Förslag: Så ska dagens kritiserade etikprövning förändras

Etikprövningarna som granskas i den nya utredningen har beskrivits som ”oproportionerliga” och ”forskningsfientliga”. Reglerna får så långtgående konsekvenser att man som forskare inte ens kan hantera offentliga handlingar, som domar eller politiska motioner, utan Etikprövningsmyndighetens godkännande.

− Du får inte tillskriva våra partiledare politiska åsikter utan en prövning, och det blir mycket märkligt, säger Jörgen Svidén, kanslichef vid Överklagandenämnden för etikprövning, Önep.

Han tycker att förslagen i den nya utredningen löser de största problemen, och i det får han medhåll.

− Det är ett stort steg mot en mer vettig hantering, säger Oskar MacGregor, etikexpert inom Horisont Europa och lektor vid Högskolan i Skövde.

Större ansvar för etiken på lärosätena

Utredaren Ulrik von Essen föreslår bland annat att etikprövning för forskning på känsliga personuppgifter ska slopas i fall där forskningspersonerna är över 18 år, har samtyckt och där risken för personernas hälsa, säkerhet eller integritet är ringa. I dessa fall ska det istället bli huvudmännens uppgift att se till att forskningen bedrivs med god etik.

Det är ett stort steg mot en mer vettig hantering.

Förslaget innebär alltså att det, jämfört med idag, läggs ett större ansvar på lärosätena och andra forskningsutförare. En farhåga som lyfts med nyordningen är att det kan bli svårt för huvudmännen att bedöma när det krävs en extern prövning. Vad betyder det till exempel att risken för forskningspersonernas hälsa, säkerhet eller integritet ska vara ringa?

Per Sandin, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar om tillämpad etik och forskningsetik, välkomnar utredningens förslag. Samtidigt lyfter han risken för att det ska utvecklas olika praxis vid olika lärosäten. Han påpekar också att lärosätena har olika förutsättningar att ta det ansvar som föreslås.

− De är olika stora och har olika resurser, men det framgår av utredningen att man även fortsättningsvis ska kunna vända sig till Etikprövningmyndigheten för en frivillig etikprövning. Det kan vara ett bra stöd, särskilt i början innan allt har satt sig.

Risk för olika tolkningar av etikprövning

Ulrik von Essen delar bilden att det kan vara svårt för huvudmännen att avgöra när ett beslut kan tas vid lärosätet och när det krävs en extern etikprövning. Samtidigt, påpekar han, går det knappast att sätta ihop en katalog över alla tänkbara fall.

− Det krävs en levande diskussion hos huvudmännen om forskningsetiken, och det är någonting man redan ska ha. Så jag tror inte att förslaget skulle innebära så mycket mer jobb för lärosätena. Om förslaget genomförs tänker jag mig att huvudmännen får samarbeta så att de når en samsyn. Andra kan säkert också bidra, som Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Vetenskapsrådet.

Mer rådgivande och mindre straffande

Utredningen föreslår inte bara att fler forskningsprojekt ska kunna genomföras utan prövning hos Etikprövningsmyndigheten utan också att tillsynen ska förändras. Forskare som misstänks ha brutit mot etikprövningslagen genom användningen av känsliga personuppgifter sks inte straffas i domstol, enligt förslaget. Istället ska Önep i dessa fall kunna gå in och förtydliga vad som gäller, och i vissa sammanhang kritisera forskare.

− Det ger oss en mer rådgivande och mindre straffande roll, och det är något som vi har efterfrågat, säger Jörgen Svidén.

Han tror att det nya förslaget kan bidra till bättre diskussioner kring forskningsetiska frågor, både genom att forskningshuvudmännen får ett tydligare ansvar och genom Öneps förändrade roll.

Det ger oss en mer rådgivande och mindre straffande roll ...

Som det fungerar idag måste Önep lämna alla fall där det finns misstanke om brott mot etikprövningslagen till åklagare.

− Det har inneburit att vi i vissa fall har lämnat vidare bagatellartade ärenden. Om det misstänkta brottet mot etikprövningslagen bedöms som ringa eller om det saknas uppsåt ska det inte ses som ett brott. Men detta är inget vi på Önep får bedöma utan det är upp till åklagare.

Beslut går inte att överklaga

I debatten om bristerna i den nuvarande etikprövningen har vissa forskare ifrågasatt att besluten från Önep inte går att överklaga. Detta tas upp i utredningen, men den föreslår inga ändringar. Ulrik von Essen beskriver frågan som svår.

− Att kunna överklaga är viktigt för forskarna för om man får kritik innebär det att ens renommé får sig en törn. Det kan påverka ens status och samarbeten, men juridiskt skulle det inte passa in i systemet att öppna för överklaganden i de här fallen. Ett uttalande från Önep får i sig inga juridiska konsekvenser och då brukar det normalt sett inte finnas möjlighet att överklaga.

Han jämför med besluten från Justitieombudsmannen, JO, som inte heller går att överklaga.

− Förhoppningsvis kommer det, med det nya förslaget, inte upplevas som lika viktigt att kunna överklaga Öneps beslut eftersom deras uttalanden blir mer rådgivande istället för klagande.

Straffrihet för vissa men inte alla

Förslagen som nu ligger på regeringens bord gäller bara forskning om känsliga personuppgifter och omfattar inte medicinsk forskning och annan forskning som görs på människors kroppar. Om förslagen genomförs kommer reglerna alltså se olika ut för forskare inom olika discipliner.

− Det tror jag att det kan bli diskussion om. Man kan till exempel fråga sig varför vissa forskare ska undantas från straff men inte andra, säger Jörgen Svidén.

Samtidigt tycker han inte att man ska överdriva betydelsen av förslaget om straffrihet utan framhåller att forskare som inte lever upp till de etiska kraven fortfarande kan ställas inför rätta och straffas utifrån andra brottsrubriceringar.

Man kan till exempel fråga sig varför vissa forskare ska undantas från straff men inte andra.

− Paulo Macchiarini dömdes ju till exempel för vållande till annans död.

Oskar MacGregor tror att just Macchiarini-skandalen kan förklara varför den svenska etikprövningen, som han säger, har ”gått överstyr”. Att samhället misslyckades med att stoppa de plågsamma och dödliga strupoperationerna vid Karolinska institutet tror han ledde till att praxis kring kraven på etikprövning skärptes brett. Att kräva rigorös prövning för all forskning oavsett om den faktiskt innebär någon risk för forskningspersonerna är dock inte rätt väg att gå, menar han.

Han ser att det aktuella förslaget till ny etikprövning skulle ta Sverige närmre reglerna som finns i andra, närliggande länder, och nämner Danmark som exempel.

− Där är det i princip bara klinisk forskning som kräver etikprövning.

Större risker inom medicinen

Oskar MacGregor tycker inte att det är kontroversiellt att ha olika regler för olika discipliner utan tvärtom rimligt.

− Riskerna för forskningspersonerna är mycket större inom den medicinska forskningen, och då är det rimligt att ställa andra krav. Det är dessutom så man hanterar frågan i nästintill alla andra länder.

... jag tror att vi med förslagen når en bra balans mellan forskningens intressen och värnandet av människors säkerhet.

Vad forskningspersonerna tycker om förslagen till ny etikprövning är inte känt.

− Det är en viktig grupp som vi inte har kunnat prata med eftersom det inte finns någon organisation som samlar dem och företräder deras intressen. Men jag tror att vi med förslagen i utredningen når en bra balans mellan forskningens intressen och värnandet av människors säkerhet, säger Ulrik von Essen.

Harmonisera med EU

I utredningen skriver han att det finns fler frågor kopplat till etikprövningen som skulle behöva genomlysas, men att fokus har lagts på det mest akuta. Även Per Sandin ser att det skulle behövas en bredare genomgång av etikprövningarna, och då inte bara av dem som rör känsliga personuppgifter. Han skulle gärna se att systemet i Sverige harmoniseras med dem i andra länder, inte minst i EU.

− Det tror jag är nästa steg, men det verkar inte helt enkelt att få till, och det här är en bra början. Jag tror att alla är överens om att det är bra att ha ett system som skyddar forskningspersoner, men den modell vi har nu är oproportionerlig.

Läs mer:

Utredning: En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Vad händer när forskaren fällts för oredlighet? (Curie)

Debatt: Svensk etikprövning har mycket att lära av EU (Curie)

Debatt: Låt Önep slippa anmäla lindrigare brott mot etikprövningslagen (Curie)

Krönika: Att sila mygg vid etikprövning (Curie)