Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Ett flygplan syns på himlen mellan stora huskroppar.

Forskarnas rapport om flygets klimatpåverkan bygger på en ny metod för att beräkna utsläppen från svenskarnas flygresor. Den tar hänsyn till de totala utsläppen under hela resan, fram till slutdestinationen.

NYHET

Från laddad konflikt till fruktbar samverkan

En rapport om flygets klimatpåverkan fick flygbranschen att se rött. Forskarna kritiserades för att ägna sig åt extrema sätt att räkna, vidlyftiga antaganden och oriktiga jämförelser.
Men tack vare ett fruktbart möte omvandlades motsättningen till samverkan – i slutet av förra året kom en ny rapport som bygger på samarbetet.

Forskarna blev rejält överraskade av de starka reaktionerna.

– Vi visste att det var en känslig fråga i klimatdebatten och att vår rapport kunde leda till reaktioner. Men det här ifrågasättandet var vi inte förberedda på, säger Jörgen Larsson, forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola.

Att konflikter kan uppstå mellan forskning och industri på grund av olika perspektiv och intressen är ett välkänt fenomen. Curie har vid flera tillfällen tagit upp exempel på detta.

Men det var inget som Jörgen Larsson hade i tankarna när han 2016, tillsammans med kolleger på Chalmers och KTH, gav ut en rapport om klimatpåverkan från svenskarnas internationella flygresor åren 1990-2014. Rapporten publicerades på Chalmers forskningsportal och finansierades delvis av Naturvårdsverket.

Utvecklat ny metod

I rapporten utvecklade forskarna en ny metod för att beräkna utsläppen från svenskarnas flygresor. Det etablerade sättet utgår från mängden bränsle som tankas i Sverige. Det innebär att om en person till exempel ska resa från Arlanda till USA och mellanlandar i Amsterdam, så ingår bara utsläppen mellan Sverige och Nederländerna.

Jörgen Larsson och hans kolleger tog istället fram en metod som beräknar det totala utsläppet, hela vägen till slutdestinationen. De drog slutsatsen att svenskarnas flygande stod för ungefär lika stora växtgasutsläpp som biltrafiken i Sverige – inte bara för några procent av svenskarnas klimatutsläpp som tidigare hävdats.

Resultaten väckte uppmärksamhet. Rapporten plockades upp av nyhetsmedier, uppmärksammades av miljöorganisationer, privatpersoner och inte minst politiker som använde resultaten som argument i debatten om flygskatten.

Rapporten var den mest nedladdade publikationen från Chalmers forskningsportal under perioden september 2017-augusti 2018. Resultaten publicerades också i en internationell, referentgranskad vetenskaplig tidskrift.

Alla var inte nöjda

Men alla var inte nöjda. I en videointervju från januari 2018 kritiseras forskningen av Henrik Littorin, då tillförordnad generalsekreterare för branschföreningen Svenskt Flyg. I intervjun hävdar han att forskarna använder ett extremt sätt att räkna, gör vidlyftiga antaganden och jämför äpplen och päron när utsläpp i världen jämförs med utsläpp i Sverige.

Intervjun publicerades på sajten Flygkanalen som drivs av organisationen Sveriges regionala flygplatser.

– Jag blev förbluffad över den aggressiva och i huvudsak grundlösa kritiken. Bara för att vårt beräkningssätt inte är detsamma som det idag etablerade beräkningssättet är det varken extremt eller vidlyftigt, säger Jörgen Larsson.

Motsättningen plockades också upp i en artikel i tidningen Dagens Nyheter.

Uppeldat debattklimat

Henrik Littorin är idag tillbaka på sin ordinarie tjänst som analytiker på företaget Swedavia, som äger och driver flygplatser. Han ser tillbaka på händelsen med viss självkritik och konstaterar att hans formuleringar präglades av det uppeldade debattläget som rådde.

– Samtidigt tycker jag inte att man ska behöva ha rätt för att kritisera forskare. Det jag ville var att ifrågasätta vissa ingångsvärden och beräkningar i deras metod, säger Henrik Littorin.

Svenskt Flygs synpunkter gällde vissa parametrar i rapporten, som beräkningarna av medelavståndet för flygresorna, utsläppen per passagerarkilometer och hanteringen av flygets höghöjdseffekter, förklarar han nu.

Konflikten fick också rektorerna för KTH och Chalmers att skriva en debattartikel i Dagens Nyheter tillsammans med forskare inom området. Artikeln efterfrågar hyfs och kunskap i debatten om flyg och klimat. Det var ett bra stöd från ledningen, konstaterar forskaren Jörgen Larsson.

Fruktbart möte

Och där kunde historien ha slutat. Men i våras möttes forskarna och representanter från Svenskt Flyg, på initiativ av en person från regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

– Det var ett fruktbart möte. Vi berättade hur vi såg på saken och de förklarade sina invändningar. Det gav oss bättre förståelse för varandra och vi kunde enas om vilka saker som är osäkra, säger Jörgen Larsson.

Även Henrik Littorin är nöjd över det konstruktiva mötet.

– Det blev jättebra. Vi fick damma bort det som hade varit och titta framåt istället. Vi började fundera över vilken data vi har som kan göra deras modell bättre och såg att det för vissa variabler går att använda säkrare siffror, säger han.

Resulterade i samarbete

Mötet resulterade i ett samarbete, där forskarna bland annat får tillgång till mer utförlig data från Swedavia.

– Med deras data kan vi göra mer exakta beräkningar om medelavståndet för flygresorna. De får också titta på och kommentera metoden och våra resultat innan vi publicerar. Men de har ingen vetorätt, säger Jörgen Larsson.

Samarbetet är positivt även ur Swedavias synvinkel, konstaterar Henrik Littorin.

– Det är bättre att få vara med från början och se vad vi kan bidra med. Sedan får de ta hänsyn till det om de vill eller inte, det kan vi inte ha någon synpunkt på. Men diskussionerna i det här samarbetet har varit väldigt värdefulla och konstruktiva tycker vi, säger han.

Givande med direktkontakter

Enligt Jörgen Larsson har händelserna inte påverkat hans syn på möjligheterna att bedriva oberoende forskning. Snarare har han lärt sig betydelsen av att ha kontakt inte bara med miljörörelsen, som ofta närmar sig honom självmant, utan också med flygbranschen.

– Det är givande att ha direktkontakter även med dem för att förstå deras synsätt och få veta vilken datatillgång som finns – även om vi naturligtvis behåller vårt kritiska perspektiv, säger han.

Nyligen publicerade Jörgen Larsson och hans kolleger en uppdaterad version av sin rapport, den här gången med data fram till 2017, bistådd med uppgifter från Swedavia.

Rapporten Klimatpåverkan från svenska flygresor 1990-2017 (Chalmers webbplats) Länk till annan webbplats.. Länk till annan webbplats.

Rapporten Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor (Chalmers webbplats) Länk till annan webbplats.

Artikeln i tidskriften Science Direkt: Measuring greenhouse gas emissions from international air travel of a country’s residents methodological development and application for Sweden, Larsson mfl, Environmental Impact Assessment Review 2018 Länk till annan webbplats.

Rektorernas debattartikel i Dagens Nyheter Länk till annan webbplats.

Videointervju med Henrik Littorin på flygkanalen.se Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Debatt 4 mars 2024

Johan Kuylenstierna, Formas

Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång. Samtidigt behöver den civila beredskapen stärkas, till exempel genom säkrad livsmedelsförsörjning och robust infrastrukt...

Debatt 3 oktober 2023

Lena Svendsen, IKEM

Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga ...

Nyhet 27 september 2023

Marie Granmar

Det finns skillnader mellan industri och akademi, men likheterna blir allt fler, tycker Mattias Thuvander, som gått från akademin till industrin och tillbaka igen. Men det är inget...