Från violinist till språkforskare

Språkforskaren Tomas Riad växte upp omgiven av olika språk och tillbringade sina första fem år i Egypten. Hans pappa hade arabiska som modersmål, mamman var svenska och nunnorna som drev förskolan talade franska. Nu i vuxen ålder talar Tomas Riad svenska, engelska, franska och tyska.

− Tyvärr kan jag inte arabiska, trots att jag läst några kurser som vuxen. Att kunna tala arabiska hade ju varit ett kapital, och kul! säger Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Under uppväxten försökte föräldrarna aldrig styra hans studier eller karriärval, men Tomas Riad tror att hans mamma kan ha inspirerat honom att välja forskarbanan. Eva Riad var forskare i semitiska språk vid Uppsala universitet.

− Mamma höll på med filosofi och idé- och lärdomshistoria på arabiska och syriska och hon var en förebild för mig. När jag började forska hade vi mycket gemensamt eftersom vi båda kände till universitetsvärlden och livet vid språkinstitutioner, säger Tomas Riad.

Studerade musik i London

När Tomas Riad var ung ville han bli musiker. Han spelade fiol och studerade ett år vid Royal College of Music i London, men gav ganska snart upp tanken på en yrkesbana som violinist.

− Jag insåg att jag inte skulle bli tillräckligt bra och var dessutom inte så intresserad av att spela för publik. De flesta som blir musiker blir nog det för att de inte kan tänka sig att arbeta med något annat, men i London upptäckte jag att det var lika roligt att prata och läsa engelska som att öva på fiolen.

När Tomas Riad flyttat tillbaka till Sverige blev det språkstudier vid Uppsala universitet. Han läste engelska och svenska, från början med tanke på att kanske bli lärare.

Svenska kändes mest intressant och Tomas Riad kände tydligt att det var den språkvetenskapliga sidan som lockade, inte den litteraturvetenskapliga. Senare flyttade han över till Stockholms universitet och blev med tiden inskriven som doktorand i nordiska språk.

Bra lärare väckte intresse för fonologi

Tidigt i doktorandutbildningen åkte Tomas Riad till USA, till en psykologiinstitution vid Brandeis University i Massachusetts. Där fanns ett nystartat program i lingvistik och kognitiv vetenskap.

− Att jag reste dit blev helt avgörande för mitt ämnesval. Vi var bara sex−sju doktorander på fem−sex lärare och vi fick jättemycket uppmärksamhet. En av lärarna – professor Alan Prince – var fonolog och jag blev väldigt imponerad av honom och hans undervisningsstil.

Tomas Riad upptäckte att fonologi – ljudstruktur – passade honom mycket bättre än syntax – meningsbyggnad – som han egentligen var där för att studera.

− Fonologi kändes mer lustfyllt och jag kände att jag skulle kunna bidra med mer där än inom syntax.

Sedan dess har han huvudsakligen ägnat sig åt hur nordiska språk låter och hur olika ljud fungerar i språken. Hans område inom fonologin heter prosodi, vilket bland annat handlar om betoning.

Tomas Riad önskar att SFI-lärare fick lära sig mer om svensk fonologi och tycker att vi ska lägga ribban högre när det gäller att lära invandrare tala svenska så att det låter rätt.

− Prosodi är viktigt för begripligheten. Det är svårare att förstå vad någon säger om han eller hon betonar fel stavelse i ett ord, än om personen råkar säga fel vokal. Och det måste ju vara billigare att få invandrare som redan talar flera språk att bli bra på svenska, än att lära svenskar flera språk, vilket ju är ett uttalat mål inom EU.

Svenska Akademien ger ny stimulans

Nu i höst är det fyra år sedan Tomas Riad blev invald i Svenska Akademien. Han blev både glad och överraskad när Peter Englund ringde.

− Det var något vi hade skojat om i kafferummet på institutionen. En period var Sture Allén ensam nordist i Svenska Akademien och det finns ingen formel för hur fördelningen ska se ut mellan litteraturvetare, författare och nordister. Men någon hade alltså uppfattat att jag skulle passa in just då.

Tomas Riad har haft mycket att göra sedan dess och har nyligen gått ner till åttio procent vid universitetet. I Svenska Akademien ingår han i arbetsgruppen Språkkommittén som har hand om frågor som rör Akademiens språkliga verksamhet.

Under sommaren har han läst mycket av författarna på ”korta listan”, den lista med fem namn som arbetsgruppen Nobelkommittén tagit fram, som tänkbara för årets Nobelpris.

− Jag var mycket nöjd med mitt yrkesliv redan innan, men har blivit väldigt stimulerad av arbetet i Svenska Akademien. Det är roligt med alla nya inslag, att ha blivit bokslukare igen och att tala med litteraturvetare och författare en gång i veckan. Samtalen är helt annorlunda än de jag är van vid.

Släkt med Nathan Söderblom

Tomas Riad är inte först i släkten med att ha varit ledamot i Svenska Akademien. Hans mormor var barn till Nathan Söderblom som var Sveriges ärkebiskop, ledamot i Svenska Akademien och dessutom fick Nobels fredspris.

− Han var en gigant, så det räcker och blir över. Det är ofattbart att han kunde vara med överallt. För massorna var han en ljus och dynamisk person, men inåt familjen var han svårare.

Tomas Riad tror inte att hans egna livsval påverkats av att han är barnbarnsbarn till Nathan Söderblom. Det är för många generationer emellan.

− Men Nathan Söderblom har haft en tydlig närvaro i släkten, lite mytisk, som den stora stjärnan. Jag har inte varit särskilt intresserad av honom tidigare, men har blivit det på senare tid när det kommit böcker som gett en fördjupad bild av honom.

Vill göra grammatik roligt

När Tomas Riad får frågan vad han vill åstadkomma framöver blir han entusiastisk. Hans hjärtefråga är den svenska skolans grammatikundervisning. Han vill förändra den helt och ”göra ämnet rättvisa”.

− Grammatik är något ytterst systematiskt, men undervisningen i skolan tar inte alls fasta på det. Eleverna får om och om igen börja från noll och banka in ordklasser, vilket känns både tråkigt och poänglöst.

Det är som att lära ut meteorologi och bara låta eleverna klassificera moln, utan att förklara hur vädersystem fungerar, menar Tomas Riad.

− Vi bör istället låta eleverna jobba med grammatik som forskare gör, genom att lösa problem som ger dem möjlighet att upptäcka systemet. Så gör man ju i skolan i till exempel kemi och matematik.

Tomas Riad försöker nu hitta sätt att nå ut direkt till yrkesverksamma lärare. Det framstår som ett bättre sätt att påverka grammatikundervisningen än att försöka förändra den trögrörliga lärarutbildningen.

− Jag och en kollega har tagit fram problemlösningsövningar för skolan och har varit ute i skolor och sett att de fungerar. Barn älskar system. Det gör alla.

Tomas Riads webbsida på Stockholms universitet. Länk till annan webbplats.