Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild Katarina Bjelke

Foto: Mikael Wallerstedt

NYHET

Första kvinnan på posten som Vetenskapsrådets generaldirektör

Hon har arbetat med fyra utbildningsministrar, lett arbetet med två forskningspropositioner och suttit i en rad styrelser i sektorn. Vetenskapsrådets nya generaldirektör Katarina Bjelke har lång erfarenhet från universitetsvärlden.

Vetenskapsrådets fjärde generaldirektör har en bakgrund som skiljer sig från företrädarna. De tre tidigare är alla män som har varit väletablerade inom forskarsamhället som professorer inom naturvetenskap eller teknik. Katarina Bjelke har en forskarutbildning i medicin och lång erfarenhet från sektorn, men har gjort administrativ karriär – bland annat som universitetsdirektör och som departementsråd på utbildningsdepartementet.

– Jag känner väl till Vetenskapsrådet efter alla mina år i den här branschen. Som myndighetsansvarig på utbildningsdepartementet har jag haft ansvar för Vetenskapsrådet som myndighet, så jag är bland annat väl insatt i uppdrag, regleringsbrev, årsredovisningar och Vetenskapsrådets arbete med forskningspolitisk rådgivning till regeringen, säger hon.

Fram till september var hon universitetsdirektör på KI. När så tjänsten som generaldirektör för Vetenskapsrådet utlystes kunde hon inte låta bli att söka den.

– Jag tyckte jag hade den breda erfarenhet som krävdes för att bidra på ett bra sätt. Det är ett jättespännande uppdrag och jag vill understryka hur viktigt jag tycker Vetenskapsrådet är för forskarsamhället. Jag ser det som en otroligt viktig uppgift att värna fri forskning och hålla Sveriges fana högt inom forskningsområdet genom att se till att forskning av högsta kvalitet får medel att fortsätta.

Började plugga direkt efter gymnasiet

Katarina Bjelke växte upp i Hudiksvall och kom redan som 18-åring till Karolinska institutet, KI, för att gå tandläkarutbildningen. Intresset för forskning kom tidigt liksom hennes beslut att ägna sig åt något inom medicin.

– Jag läste mycket och såg program om naturvetenskap och medicin på tv och ville gärna veta hur världen och människan hängde ihop och fungerade. Jag inspirerades tidigt av det jag läste om och av Albert Schweizer – teolog, läkare och filosof som även fick Nobels fredpris – hans breda intellekt och den respekt han hade för livet. Målet var att börja läsa direkt efter gymnasiet.

Det första jobbet var som amanuens på anatomiska institutionen på KI. Bara 19 år gammal blev hon hjälplärare och undervisade andra studenter.

– Det gjorde att jag kom in i forskningen tidigt, säger Katarina Bjelke.

Planen var att bli käkkirurg

Efter avslutad tandläkarutbildning gjorde hon något som kallades forskar-AT – ett upplägg som gick ut på att forska parallellt med arbete som tandläkare. Planen var att bli käk-kirurg. Hon disputerade i neuroanatomi på KI 1997 och sysslade sedan med samma typ av forskning under ett par år som postdoktor vid MR-centrum på Karolinska universitetssjukhuset.

Men så fick hon ett erbjudande om att vara med och bygga upp ett så kallat grants office på KI – en enhet som hon snart blev chef för. Därmed lämnade hon forskarbanan.

– Det var inte det bästa valet för mig att fortsätta med forskning. Jag tyckte att det fanns så många övergripande frågor för forskningen att lösa, och intresserade mig kanske mer för helikopterperspektivet på forskarvärlden än för att bidra som forskare. Och när jag fick erbjudande om att jobba med forskningsfinansiering tyckte jag det var väldigt spännande.

Byggde upp bidragskontor

Det här var 1999. Sveriges deltagande i EU-programmen var fortfarande i sin linda men det blev alltmer aktuellt för forskare i Sverige att söka stöd till forskningen utanför det gängse svenska systemet. Kontoret på KI hjälpte till med det, framför allt med internationella ansökningar, som till EU och amerikanska National Institutes of Health.

Jag tyckte att det fanns så många övergripande frågor för forskningen att lösa, och intresserade mig kanske mer för helikopterperspektivet på forskarvärlden än för att bidra som forskare.

Efter det har Katarina Bjelke varit universitetsdirektör vid Uppsala universitet och på KI. Däremellan har hon bland annat arbetat på utbildningsdepartementet.

– Där var jag ansvarig för en rad myndigheter som hade med forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur att göra, det sista året även för alla universitet och högskolor. Jag höll i arbetet med forskningspropositionerna 2008 och 2012. Dessutom har jag jobbat mycket med EU-programmen och representerat Sverige på olika sätt i internationella sammanhang inom forskningsområdet.

Jobbat åt fyra ministrar

Hon har jobbat åt fyra ministrar: Lars Leijonborg, Tobias Krantz, Jan Björklund och Helene Hellmark Knutsson. Alla var väldigt bra och inlyssnande med stor respekt för akademin och de områden som de hanterade, säger hon.

– När man arbetar med politiker får man stor respekt för deras förmåga att snabbt sätta sig in i frågor på ett övergripande sätt. Och jag hoppas på fortsatt gott samarbete med den som blir minister nu efter valet.

Katarina Bjelke sitter dessutom i flera styrelser i sektorn: Rymdstyrelsen, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, samt i Sveriges universitets- och högskoleförbund – uppdrag som hon nu lämnar.

– Jag har under hela min karriär arbetat inom akademin och de områden som Vetenskapsrådet hanterar. Där finns ett väl uppbyggt system kring hur man hanterar olika frågor och gör bedömningar av vetenskaplig kvalitet som jag har stor respekt för, säger hon.

Kan bidra med nya infallsvinklar

Katarina Bjelke pekar på att erfarenheterna kan vara en fördel i det nya jobbet.

– Jag kan förhoppningsvis bidra med nya infallsvinklar eftersom jag även är väl förtrogen med statlig förvaltning och hur man kan navigera i en ganska komplex värld av lagar och förordningar som Vetenskapsrådet, förutom att bedöma vetenskaplig excellens, måste förhålla sig till. Det är ju ett komplement till Vetenskapsrådets olika huvudsekreterare som är forskare och har djupa kunskaper inom sina respektive områden.

Jag kan förhoppningsvis bidra med nya infallsvinklar eftersom jag även är väl förtrogen med statlig förvaltning och hur man kan navigera i en ganska komplex värld av lagar och förordningar...

Under hela sin karriär har hon jobbat i Stockholm eller Uppsala. Hon bor i Sigtuna, mittemellan de två städerna. Maken är professor i medicin. De två utflugna barnen har valt andra inriktningar än sina föräldrar.

Ingen paus

Hon har in i det sista jobbat med att lämna över till sin efterträdare på KI. Det blir inte en ledig dag mellan uppdragen, men det är helt ok, tycker hon, med sommarsemestern nära i backspegeln. Hon kopplar av i trädgården, naturen, på operan och med styrketräning. Det senare är en vana som sitter kvar sedan många år som utförsåkare.

Det byggdes flera skidanläggningar i trakten i Hälsingland där hon växte upp och hon tävlade i slalom och störtlopp under hela skoltiden. Hon kommer inte ihåg något bästa resultat men beskriver sig som ”halvbra, men tillräckligt bra för att ha en egen tränare, och vara sponsrad av ett skidmärke”.

– Men jag är inte en utpräglad tävlingsmänniska, säger hon.

Mån om forskningskommunikation

Nu väntar arbetet som chef över Vetenskapsrådet. Myndigheten delar ut närmare åtta miljarder kronor till forskning varje år. Katarina Bjelke tycker det är viktigt att nå ut med vad pengarna används till och pekar på vikten av forskningskommunikation.

– Jag tycker det är otroligt viktigt att informera och engagera den breda allmänheten kring vad forskning kan åstadkomma för samhällets utveckling när det handlar om forskning som finansieras med skattemedel. Vetenskapsrådet är bra på det i dag men det finns alltid ytterligare sätt att vidareutveckla det. Jag tror det är angeläget för Sverige att det finns fortsatt förståelse för att vi satsar pengar långsiktigt på forskning, säger hon.

Vetenskapsrådet tidigare generaldirektörer

  • Per Omling 2001–2010 professor i fasta tillståndets fysik vid Lunds universitet.
  • Mille Millnert 2011–2013 professor i reglerteknik vid Linköpings universitet, i dag emeritus.
  • Sven Stafström 2013–2022 professor i beräkningsfysik vid Linköpings universitet.

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...