Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Rättvisans gudinna håller vågskålar i sin ena hand.

Utredningen föreslår att en ny myndighet ska utreda misstankar om forskningsfusk. Myndighetens beslut ska gå att överklaga i domstol.

NYHET

Förslag: Ny myndighet ska utreda forskningsfusk

En självständig myndighet som utreder och beslutar om misstänkt oredlighet, en möjlighet att överklaga samt en lagfäst definition av begreppet oredlighet i forskning. Det är några av förslagen som oredlighetsutredningen lägger fram i sitt betänkande.

I oktober 2015 tillsatte regeringen en utredning om hur misstänkt forskningsfusk ska hanteras. Nu är utredningen klar.

I betänkandet Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning föreslår utredningen att en självständig myndighet, Oredlighetsnämnden, inrättas. Det ska vara en nämndmyndighet, förlagd vid en annan myndighet som sörjer för administrationen. Oredlighetsnämnden ska ha en ordförande och tio ledamöter som utreder misstanke om oredlighet inom statliga universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare, övriga statliga organ samt kommuner och landsting.

Enskilda individer ska kunna anmäla misstanke om oredlighet i forskningen direkt till den nya myndigheten, utan att behöva gå via rektor. Oredlighetsnämnden ska också kunna initiera ärenden om det finns en misstanke. Nämnden beslutar om det handlar om oredlighet och vem som är skyldig.

– Det som nämnden kommer fram till är ett beslut, inte en rekommendation, kommenterar Margaretha Fahlgren, särskild utredare och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Skiljer sig på flera punkter

Det föreslagna systemet skiljer sig alltså från nuvarande procedur på flera punkter. I dagsläget anmäls misstanke om oredlighet till rektor, som sedan beslutar om och hur ärendet ska utredas. Det är valfritt att överlämna ärendet till expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etiksprövningsnämnden, CEPN, och expertgruppens utlåtande är inte ett beslut. Ett sådant fattar rektor.

– Eftersom Oredlighetsnämnden fattar beslut vill vi att de ska kunna överklagas i domstol. Det handlar mycket om att skapa ett rättssäkert system.

Nämnden ska också kunna peka ut andra brister som forskningsutföraren borde åtgärda, till exempel i forskningsmiljön. Efter beslutet är det upp till forskningsutföraren att underrätta forskningsfinansiärer, vetenskapliga tidskrifter och myndigheter.

Forskningsutföraren bestämmer också vilka konsekvenserna blir för den enskilda forskaren, men oavsett åtgärder ska allt återrapporteras till Oredlighetsnämnden.

Snäv definition för ett allvarligt problem

För att kunna hantera oredlighet behövs en tydlig definition. Utredningsgruppen har under arbetets gång undersökt hur andra länder hanterar oredlighetsärenden och har i det här fallet inspirerats av hur Danmark definierar detta begrepp.

Utredningen föreslår att oredlighet definieras som allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering (FFP). Dessa kan begås uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning, alltså i alla stadier av forskningen.

– Vi har valt en snäv definition av begreppet oredlighet. Dels för att definitionen ska bli tydlig, dels för att skapa ett för forskaren förutsägbart system, dels för att arbetsbördan på den nationella instansen ska vara rimlig.

Förordar system med ombudspersoner

Andra avvikelser från god forskningssed ska utredas av forskningsutförarna själva. Enligt Margaretha Fahlgren ger det också en möjlighet att direkt kunna avgöra om en anmälan egentligen handlar om någonting annat, som till exempel en konflikt mellan två forskare.

– Vi vill också främja medarbetarnas möjlighet att få råd och stöd i fråga om god forskningssed och avvikelser. Därför förordar vi också ett system med ombudpersoner inom statliga universitet och högskolor. Det kan till exempel vara en betrodd senior forskare som man kan vända sig till med frågor, ett system som redan finns i flera länder.

Varje år ska alla lärosäten lämna in en rapport om alla ärenden, både de fall som har utretts av lärosätet och de som hanterats av myndigheten. Det ska ge en större insyn i vilka ärenden som förekommit och hur dessa hanterats. Om Oredlighetsnämnden anser att vissa ärenden borde ha hanterats av nämnden istället för lärosätet kan en ny utredning initieras.

– Just nu finns det ingen översikt och insyn i vilka ärenden som förekommer. Det märkte vi när vi jobbade med en enkät inför den här utredningen.

Stärka arbetet med god forskningssed

Utredningen föreslår också åtgärder för att stärka arbetet med god forskningssed.

– Det behövs en uppförandekod och en samlad syn kring god forskningssed. Vi vill också att ansvaret for god forskningssed lagfästs och att den enskilde forskaren ska ha ett ansvar för att planering, genomförande och rapportering sker i enhetlighet med detta. Här har vi inspirerats av Norge.

Utredningen föreslår ett lagfäst krav på forskningsutföraren att forskningen sker i enlighet med god forskningssed och att forskande, undervisande och teknisk personal fortlöpande informeras om gällande regler för forskningsverksamheten.

– De forskare som deltar i forskningen ska ha tillräckliga kunskaper om god forskningssed, hur de ska tillägna sig den kunskapen är upp till den enskilda forskningsutföraren.

Syftet är att undvika situationer där forskare begår fel för att de inte var medvetna om exempelvis kravet på dokumentation.

För att skapa en samsyn kring god forskningssed föreslår utredningen att Vetenskapsrådet får i uppdrag att, i samverkan med den nya oredlighetsnämnden och övriga forskarsamhället, utarbeta en nationell kod för god forskningssed.

– Det finns redan bestämmelser och riktlinjer och det finns inget behov av att återuppfinna hjulet. Men det behövs en större tydlighet. Det är en viktig fråga som borde engagera alla i forskarsamhället, från den enskilde forskaren till rektorerna. Vid internationella samarbeten ska frågor kring god forskningssed tydliggöras.

Inga exakta svar

Behovet av ett nytt system för att hantera misstänkt forskningsfusk har diskuterats länge. Redan 2013 föreslog Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet att regeringen skulle tillsätta en utredning. Sedan utredningen tillsattes i oktober 2015 har Macchiarini-ärendet gjort uppdraget än mer aktuellt.

– Vi föreslår ett system som är ändamålsenligt och liknar dem som finns i våra nordiska grannländer. Men det är sprunget ur sin tid och sammanhang och man behöver se över hur det nya systemet fungerar när det varit i bruk ett tag. Det finns nog inget perfekt system och inte heller någon enkel lösning. Men vi anser att vårt förslag ökar både tydligheten och rättssäkerheten, säger Margaretha Fahlgren.

Det föreslagna systemet kan införas tidigast i januari 2019, efter fem år ska en utvärdering ske.

Betänkandet: Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Vi måste kunna skilja fusk från slarv

Detta föreslår utredningen

För att stärka god forskningssed och ta hand om avvikelser föreslås bland annat:

  • Ett enhetligt nationellt system för hantering av oredlighet inom forskningen.
  • En snäv men tydlig definition av oredlighet: fabricering, förfalskning, plagiering (FFP)
  • Utarbetning av riktlinjer för god forskningssed.
  • Ett lagfäst ansvar för att följa god forskningssed.
  • Inrättande av en oredlighetsnämnd som hanterar ärenden om oredlighet i forskning.
  • Nämnden fattar ett beslut, inte en rekommendation. Beslutet kan överklagas i domstol.
  • Årliga rapporter från alla lärosäten där alla avvikelser från god forskningssed samt åtgärder sammanställs.
  • En samsyn hos statliga forskningsfinansiärer om hur oredlighet ska hanteras, dvs om tilldelade medel ska dras tillbaka. Privata finansiärer välkomnas att delta i dialogen.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 6 februari 2019

Teresia Borgman

Forskningsetik bör diskuteras i betydligt större utsträckning än idag och fler behöver ta ansvar för de här frågorna. Det menar forskare som Curie talat med. – Vi väljer väg när d...

Nyhet 13 december 2017

Anders Nilsson

En rad nyheter som berör forskningsetik har på kort tid presenterats på europeisk och svensk nivå: nya uppförandekoder, nya rekommendationer för etisk prövning och en ny myndighet....

Krönika 8 juni 2015

Det pågår just nu en debatt om huruvida man bör implementera så kallad ”evidensbaserad politik”. Evidens känns som lite av ett modeord och det verkar finnas oklarheter i vad som eg...