Från Brasilien kommer forskare utan gränser

Över den stjärnbeströdda natthimlen på Brasiliens flagga löper ett smalt vitt band med orden ”ORDEM E PROGRESSO” – ”Ordning och framsteg”. För den brasilianska militärregimen 1964–1985 var dock ordning mycket viktigare än framsteg. Därför hölls forskning och högre utbildning i korta tyglar.

– En diktatur vill inte ha välutbildade, kritiskt tänkande människor omkring sig. För drygt 30 år sedan doktorerade inga alls i det brasilianska systemet. Och även före militärregimen var utbildning, från grundskola och uppåt, väldigt eftersatt i Brasilien, säger Mikael Román, teknisk-vetenskaplig attaché vid Sveriges ambassad i Brasilia.

100 000 forskare reser ut

Efter att landet fick ett demokratiskt styre har dock brasiliansk forskning och högre utbildning utvecklats starkt. Idag producerar systemet omkring 1000 nya doktorer i månaden. De senaste åren har utvecklingen accelererat ytterligare, med stipendieprogrammet Ciência sem fronteiras, Forskning utan gränser. Dess mål är att till och med 2015 få ut 100 000 brasilianska forskare och studenter på vistelser vid utländska universitet eller motsvarande.

– Forskning utan gränser är en enorm satsning, säger Mikael Román. Det innebär en femdubbling jämfört med tidigare stipendieprogram.

Tanken med programmet är att sätta fart på brasiliansk innovation och tillväxt som länge varit svag. Att Brasilien klumpats ihop med Ryssland, Indien och Kina i de så kallade BRIC-länderna har lett till en utbredd missuppfattning om att landet redan präglas av en stark ekonomisk utveckling. Men det är snarare en förhoppning om framtiden. Det senaste decenniet har Brasilien haft en genomsnittlig årlig tillväxt på i sammanhanget blygsamma 3,7 procent.

– Framför allt saknar den brasilianska industrin tradition av forskning och innovation, med undantag för enstaka sektorer. En central del i Brasiliens satsning på forskning är därför att öka innovationen i industrin. 25 000 av de 100 000 platserna i stipendieprogrammet är tänkta att komma från industrin.

Breddar sig mot samhällsvetenskap

Sedan Forskning utan gränser initierades 2011 har programmet successivt breddats, berättar han. Inledningsvis betonades forskningen mycket starkt; nu omfattas även utbildning på både grund- och masternivå. I den forskningspolitiska debatten märks också ett ökat intresse för en breddning till fler discipliner, menar Mikael Román.

– Det är kanske naturligt att en forskningssatsning på innovation inledningsvis fokuserar på teknik- och naturvetenskap. Men det är ju så mycket mer kompetens som behövs för att kommersialisera nya innovationer – ekonomi, management, psykologi, marknadsföring, juridik och så vidare. Det påpekas allt oftare, och jag tror att Brasilien kommer att satsa mer på den typen av forskning framöver.

Fattiga och rika regioner

Alexandre Antonelli är född och uppvuxen i Brasilien och kom till Sverige i slutet av 1990-talet som universitetsstudent. Idag leder han en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Han tycker att Brasiliens satsning på forskning det senaste decenniet överlag fallit väldigt väl ut. Men med sin kunskap om landet ser han också vilka utmaningar som återstår.

– Trots att det är en nationell satsning, har det framför allt varit forskningen i de rika delstaterna som fått mycket mer pengar. São Paulo står i en klass för sig. Forskningen i Amazonas och andra fattiga delstater upplever däremot inte samma starka utveckling.

Ett annat problem är att grundskola och gymnasium fortfarande är eftersatta. Satsningen på forskning och högre utbildning har inte fått någon motsvarighet där – än.

Stora möjligheter för svenska forskare

På sikt hoppas också Alexandre Antonelli att relationen mellan Brasilien och länder som Sverige ska bli mer ömsesidig – att Brasilien till exempel ska kunna locka många doktorander och postdoks från utlandet.

– Symmetrin är viktig. Europeisk och amerikansk forskning kan lära av brasiliansk, likaväl som tvärt om. Jag tycker att svensk forskning borde få upp ögonen för potentialen i Brasilien: dels för den enorma kunskapen inom vissa områden, som exempelvis biodiversitet; dels för landets storlek. Innovationer i Brasilien har verkligen möjlighet att få enorma konsekvenser.

Mikael Román håller med om att Brasilien är högintressant för svensk forskning. Men vi vet ännu alldeles för lite om den.

– Vi behöver inventera brasiliansk forskning. Den är i största utsträckning fortfarande outforskat område.

De allra mest kända universiteten har vi lite kunskap om, menar han.

– Men dit springer ju alla, och prestigeuniversitet som MIT, Stanford och Yale har redan bokstavligen talat egna rekryteringskontor på plats. Det betyder inte att det är kört för svenska lärosäten, men vår taktik borde kanske istället vara att hitta och samarbeta med excellenta forskare vid andra mindre kända lärosäten.

Läs också i Curie:

Stora behov gör det meningsfullt att forska (Curie)