågår en utveckling.

– Tidskriften PLoS One har som princip att vid den redaktionella granskningen inte bedöma hur viktig en artikel är för respektive forskningsfälts utveckling. Det avgörs i efterhand av forskarna genom den bedömning de gör av artikeln genom citeringar och på annat sätt.

Stark ökning av e-tidskrifter

En finländsk forskargrupp har visat att antalet vetenskapliga e-tidskrifter med open access har ökat med 18 procent varje år sedan 2000. Artiklarna har ökat med 30 procent årligen, vilket ska jämföras med en årlig uppgång på 3,5 procent för all vetenskaplig publicering.Om man lägger ihop parallellpublicerade artiklar med artiklar i open access-tidskrifter var 20,4 procent av alla vetenskapligt granskade artiklar fritt tillgängliga på nätet år 2009.

För ett år sedan fanns 34 svenska open access-tidskrifter. Idag finns ett drygt 50-tal, varav flera nystartade.

– Det är en missuppfattning att open access-tidskrifter skulle ha låg status. Inom medicin och biologi finns tidskrifter som är högst rankade inom sitt område. Jag räknar med att all forskning inom en snar framtid ska vara fritt tillgänglig. Vi ser att det ökar spridningen och effektiviteten, säger Jan Hagerlid.

Öppna forskningsdata

Från EU har det kommit signaler om att även forskningsdata måste läggas ut på nätet i framtiden. – Open access-programmet deltar i EU-projektet Open AIRE plus, som har ett starkt fokus på att koppla ihop öppna publikationer med öppna forskningsdata. Vi samarbetar med Vetenskapsrådet och Svensk Nationell Datatjänst i den här frågan. Men det är tidigt än. Vi står inför enorma utmaningar och befinner oss bara i början, säger Jan Hagerlid.

Fotnot: Jan Hagerlid gick i pension 1 maj. Ny samordnare av programmet OpenAccess.se är Ulf Kronman, Kungliga Biblioteket.

Läs mer i Curie om open access: Samarbete för gratis e-böcker (Curie)

Relaterat innehåll

Debatt 12 mars 2024

John Hennessey, Lunds universitet

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...